Fuktrisker med träregelväggar som har en uteluftsventilerad luftspalt
Granskad: 15 mars 2023
Träregelväggar kan drabbas av fuktskador, vilket kan leda till dålig inomhusmiljö som i sin tur kan leda till hälsoproblem. Fuktskadorna kan bland annat orsakas av brister i detaljutförande, som kan leda till att regn tar sig in. Här kan du läsa mer om hur fukt påverkar träregelväggar som har en uteluftsventilerad luftspalt. Du får också exempel på olika fuktrisker kopplade till träregelväggar med uteluftsventilerad luftspalt.
Träregelväggar med luftspalt
Illustrationen visar schematiskt en träregelvägg med ventilerad luftspalt. Illustration: Boverket/Altefur Development
Träregelväggar med uteluftsventilerad luftspalt är en vanlig ytterväggstyp i framför allt enbostadshus. En träregelvägg med uteluftsventilerad luftspalt består av ett eller flera lager träreglar med mellanliggande isolering och utanpåliggande fasad. Fasadbeklädnaden kan bestå av olika material, exempelvis träfasad, plåt eller skalmur. Väggarna kan tillverkas i förväg eller byggas på plats, vilket påverkar både risker under produktion och mängden detaljer som behöver hanteras.
Detaljer som utsätts för slagregn kräver ofta tätning i mer än en nivå, så kallad tvåstegsprincip, för att undvika att vatten tränger in djupare i byggdelen.
Exempel på sådana detaljer är anslutningar mellan förtillverkade byggelement och anslutningar mot fönster och dörrar. Träregelväggar innehåller organiskt material och har hålrum där vatten lätt tar sig in, vilket gör att produktionsriskerna behöver extra fokus.
Fuktrelaterade risker
Det är viktigt att du bedömer och hanterar risken för fuktkällor och fuktrisker för en träregelvägg som är uteluftsventilerad. Om träregelväggen fuktas upp innanför luftspalten och inte hinner torka ut tillräckligt fort kan det leda till fuktskador. Fuktskador på byggnadsmaterial kan ge upphov till föroreningar som till exempel mikrobiologisk påväxt, som i sin tur kan påverka inomhusmiljön negativt.
Läs mer om hur träregelväggar har förändrats genom åren och hur det har påverkat risken för fuktskador i avsnittet ”Fördjupning”.
Här får du mer information om några av riskerna i träregelväggar med uteluftsventilerad luftspalt och exempel på vad du behöver ta hänsyn till när du gör riskbedömningen.
Risker med inträngande vatten i träregelvägg
Inträngande vatten kan orsaka fuktskador i träregelväggar, både under byggtiden och efter färdigställande. Sannolikheten är framför allt hög vid slagregn och om det finns hål i fasadens ytskikt där vatten kan sugas eller tryckas in. Här kan du läsa mer om riskerna med inträngande vatten i träregelvägg.
Risker med fukt under produktion
Nederbörd kan leda till fuktskador om fuktsäkerhetsarbetet när byggnaden byggs är otillräcklig. Fuktskador på byggmaterial kan uppstå när material lagras eller monteras. Om fuktskadat material byggs in i byggnaden kan det dröja innan fuktskadorna syns. Här kan du läsa mer om riskerna med fukt under produktion.
Risker med snöinblåsning
Snö kan blåsa in i byggnadens konstruktion via otätheter och ventilationsöppningar. Om du inte utformar ventilationsöppningen vid exempelvis takfoten så att snön hindras från att ta sig in i konstruktionen, kan snön senare smälta och orsaka skador. Här kan du läsa mer om riskerna med snöinblåsning.
Risker med fukt från inomhusluften
Fuktig inomhusluft som läcker till kallare byggdelar via otätheter kan orsaka fuktskador. Här kan du läsa mer om riskerna med fukt från inomhusluft.
Risker med nattutstrålning
Vid kall klar väderlek kan ytor som vetter mot natthimlen kylas ned kraftigt. Detta kan orsaka kondens och därmed eventuell uppfuktning av material som är i kontakt med utomhusluft, inomhusluft eller av byggnadsdelar med kvarvarande byggfukt. Här kan du läsa mer om riskerna med nedkylning av olika byggnadskonstruktioner via nattutstrålning.
Granskad: 15 mars 2023
Erfarenheter av träregelväggar
Med tiden har både konstruktion och användning av byggnader förändrats, vilket har påverkat fuktriskerna med träregelväggar på olika sätt.
Exempel på risker som förekommit i träregelväggar
Sverige har en lång tradition av att bygga ytterväggar med en stomme av trä. Utformningen har ändrats genom åren och exempel på olika utformningar är stommar byggda av timmer, stolpar eller plank. I början av 1940-talet förändrades utformningen av trästommen, när man började bygga med tunnare virke och med mer isoleringsmaterial mellan träreglarna. Det som kan liknas vid dagens träregelväggar började ta form.
Äldre väggkonstruktioner från första hälften av 1900-talet. Till vänster exempel på resvirkesvägg och till höger ett exempel på en plankvägg. Illustration: Boverket/Altefur Development
I takt med att väggarnas isoleringsförmåga förbättrats har ytterväggens utsida blivit allt kallare, vilket gör den känsligare för regninträngning. Det regnvatten som läcker in tar dessutom längre tid att torka ut. Det har inneburit att tvåstegstätade lösningar är nödvändiga för att uppnå en fuktsäker vägg.
Mycket har förändrats
I tabellen nedan kan du se exempel på olika förändringar som har skett, varför de gjordes och hur de har påverkat risken för fuktskador. Tabellen är inte fullt ut kronologisk och vissa förändringar finns parallellt över tid.
| Vad förändrades? | Varför gjordes förändringen? | Hur påverkades risken för fuktskador negativt? | Hur påverkades risken för fuktskador positivt? |
| Väggens isoleringsförmåga har ökat successivt genom åren. | För att energieffektivisera och öka komforten. | Ökad isolertjocklek innebär att mindre värme läcker ut i ytterväggen, vilket gör att väggens yttre delar blir kallare och därmed fuktigare. Det ökar vikten av god luft- och ångtäthet på väggens insida, vilket förhindrar att fuktig inomhusluft fuktar upp konstruktionen. | Ingen påverkan. |
| Träpaneler började målas med akrylatfärg. | För att en ny produkt hade lanserats på marknaden. | Akrylatfärgen kräver alkydoljegrundfärg, vilket inte alltid användes. Det gjorde att träpanelen fuktades upp kraftigt av regn. Väggar utan luftspalt hade svårt att torka ut och rötskador uppstod. | Ingen påverkan. |
| Träregelväggar började byggas med enstegstätade putssystem. | För att det var en enkel byggmetod. | Fasaden visade sig vara känslig mot olika typer av skador som gjorde att regn tog sig in i väggen, vilket ledde till omfattande fuktskador i den typen av ytterväggar. | Ingen påverkan. |
| Befintliga väggar försågs med invändig tilläggsisolering. | För att energieffektivisera och öka komforten. | Yttersidan blev kallare och fuktigare, vilket ökade risken för fuktskador. | Ingen påverkan. |
| Väggar började uppföras med invändiga skivmaterial samt luft- och ångtätande skikt. | För att förbättra luft- och diffusionstäthet. |
Luftläckage koncentrerades till dåliga montage. Byggfukten fick svårare att torka ut inåt. |
Den ökade lufttätheten minskade ång- och lufttransporten ut i ytterväggen. |
| Impregnerat virke med klorfenoler började användas i exempelvis syllar. | För att undvika röta. | Det impregnerade virket kan orsaka lukt som i sin tur kan påverka inomhusmiljön. | Ingen påverkan. |
| Lufttätande skikt börjar tätas med tejp. | För att öka lufttätheten. | Ingen påverkan. | Den ökade lufttätheten minskade lufttransporten ut i ytterväggen. |
| Syllar och reglar ersattes med stålreglar. | För att öka fuktsäkerheten. |
När stålsyll kombinerades med träreglar kunde stålsyllen fyllas med vatten och träregeln uppfuktas i ändträet om inte träregeln distanserades från syllen. Det blev svårare att få lufttätt i nederkantvägg. |
Fuktkänsliga träreglar undveks. |
| Obruten isolering började användas utanpå träregelstommen. | För att energieffektivisera, minska köldbryggor och förbättra fuktförhållanden för träreglarna. | Ger mer komplicerade anslutningsdetaljer kring fönster, vilket gör det svårt att uppnå tillräcklig täthet. | Träregelstommen försattes i ett varmare och torrare klimat. |
Så ser riskerna ut för träregelvägg i dag
Även i dag finns många risker att hantera med en träregelvägg. Tvåstegstätade lösningar är nödvändiga, eftersom regntäthet är viktig och krävs i skarvar, materialmöten och genomföringar. Dagens väggar har en så god isoleringsförmåga att de yttre delarna av väggen är kalla, vilket gör att eventuell uppfuktning kan ta tid att torka ut. Det gör att små brister i utformning och utförande får stor betydelse. Det är därför viktigt att riskvärdera, så att alla väsentliga fuktrisker hanteras.
Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”
Boverket (2023).
Träregelväggar med luftspalt.
https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/risker/risker-fuktskador/fuktrisker-yttervaggar/traregelvaggar-luftspalt/
Hämtad 2024-12-21
Tack för att du hjälper oss bli bättre!
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.