Luft- och strålningstemperatur

För hög eller låg lufttemperatur och medelstrålningstemperatur kan resultera i dålig inomhusmiljö. Här kan du läsa mer om hur du kontrollera lufttemperatur och medelstrålningstemperatur. Här finns också information om några av riskerna för mätfel som finns, och exempel på vad du kan behöva ta hänsyn till vid en kontroll.

Olika typer av temperatur

Värmebalans är viktigt för termisk komfort. Komfort infinner sig när man är i termisk balans (neutral). Det vill säga den av människan alstrade värmen är lika med den avgivna värmen i det aktuella klimatet.

Upplevelsen av det termiska klimatet beskrivs ofta av sex kontrollerbara faktorer:

1. lufttemperatur
2. medelstrålningstemperatur
3. lufthastighet
4. luftfuktighet
5. klädsel
6. aktivitetsnivå.

Det finns standarder för inomhusklimat som väger ihop dessa sex faktorer och svarar på frågan om klimatet förväntas kännas varmt eller kallt.

Denna sida beskriver hur man mäter två av de sex faktorerna, lufttemperatur och medelstrålningstemperatur.

Läs mer om standarder för temperaturmätning under fliken Fördjupning.

Lufttemperatur

För att mäta lufttemperatur utan att påverkas av strålning från omgivningen påverkar mätningen behöver man en termometer/mätgivare som är strålningsavskärmad. Framförallt om givaren träffas av sol vissa tidpunkter kan det bli stora mätfel. Termometrar som sitter fast på väggar eller tak kan också påverkas av temperaturen från dessa ytor via ledning. Lufttemperatur kan inte ensamt visa hur klimatet upplevs. Det är bara en av flera faktorer som behöver beaktas. Även om lufttemperaturen är hög i ett rum kan rummet ändå upplevas kallt. Det kan exempelvis bero på att det finns en kall yta som ett fönster i närheten eller att man sitter stilla med lite kläder på sig.

Temperaturgradienter

Det finns oftast en skillnad i lufttemperatur i höjdled mellan golv och tak. Detta kallas vertikal temperaturgradient. En stor vertikal temperaturgradient kan uppfattas som obehaglig och ska undvikas. Detta gäller speciellt om aktivitetsnivån är låg och vid lättare klädsel. Temperaturgradienter mäts vanligtvis med flera strålningsskyddade temperaturgivare på olika höjd.

Medelstrålningstemperatur

De omgivande rumsytornas temperatur påverkar upplevelsen av det termiska klimatet genom värmestrålning till eller från människan. Genomsnittsvärdet för värmestrålning från alla ytor i ett rum kallas medelstrålningstemperatur. Typiska ytor kan vara väggar, tak, fönster, och radiatorer (i dagligt tal element). En person förlorar värme till de kalla ytorna i ett rum genom strålning. Det är vanligtvis fönster och eventuella köldbryggor med sämre isolering som är de kallaste ytorna. Varma ytor kan ge en oönskad värmestrålning, exempelvis varma radiatorer eller ytor som värmts av solen. För att uppnå termisk komfort, värmebalans med omgivningen, bör det vara små skillnader i strålningsutbytet mellan användaren och omgivningen. Medelstrålningstemperaturen mäts ofta med två givare samtidigt.

Operativ temperatur

Den operativa temperaturen tar hänsyn till både luftens temperatur och medelstrålningstemperatur. Vid låga lufthastigheter beräknas operativ temperatur som ett medelvärde av luftens temperatur och strålningstemperaturen i en viss punkt. När mätgivaren placeras nära en kall eller varm yta ökar inverkan av ytans temperatur på den operativa temperaturen. Operativ temperatur kan mätas med luft- och strålningstemperaturgivare eller en så kallad globtermometer. Globtermometern är ett ihåligt klot med en temperaturgivare placerad i centrum.

Strålningsasymmetri

En stor strålningsasymmetri kan orsaka dålig termisk komfort. Strålningsasymmetri är skillnaden i strålningstemperatur i två motstående riktningar. Ett typfall är att man sitter för nära ett dåligt isolerat fönster vintertid.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Läs mer om felaktig inomhustemperatur och hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa, se länk i Relaterad information.

Konsekvenser för byggnaden

För hög eller låg inomhustemperatur kan leda till konsekvenser för byggnaden:

• långvarig låg temperatur kan leda till fuktskador på byggnaden
• fuktskador i byggnaden kan leda till försämrad luftkvalitet
• risk för fuktskador på byggnaden
• risk för fuktrörelser i byggnaden
• risk för frysskador i byggnaden
• ökad energianvändning i byggnaden.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att ett inomhusklimatproblem ska uppstå dels konsekvensen av problemet. Nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för problem:

• finns ingen mätning gjord eller mätdata försvinner innan analys
• felaktig placering av mätutrustning
• mätutrustning som har för låg noggrannhet
• mätutrustning som är fel kalibrerad
• mätning vid fel tidpunkt
• rimlighetsbedömning av mätresultat görs inte
• mätdata bearbetas inte till ett beslutsunderlag
• om inomhusmiljö mäts på flera olika sätt.

Faktorer som påverkar konsekvensen av ett problem:

• hur stora mätfelen blir
• hur mätresultaten används för att styra byggnadens inomhusmiljö.

Läs mer om kontroll av faktorer som påverkar inomhusmiljön i drift i Relaterad information.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden ska projekteras

• Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen för mätfel.
• Projektera även fram en kontrollplan för driften.
• Riskbedöm lösningen utifrån resultaten ovan.

När byggnaden byggs

• Uppdatera riskbedömningen med eventuella ändringar som gjorts efter projektering.
• Arbetsbered riskfyllda moment, exempelvis montage av kontrollutrustning.
• Kontroller att driften fungerar som det är projekterat, felsök vid behov.

När byggnaden förvaltas

Fråga brukarna hur de upplever det termiska klimatet, exempelvis genom enkäter.