Risker med inträngande vatten i träregelvägg

Inträngande vatten kan orsaka fuktskador i träregelväggar, både under byggtiden och efter färdigställande. Sannolikheten är framför allt hög vid slagregn och om det finns hål i fasadens ytskikt där vatten kan sugas eller tryckas in. Vid förtillverkade väggdelar finns även en risk att få in vatten i väggen innan huset är tätt. Här kan du läsa mer om riskerna med inträngande vatten i träregelvägg.

Inträngande vatten

Regnvatten kan tränga in på insidan av fasaden. Om tvåstegsprincip är uppnådd kommer det vatten som trängt in dräneras ut utan att påverka ytterväggen. Illustration: Boverket/Altefur Development

En träregelvägg är en av många stomtyper som är extra fuktkänslig eftersom den innehåller biologiskt material. Därför är det viktigt att fasadens ytskikt inte släpper igenom vatten. Fasadens ytskikt på en träregelstomme kan vara både tegel, trä eller andra typer av fasadmaterial.

För att minska risken för inträngande vatten i träregelytterväggar byggs ofta spalter som har följande egenskaper:

• minska tryckskillnaden över klimatskalet
• dränera ut vatten som hamnar bakom fasadskiktet
  via ett andra tätt vattenutledande skikt innanför
  luftspalten (så kallat tvåstegstätning)
• öka förmågan till uttorkning av vatten som inte
  dränerats bort.

Det är svårt att uppnå tvåstegsprincipen vid alla detaljer. På bilden visas en byggnad där exempel på kritiska detaljer ut pekas ut. Illustration: Boverket/Altefur Development

Det har dock visat sig vara praktiskt svårt att uppnå den tänkta funktionen fullt ut i alla detaljer och genomföringar på en fasad, vilket skapar risk för fuktskador.

I träregelväggar finns dessutom både hålrum för vatten att tränga in i, samtidigt som det finns fuktkänsligt material i väggen som kan få fuktskador. I fasadteglet i en skalmur kan dessutom vatten som sugs upp i fasadteglet ge upphov till ytterligare fuktbelastning, utöver själva regninläckaget.

I en träregelyttervägg med en skalmur i tegel kan regninläckage förekomma på samma sätt som vid väggar med träpanel, det vill säga i genomföringar, sprickor och anslutningar till fönster och dörrar.

Regnvatten som absorberas av skalmuren kan kapillärt ta sig vidare in till träregelväggen om det finns brukstuggor eller spill av murbruk i väggens nederkant. Detta kan begränsa ventilationen i luftspalten. Illustratör: Boverket/Altefur Development

Men en skalmur i tegel kan suga upp regnvatten, och under produktion kan spill och tuggor av
murbruk (överflödigt murbruk) hamna i den ventilerade spalten. Det gör att skalmuren kan påverkas av ökad fuktbelastning på flera sätt:

• Dels kan den dränerande och ventilerande
  funktionen utebli för att tänkta hål i botten av
  väggen är igensatta av murbruk.
• Dels kan vissa kombinationer av material göra
  att vatten sugs från murbruket in i stommen via
  brukstuggor som skapar kontakt.

En annan risk med en skalmur av tegel som sugit upp regnvatten är så kallad sommarkondens, som kan uppkomma när skalmuren värms upp av solen. Då ökar temperaturen och skalmuren avger fukt både utåt och inåt genom luftspalten till träregelväggen.

På sommaren när innetemperaturen ofta är lägre än yttertemperaturen, då ökar risken för sommarkondens eftersom plastfolien i träregelväggen är kallare. Det här kan också gälla andra fasadmaterial som suger åt sig fukt.

När en skalmur värms av solen ökar ånghalten i skalmuren och fukt kan transporteras inåt i väggen och kondensera på plastfoliens utsida. Det kallas sommarkondens. Illustratör: Boverket/Altefur Development

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

• mikrobiologisk påväxt på byggmaterial i väggen
• röta som kan leda till försvagningar och
  förändringar i trämaterial
• frostsprängning i tegel
• saltutfällning i tegel
• rostangrepp på metaller
• estetiska skador, till exempel fuktfläckar på väggar.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• förväntade slagregnsmängder
• om tvåstegstätning bryts i anslutningar, genomföringar och möten
• fasadmaterialets förmåga att suga upp vatten
• stomskyddets vattenavvisande förmåga inne i luftspalten
• luftspaltens trycksänkande, dränerande och ventilerande funktion.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial
• konstruktionens förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras

• Utred behov av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen.
• Detaljprojektera genomföringar, anslutningar och skarvar för till exempel dörrar och fönster på ett sätt som möjliggör vattenutledning. Följ tvåstegsprincipen.
• Ta hänsyn till sommarkondens vid projektering av yttervägg med skalmur.
• Undvik att luftspalten utformas på ett sätt som gör att till exempel spikläkt förhindrar ventilation eller vattenutledning.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen.
• Arbetsbered riskfyllda moment.
• Bedöm behovet av provmontage och kontroll av montage.
• Bedöm behovet av provisoriskt väderskydd innan fasaden monterats klart.
• Bedöm behovet av montagekontroller av luftspaltens funktion, exempelvis förekomst av spill och tuggor av murbruk.

När byggnaden förvaltas

• Kontrollera fasaden. Notera bland annat röta i träpanel, saltutfällning och frostsprängning i skalmur samt brister i fogar och tätningslister i skivfasader.
• Utred orsaken till uppfuktning vid brister.
• Värdera behovet av att förbättra konstruktionen vid konstaterade brister.