LCA i ett tidigt skede

Tidiga LCA-beräkningar vid uppförande av byggnader är intressanta om ditt syfte är att förbättra byggnadens miljöprestanda. Du har större möjligheter att påverka och föreslå miljöförbättringar. I ett tidigt skede utvecklar du projektidén och tar även beslut som styr byggnadens framtida utformning och projektets ambitioner, inte minst miljöambitionerna.

Figuren visar de olika stegen i byggprocessen och i vilka skeden av byggprocessen det är av värde att göra en LCA. Illustration: Boverket/Infab

I ett tidigt skede tas ett investeringsbeslut (internt beslut att gå vidare med projektet och med viss budgetram) av byggherren. Ofta upphandlar byggherren en projektör (till exempel arkitekt) för att ta fram ritningar/underlag. I dessa fall är det projektören som har den information som behövs för att göra en LCA-beräkning. Redan i detta skede är det viktigt med en kontinuerlig dialog mellan byggherre och projektör (och eventuellt också en entreprenör). Hos byggherren finns dessutom ofta en miljösakkunnig, till exempel en miljöcontroller, som genomför eller beställer LCA.

Använd LCA för att stimulera miljöförbättringar

I ett tidigt skede baseras LCA-beräkningarna på ett antal antaganden om den färdiga byggnaden. Trots detta kan en LCA ge värdefulla inspel inför val av inriktning på utformning och lösningar som ger låg miljöpåverkan. LCA-beräkningarna är viktiga i ett tidigt skede för att

1. lägga en grund för de miljömål byggherren formulerar för projektet och vilka miljökrav som ska ställas vid upphandling av en entreprenör, där byggherren behöver få en känsla för vilka krav som är möjliga att ställa
2. stödja projektören (arkitekten) att göra de miljömässigt bästa projekteringsvalen inför den fortsatta projekteringen, exempelvis när det gäller miljöpåverkan av olika alternativ när det gäller byggnadsutformning eller val av byggmaterial i de stora byggdelarna.

Exempel på en stegvis analys med hjälp av LCA i ett tidigt skede

LCA-beräkningarna är intressanta inte minst när byggnaden successivt projekteras fram. Tidigt i processen kan du få information om miljöpåverkan för olika alternativ när det gäller byggnadsutformning. Du kan också analysera materialalternativ för olika byggdelar, till exempel bjälklag och ytterväggar. Efter det kan du analysera andra alternativa produktval, till exempel val av isoleringsprodukt.

Nedan beskrivs en stegvis process där LCA används i ett tidigt skede. Samtliga steg bör finnas med men du kan anpassa stegen beroende på hur processen ser ut i just ditt projekt.

Steg 1 – Byggherren bestämmer systemgränser och metodval

I ett tidigt skede är syftet med en LCA framför allt att förbättra miljöprestandan. Det betyder att du som byggherre bestämmer systemgränser och metoder för LCA-beräkningen. Följande frågor är viktiga att besvara i det här skedet:

• Vilka livscykelskeden (moduler) ska tas med? Här är det viktigt att ha med produktskedet (modul A1–A3), eftersom miljöpåverkan från dessa moduler framför allt kan påverkas i ett tidigt skede. Det är också viktigt att ha med energianvändning i driftskedet (modul B6). Om det redan finns ett tydligt krav på energiprestanda för projektet kan beräkningen förenklas genom att detta hanteras separat. Du kan även lägga till fler moduler från andra skeden, exempelvis transporter (modul A4) samt framtida utbyte och underhåll (modul B4 och B2), beroende på om det är särskilt angeläget att minska miljöpåverkan på dessa områden. Läs mer om skeden och moduler på sidan "Introduktion till livscykelanalys (LCA)"
• Vilka byggnadsdelar ska tas med? Det finns ingen anledning att begränsa antalet byggdelar i din LCA, om du enkelt kan få fram resurssammanställningen (sammanställning av material samt energi­ och bränsleåtgång som krävs för byggnaden under dess livscykel) digitalt. Ta i så fall med det som ingår i den digitala modellen. Om resurssammanställningen görs manuellt är det vanligt att man begränsar resurssammanställningen till de större byggdelarna, till exempel stomme, yttertak och fasad.
• Vilka miljöindikatorer (miljöpåverkanskategorier) ska tas med? Ju fler miljöindikatorer som finns med, desto större möjlighet att undvika lösningar som inte är optimala. Klimatpåverkan är en viktig miljöpåverkanskategori och du bör därför alltid ha med den indikatorn i din LCA.
• Hur mycket av resurssammanställningen behöver ingå? Det finns ingen anledning att begränsa resurssammanställningen om den enkelt kan fås fram digitalt. Ta i så fall med det som ingår i den digitala modellen eller i den tidiga ekonomiska kalkylen. Du kan dock behöva begränsa sammanställningen om det saknas miljödata. Oavsett hur du tar fram resurssammanställningen måste de mest omfattande materialen vad gäller vikt och volym alltid ingå i beräkningen. Miljödata för dessa behöver alltså finnas med i det LCA-verktyg du använder eller inhämtas på annat sätt.
• Vilken kvalitet på miljödata krävs? I tidiga skeden är det mest lämpligt att använda generiska miljödata som är representativa för ett medelvärde för byggprodukter på den svenska marknaden. Läs mer på sidan "Miljödata och LCA-verktyg".

Steg 2 – Grundförslaget LCA-beräknas

I det här steget beräknas ett eller flera grundförslag enligt de systemgränser och metodval som bestämts i steg 1. Om det finns ett första projekteringsunderlag/ritning för byggnaden som följer byggherrens specifikationer i övrigt, beräknas LCA-resultat utifrån denna. LCA-beräkning kan också göras för två eller flera alternativa byggnadsutformningar eller för två eller flera alternativa byggsystem, till exempel stomkonstruktioner.

Steg 3 – Möjliga miljöförbättringar identifieras, analyseras och testas

Först analyseras grundförslaget (eller grundförslagen) utifrån vilka betydande miljöaspekter du bör jobba vidare med. Utgå gärna från frågorna i tabellen nedan.

I detta steg kan LCA användas för att ge inspel till projektörer, så att de kan optimera materialval och materialmängder. Var dock uppmärksam på vilka systemgränser som är satta för beräkningen (steg 1). Om beräkningen enbart inkluderar produkt- eller byggskedet behöver de förbättringar som baseras på analysen stämmas av, så att de inte bidrar till ökad miljöpåverkan i användningsskedet (skede B), läs mer om skeden på sidan "Introduktion till livscykelanalys (LCA)". Detta gäller framför allt potentiellt ökat energibehov eller ökat underhållsbehov. Det är också viktigt att ta hänsyn till hur miljöförbättringar påverkar ekonomi, andra tekniska egenskaper på byggnaden (till exempel bärförmåga, fukt och brand), uthyrningsbar yta med mera.

Målet bör vara att din LCA ger projektören en insikt om hur ändringar förändrar miljöpåverkan. Det är också bra om en successiv kostnadskalkylering på sikt kan samköras med successiva LCA-beräkningar. Denna vägledning fokuserar dock på den tidiga kalkylen, eftersom ger störst möjlighet att påverka miljöpåverkan under projekteringen.

Även om generiska miljödata används i beräkningen kan du redan nu testa använda specifika data för material med stor miljöpåverkan, för att få en uppfattning om hur stora miljöförbättringar som är möjliga genom specifika produktval. Byggherren kan använda denna information inför framtagande av krav när byggprodukter ska handlas upp senare i processen.

Steg 4 – Byggherren beslutar om fortsatt inriktning och miljömål

Slutligen beslutar byggherren om fortsatt inriktning för projekteringen baserat på analysen i steg 3. Byggherren börjar även formulera miljömål och miljökrav inför kommande skeden.