Vilka mervärden ger en LCA?

Illustration: Boverket/Infab

Det finns många goda skäl att göra en livscykelanalys (LCA) för en byggnad. Den ger kunskap om den miljöpåverkan byggnaden har under sin förväntade livstid. Den ger även ett kvantitativt underlag för att du ska kunna ta väl underbyggda beslut om hur byggnadens miljöpåverkan kan minska.

Din kunskap ökar och besluten blir bättre

En LCA är den bästa metoden för att beräkna byggnadens (produkters) miljöpåverkan. En LCA ger dig fördjupad kunskap om olika resursflöden i byggnaden och dess miljöpåverkan, oavsett om du är byggherre, fastighetsägare, förvaltare, entreprenör, projektör, arkitekt eller har någon annan roll i byggkedjan. Den är ett bra underlag för väl underbyggda beslut om förbättringar ur ett miljöperspektiv.

Miljöaspekter som inte hanteras med en LCA kan hanteras med andra metoder som därmed kompletterar en LCA. Dessa aspekter kan exempelvis vara platsspecifika, som biologisk mångfald eller vattenhantering.

I tidiga skeden är valmöjligheterna som störst. Det är därför viktigt att du redan tidigt i projekteringen börjar räkna på miljöpåverkan för olika alternativa byggnadslösningar och byggmetoder, för att få störst nytta. Därmed kan minskad miljöpåverkan styra valet av olika åtgärder vid projektering och genomförande.

Den kunskap en LCA ger kan även användas som beslutsunderlag för att byggherrar, fastighetsägare och politiker ska kunna ta bättre beslut vid styrning mot lägre miljöpåverkan från byggnader. Den kan också påverka till exempel produktutveckling hos byggprodukttillverkare samt rutiner och policyer hos byggnadsentreprenörer.

Du kan enklare möta miljökrav från olika intressenter

Intressenter som investerare, hyresgäster, kommuner, fastighetsägare och andra användare av byggnaden efterfrågar i allt högre utsträckning låg miljöpåverkan och att miljöprestandan är dokumenterad med en LCA.

I dag är det vanligt att en byggnads miljöpåverkan finns med som underlag vid en miljöcertifiering. I Sverige används olika kommersiella system för att miljöcertifiera byggnader. Certifieringssystemen Miljöbyggnad, Breeam och Leed innehåller samtliga krav på någon form av LCA-­beräkning, vid sidan av andra indikatorer.

Du kan även få strategiska fördelar av att ligga steget före med ditt hållbarhetsarbete. För att konsumenter ska kunna göra medvetna val behöver de miljöinformation, och en LCA är ett verktyg som förenklar, förtydligar och möjliggör en sådan process.

Du kan hålla nere kostnaderna

Ökad kunskap om resursflöden och miljöpåverkan i en byggnad ökar dina möjligheter att minska mängderna material och avfall. Därmed kan du också minska kostnaderna på både kort och lång sikt. En LCA i ett tidigt skede ökar möjligheterna att modifiera och göra val till en relativt låg kostnad; det är ofta dyrare att lägga till eller ändra något senare i byggprocessen. Dessutom kan ökad kunskap ge marknadsfördelar.

Du är förberedd på framtida miljökrav

Regler om klimatdeklaration för byggnader som uppförs finns i lag, förordning och föreskrifter:

• Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader.
• Förordning (2021:789) om klimatdeklaration för byggnader.
• Boverkets föreskrift (2021:7) om klimatdeklaration för byggnader.
• Dessutom ändras 10 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900) så att klimatdeklaration införs som ett krav för att få slutbesked.

Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2022 och gäller byggnader där ansökan om bygglov kommer in till kommunens byggnadsnämnd från och med den 1 januari 2022.

Boverket har haft i uppdrag av regeringen att lämna författningsförslag om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Den 10 maj 2023 lämnade Boverket en slutredovisning till regeringen genom rapporten "Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration".

Inom EU finns mål att minska utsläppen av växthusgaser och bli klimatneutral till senast 2050. För att uppnå målet om klimatneutralitet har bland annat direktivet för byggnaders energiprestanda, EPBD, omarbetats. Kraven i EPBD innebär bland annat att byggnadens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv (livscykel-GWP) ska redovisas för nya byggnader. Det kommer påverka om Sveriges regler om klimatdeklaration behöver ändras för att uppfylla EU-kraven i EPBD.

Kraven i EPBD innebär att livscykel-GWP ska redovisas för alla nya byggnader som är större än 1 000 kvadratmeter, från och med den 1 januari 2028. Från och med 1 januari 2030 gäller kravet för alla nya byggnader med vissa undantag. Senast 2030 ska medlemsstaterna även ha infört gränsvärden för byggnaders högsta tillåtna klimatpåverkan.

Kostnad och tidsåtgång för LCA

Det finns många fördelar med att göra en LCA men det medför också kostnader. För att göra en LCA krävs ett beräkningsverktyg och data. Tillgången till mjukvara och databas kan antingen vara gratis eller förknippad med en viss kostnad, men huvudsakligen är det din arbetstid som kostar. Tidsåtgången är dock svår att uppskatta, eftersom många olika aspekter påverkar. Klart är att den största tiden går åt till datainsamlingen.