Så här görs en LCA

Byggnaders livscykel. Illustration: Jenny Lilja/Infab/Tictac/Boverket

Som beställare av en livscykelanalys (LCA) kan det vara bra att känna till vad det innebär att göra en LCA samt några vanligt förekommande begrepp. På följande sidor kan du läsa mer om det.

En LCA görs oftast i fyra steg

Generellt görs en LCA i fyra steg. Om syftet är att ta reda på en specifik detalj, eller om endast en viss miljöpåverkanskategori är intressant, blir dock tredje och fjärde steget mindre omfattande.

1. Definiera mål och omfattning

Bestäm vad du vill använda LCA-beräkningen till: Vilka frågor ska den ge svar på? Hur omfattande ska den vara? Vad ska resultaten användas till? Vilka krav ställs på datakvalitet?

2. Inventera

En inventering görs av de resurser (energi och material) som används under livscykeln (en så kallad resurssammanställning) och vilka utsläpp de genererar.

3. Bedöm miljöpåverkan

I detta steg relateras utsläpp och användning av resurser till olika miljöproblem. Exempelvis kan utsläpp av koldioxid vid tillverkning av betong relateras till klimatpåverkan.

4. Tolka resultat

Här sätts resultatsiffrorna i ett perspektiv och presenteras så att de frågor LCA:n avsåg att undersöka får sina svar.

Översiktligt om resurssammanställning

För att göra en LCA behövs en sammanställning av de material samt den energi­ och bränsleåtgång som krävs för byggnaden under dess livscykel. Den brukar kallas för resurssammanställning.

Denna resurssammanställning tas lämpligen fram i samband med en ekonomisk kalkyl eller genom digitala modeller (BIM). Den ekonomiska kalkylen förfinas allt eftersom byggnadens utformning detaljeras och bestäms, vilket stämmer väl överens med hur en LCA successivt utvecklas under projektets gång. Därmed finns all anledning att samordna ekonomisk kalkylering med beräkning av miljöpåverkan.

I ett tidigt skede används ibland grövre nyckeltal och erfarenhetsvärden för att uppskatta mängden material, men ofta finns det en byggkostnadskalkyl som ger en användbar sammanställning över de resurser som är tänkta att användas. Resultatet från byggkostnadskalkylverktyget kan användas för att räkna på såväl kostnader som miljöpåverkan.

Om det byggkostnadskalkylprogram du använder inte automatiskt räknar om mängder till miljöpåverkan för olika byggdelar, behöver detta göras i ett annat verktyg som räknar om mängden byggprodukter till så kallade generiska resurser (se figur nedan). Dessa kopplas sedan i sin tur till olika miljödata. För att göra detta krävs dock en omvandling av mängder till jämförbara enheter, till exempel från kvadratmeter till kilo.

Schematiskt exempel på hur poster från olika delar av en ekonomisk kalkyl först räknas om till mängder i kg och sedan adderas samman till generiska resurser som miljödata sedan kan kopplas till. Illustration: Altefur

Ofta är flera aktörer inblandade i byggprocessen. Därför kan flera aktörer behöva hantera den successiva utvecklingen av en livscykelanalys. För en större beställare, exempelvis ett allmännyttigt bostadsbolag, tas lämpligen en översiktlig LCA fram internt i tidigt skede, exempelvis inför ett investeringsbeslut, utifrån en tidig ekonomisk kalkyl. När en entreprenör sedan är upphandlad tar denna över modellen och reviderar LCA efter hand. Entreprenören tillhandahåller lämpligen den slutliga livscykelanalysen. Läs mer på sidan "LCA i byggprocessen".

Vilka krav kan ställas på datakvalitet?

Kraven på datakvalitet för en LCA beror på vad den ska användas till. De kvalitetskrav du ställer ska också redovisas av den som tar fram LCA-beräkningen. Men dessa krav ser olika ut beroende på var i byggprocessen LCA utförs och i vilket syfte. Läs mer i avsnittet LCA i byggprocessen som du hittar i menyn. Det är därför viktigt att du som beställare preciserar syftet och därmed datakvaliteten. Ju mer specifika och omfattande data som tas fram för byggnaden, desto bättre kan resultaten spegla dess faktiska miljöpåverkan. Läs mer om datakvalitet på sidan "Miljödata och LCA-verktyg".