LCA vid upphandling av entreprenör

Granskad: 3 juli 2024

I detta avsnitt beskriver vi en stegvis process för hur du kan arbeta med LCA-baserade krav vid upphandling av entreprenör. Alla steg bör finnas med men beroende på förutsättningarna i ditt projekt kan du anpassa stegen.

Figuren visar de olika stegen i byggprocessen och i vilka skeden av byggprocessen det är av värde att göra en LCA. Illustration: Boverket/Infab

Att ställa krav på en LCA kan vara ett bra sätt att få inblandade aktörer att komma igång med miljöarbetet, men självfallet bör resultatet omsättas till reella förslag på förbättringar. Ett sätt att styra mot förbättringar är att ställa miljökrav som till exempel att byggnadens klimatpåverkan ska understiga ett visst antal koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Ett sådant krav är både teknik- och materialneutralt, vilket är en fördel.

Här nedan presenteras en stegvis process för hur du kan arbeta med LCA-baserade krav vid upphandling av entreprenör.

Steg 1 – Byggherren bestämmer vilken typ av krav som ska ställas

Du som byggherre kan formulera krav utifrån de tre syften vi tidigare nämnt i avsnittet LCA i byggprocessen:

  • krav på LCA-beräkning (utifrån syftet att identifiera betydande miljöaspekter, I)
  • krav på förbättrad miljöprestanda (utifrån syftet att förbättra miljöprestandan, F)
  • krav på lägstanivå för miljöpåverkan (utifrån syftet att kunna jämföra med andra, J).

Vid en upphandling måste du skilja på krav vid en utförandeentreprenad och krav vid en totalentreprenad. I en utförandeentreprenad tillhandahålls bygghandlingar av byggherren (beställaren). Det finns därför inte lika stora möjligheter för entreprenören att göra miljöförbättringar; de stora förbättringarna bör redan ha gjorts under ledning av byggherren (se sidan "LCA i ett tidigt skede"). Vid en totalentreprenad är entreprenörens frihetsgrader större.

Exempel på krav vid en utförandeentreprenad

Vid en utförandeentreprenad kan du ställa till exempel något av följande LCA-baserade krav (läs mer om skeden och moduler på sidan "Introduktion till livscykelanalys (LCA)"):

  • I: Entreprenören ska utföra en LCA-beräkning. Du behöver då tillhandahålla anvisningar för hur denna LCA ska utföras. Kravet avser normalt miljöprestandan för den färdiga byggnaden.
  • F: Entreprenören ska visa i sitt anbud hur vissa förbättringar i byggnaden ska genomföras. Detta kan ske i form av ett kompletterande anbud (entreprenören visar på möjligheten att genomföra miljöförbättringar i ett alternativt förslag och anger kostnaden för detta). Kravet kan handla om förbättringar utifrån en given miljöprestandanivå, till exempel klimatpåverkan räknat som kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter, eller andra miljöpåverkanskategorier.
  • F: Entreprenören ska visa miljöförbättringar inom byggproduktionsskedet (modul A4 och A5) utifrån en specifik referensnivå. Kravet baseras på byggherrens handlingar och på LCA-beräkningar. Ett sätt för dig att stimulera sådana förbättringar är att koppla dem till ett ekonomiskt incitament.
  • J: Entreprenören ska köpa in byggprodukter med en viss maximal miljöpåverkan för en eller flera produkter. De inköpta produkternas miljöprestanda ska normalt verifieras med en EPD eller motsvarande.

Exempel på krav vid en totalentreprenad

Vid en totalentreprenad är entreprenörens frihetsgrader större och då kan det vara intressant att även ställa miljökrav enligt nedan.

  • J: Entreprenören ska uppfylla ett krav på miljöprestanda för att bygga huset (modul A1–5). Kravet ställs som ett prestandakrav, till exempel högsta antal kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. För att kunna ställa ett sådant krav bör du ha genomfört beräkningar enligt avsnittet LCA i ett tidigt skede.
  • J: Entreprenören ska uppfylla ett prestandakrav som inkluderar maximal påverkan under skede B och C. Det kan formuleras som ett maximalt bidrag från modulerna i skede B och C på ett visst antal kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter under 50 år.

För att undvika metodmässiga problem kan du som byggherre (beställare) ställa krav på driftsenergin/energiprestanda (modul B6) separat från byggnadens miljöpåverkan i övrigt. På så sätt förenklas LCA-beräkningarna betydligt och du undviker osäkra bedömningar av energisystemens framtida miljöprestanda.

Steg 2 – Byggherren bestämmer systemgränser och metodval

När du har ställt krav behöver du som byggherre även specificera viktiga systemgränser och metodval utifrån syfte, så att det är tydligt för de entreprenörer som lämnar anbud hur de ska genomföra LCA-beräkningar. Beroende på hur kraven utformas ställs olika kvalitetskrav på LCA-beräkningen. Detta följer de syften med en LCA som behandlades i avsnittet LCA i byggprocessen. Processen kan illustreras med att kvalitetskraven ökar ju högre upp man går på den så kallade LCA-trappan, se figuren nedan.

Kvalitetskraven ökar ju högre upp man går på den så kallade LCA-trappan. Illustration: Boverket/Infab

Vilka livscykelskeden ska tas med?

  • I: Här bör åtminstone byggskedet (modul A1–A5) ingå eftersom entreprenören kan styra över dessa delar.
  • F, J: Det är vanligt att förenkla genom att bara inkludera byggskedet (modul A1–A5), dock med förutsättningen att de alternativ som utvärderas uppfyller samma energikrav (B6) samt att det är inga eller enbart små skillnader avseende framtida utbyte (B4) och underhåll (B2).

Vilka byggnadsdelar ska tas med?

I samband med upphandlingen görs en resurssammanställning (sammanställning av material samt energi­ och bränsleåtgång som krävs för byggnaden under dess livscykel) baserat på en byggkostnadskalkyl, som i detta skede är relativt detaljerad. Det kan innebära ett merarbete att plocka bort vissa byggdelar från denna. Därför finns det ingen anledning att begränsa antalet byggdelar i beräkningen utan utgå då från denna resurssammanställning till att börja med.

  • I: Om kravet ställts att en LCA-beräkning ska spegla miljöprestandan i den färdiga byggnaden kan resurssammanställningen till viss del grundas på faktiska mängder/användning under produktionsskedet, exempelvis energianvändning eller materialspill på byggplatsen. I detta fall behöver du specificera att sådan mätning ska göras.
  • F, J: Det är viktigt att du som byggherre tydligt specificerar att alla byggdelar ska ingå, alternativt vilka avsteg som ska göras. Det är också viktigt att LCA-beräkningar som används som verifikat har ett transparent redovisningsformat. Läs mer i avsnittet Redovisning av LCA i menyn.

Vilka miljöindikatorer (miljöpåverkanskategorier) ska tas med?

Ju fler miljöindikatorer som finns med, desto större möjlighet att undvika lösningar som inte är optimala. Klimatpåverkan är en viktig miljöpåverkanskategori och den bör därför alltid ingå i LCA-beräkningen.

Hur mycket av resurssammanställningen behöver ingå?

Även om resurssammanställningen täcker byggnadens samtliga resurser är det inte säkert att det finns miljödata för samtliga dessa. Entreprenörerna kan också ha olika tillgång till miljödata. En osäkerhetsfaktor kan därför vara att de olika anbuden har beräknats med olika andel resurser i resurssammanställningen.

  • F, J: Du som byggherre behöver specificera att de LCA-beräkningar som ligger till grund för dina krav ska omfatta minst en viss andel av resurserna i resurssammanställningen, exempelvis 80 eller 90 procent av resursernas totalvikt eller pris. Läs mer på sidan "Redovisning av LCA".

Vilken kvalitet på miljödata krävs?

I detta skede är det möjligt att öka precisionen genom att använda så mycket specifika miljödata som möjligt. Detta görs mest rationellt genom att välja data från EPD:er eller motsvarande från de leverantörer som producerat de produkter som byggs in. Byggherren kan specificera att en viss andel av resurserna ska hanteras med specifika miljödata. 

  • J: Här bör du även specificera vilka generiska miljödata som ska användas. Annars kan valet av generiska data påverka den beräknade miljöprestandan.

Steg 3 – LCA-beräkning och analys av miljöförbättringar

Entreprenören genomför LCA-beräkningar baserat på de krav du som byggherre har specificerat i steg 2. Steg 3 innebär att entreprenören analyserar möjliga förbättringar inom entreprenörens rådighet för att klara upphandlingskraven (steg 1). Följande frågor kan användas som vägledning.

Val av miljöanpassade produkter Minskad miljöpåverkan från aktiviteter på byggplatsen

Vilka byggnadsmaterial är mest miljöpåverkande? Finns det möjlighet att välja mer miljöanpassade produkter med bibehållen funktion?

Är det några byggnadsmaterial eller komponenter vars transporter har stor miljöpåverkan? Går det att ställa krav på transport med tåg eller förnybara bränslen?

Kan mer energieffektiva byggbodar användas?

Kan fossila bränslen på byggplatsen bytas mot förnybara bränslen (arbetsmaskiner)?

Kan materialspill minskas?

Revidering av referensnivån under byggprocessen

I de fall byggherren ställt krav på förbättrad miljöprestanda (F ovan), innehåller detta krav en referensnivå. Denna nivå kan behöva justeras om byggherren under byggprocessen ändrar något, eller om något uppstår som entreprenören inte kan förutse, för att nivån ska kunna vara den jämförelsegrund för förbättringar som det var tänkt.

Detta kan samordnas med så kallade ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA). Processen att justera referensnivån blir mer effektiv om du inte bara ser ÄTA-specifikationen som en del av den ekonomiska regleringen utan även som en del av den miljömässiga regleringen. Även om kravet är ställt som ett maximalt miljöprestandakrav (M) kan nivån på detta behöva justeras om det blir omfattande ändrings- och tilläggsarbeten.

Boverket (2024). LCA vid upphandling av entreprenör. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/lca-i-byggprocessen/lca-vid-upphandling-av-entreprenor/ Hämtad 2024-12-21