Vägledning om LCA för byggnader

Granskad: 3 juli 2024
Byggnaders livscykel. Illustration: Jenny Lilja/Infab/Tictac/Boverket

Denna vägledning riktar sig till dig som vill beställa eller fått i uppdrag att ta fram en livscykelanalys (LCA) för en byggnad. Den kan också vara relevant för dig som vill lära dig mer om LCA för byggnader.

Syftet med vägledningen 

Syftet är att uppmuntra och motivera fler att efterfråga och beställa en LCA när man ska uppföra en byggnad. Fokus är livscykelanalyser för byggnader. Vägledningen utgår från det civilrättsliga området och dess begrepp.

Trafikverket ger ut en liknande vägledning för anläggningsprojekt med fokus på transportinfrastruktur. 

Målgrupper som vägledningen riktar sig till

Vägledningen riktar sig i första hand till:

  • privata och offentliga byggherrar som vill veta mer om eller ska beställa LCA för ett byggprojekt
  • projektörer
  • byggnadsentreprenörer som ska göra LCA-beräkningar.

Vägledningen kan också användas som kunskapsunderlag för beslutsfattare och andra intresserade.

Livscykelperspektivet bör vara en utgångspunkt vid analys av miljöpåverkan för all ny och ombyggnad liksom vid förvaltning av befintlig bebyggelse. Samma sak bör gälla för anläggningsarbeten.

Miljömålsberedningens betänkande En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47).

Det är angeläget att minska utsläppen av växthusgaser, och riksdagen har beslutat om ett långsiktigt utsläppsmål som innebär att Sveriges senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Samtliga sektorer, inklusive bygg- och fastighetssektorn, behöver bidra för att målet ska kunna nås. Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Läs mer om sektorns miljö- och klimatpåverkan i Relaterad information Miljöindikatorer.

Vägledningens struktur och innehåll

Denna vägledning är indelad i sju avsnitt:

Introduktion till livscykelanalys (LCA)

Det första avsnittet beskriver övergripande vad en livscykelanalys (LCA) är och varför hänsyn bör tas till hela livscykeln om du vill minska en byggnads miljöpåverkan.

Introduktion till livscykelanalys (LCA)

Vilka mervärden ger en LCA

Den andra delen handlar om vilka mervärden en livscykelanalys (LCA) kan ge, bland annat företagsmässiga fördelar.

Vilka mervärden ger LCA

Vad visar en LCA

Det här avsnittet beskriver övergripande vad en LCA visar och beskriver, till exempel miljöpåverkan i olika skeden för byggnaden som helhet eller miljöpåverkan från olika byggnadsdelar eller byggprodukter. Se även exempel på vanliga miljöpåverkanskategorier.

Vad visar en LCA

Så här görs en LCA

Detta avsnitt tar upp vad det innebär att göra en LCA. Här presenteras även ett antal viktiga metodval, till exempel funktionell enhet och andra systemgränser.

Så här görs en LCA

Miljödata och LCA-verktyg

I en LCA-beräkning används ofta miljövarudeklarationer (EPD) som ger produktspecifik miljöinformation och som därmed är en viktig datakälla för en byggnads LCA. Syftet med de standarder som finns för LCA är att skapa enhetliga och transparenta arbetssätt. Det finns även många verktyg som underlättar arbetet med att göra en LCA.

Miljödata och LCA-verktyg

Miljöcertifiering och LCA

Flera kommersiella miljöcertifieringssystem för byggnader innehåller indikatorer om LCA.

Miljöcertifieringssystem och LCA

LCA i byggprocessen

Detta avsnitt går lite mer in på djupet och beskriver hur LCA kan användas i byggprocessen. Här får du som byggherre tips på sådant som är viktigt att tänka på när du beställer en LCA. Avsnittet beskriver hur du kan använda LCA i ett tidigt skede, vid upphandling av en entreprenör och vid uppföljning. Du får även vägledning om hur resultatet bör redovisas samt om LCA vid ombyggnad.

LCA i byggprocessen

Utveckling av vägledningen 

I arbetet med vägledningen har vi haft stöd av en extern referensgrupp med representanter från myndigheter, organisationer och universitet som lämnat inspel om målgrupper och områden som vägledningen bör omfatta. Vi har även anlitat konsulter som tagit fram grundtexter.

Annan relevant vägledning från Boverket

Regler om klimatdeklaration för byggnader trädde i kraft den 1 januari 2022 och gäller byggnader där ansökan om bygglov kommer in till kommunens byggnadsnämnd från och med den 1 januari 2022. Vägledning om dessa regler finns i Boverkets handbok om klimatdeklarationer.

Förutom byggnaders miljöpåverkan vid byggande och förvaltning har placeringen av byggnaderna stor betydelse. I ett klimatsmart samhälle är det av betydelse att kommuner har en vision om och en målbild av ett samhälle med noll nettoutsläpp av växthusgaser och att detta är utgångspunkten för deras översiktsplanering. I detta sammanhang kan hänsyn till klimataspekter bland annat innebära att kommunen utvecklar strukturer som gynnar resurssnåla transporter, minimerar utsläpp av växthusgaser samt minskar energianvändningen. Boverkets vägledning "Översiktsplanering för minskad klimatpåverkan" innehåller exempel på hur en kommun kan öka klimatfokus i sin översiktsplanering.

Miljöaspekter som inte hanteras med en LCA kan hanteras med andra metoder som därmed kompletterar en LCA. Dessa aspekter kan exempelvis vara platsspecifika, som biologisk mångfald eller vattenhantering. I den byggda miljön bidrar ekosystemtjänster till mer hälsosamma och bättre klimatanpassade städer och tätorter. Ekosystemtjänster bidrar till rening av luften, dagvattenhantering, god hälsa och möjlighet till rekreation. Boverket har tagit fram en vägledning om hur ekosystemtjänster kan bevaras, utvecklas och skapas genom tillämpning av plan- och bygglagen. Du hittar vägledningarna i "Relaterad information".

Boverket (2024). Livscykelanalys. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/ Hämtad 2024-12-21