Energiprestanda baserat på beräkning

Granskad: 28 april 2021

Här beskrivs hur byggnadens energianvändning bestäms baserat på beräknade värden. Energiprestanda i en energideklaration ska som huvudregel grunda sig på uppmätta värden.

Byggnadens energianvändning baserat på beräkning

Beräkning av energianvändning används då mätdata saknas för att upprätta energideklarationer. Det gäller exempelvis för byggnader som upplåts med nyttjanderätt samt byggnader som ofta besöks av allmänheten och som är större än 250 kvadratmeter eftersom dessa byggnader alltid ska ha en giltig energideklaration. Det gäller även byggnader som säljs inom ett år från det att byggnaden tagits i bruk. Normalt brukande ska beaktas både vid beräkning och mätning av byggnadens energianvändning.

Denna sida innehåller följande delar:

  • Förutsättningar och krav.
  • Verktyg för att beräkna byggnaders energianvändning.
  • Byggnadens och installationens egenskaper.
  • Brukarindata och klimatdata.

Förutsättningar och krav

När byggnadens energianvändning baseras på beräkning ska dessa saker beaktas:

  • Val av beräkningsprogram
    Beräkningsprogrammet behöver kunna beakta de faktorer som ska ingå i en energiberäkning. Det ställs också olika krav på beräkningsprogram för bostäder och lokaler.
  • Byggnadens och installationernas egenskaper
    Energiberäkningen ska beakta byggnadens termiska egenskaper som till exempel värmeisolering men också byggnadens utformning och placering, inklusive utomhusklimatet på orten. Installationernas egenskaper ska också ingå som till exempel värme- och ventilationssystem.
  • Val av brukarindata
    Beräkningen ska genomföras med indata som beskriver ett normalt brukande av byggnaden. Hur detta hanteras skiljer sig åt för bostäder och lokaler.

Byggnadens energianvändning kan bestämmas genom mätning enligt 2 kapitlet i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. Ta del av hela föreskriften under rubriken "Boverkets författningssamling" i "Relaterad information".

Verktyg för att beräkna byggnaders energianvändning

Beräkningsprogrammet behöver kunna beakta de faktorer som ska ingå i en energiberäkning. Här framgår vilka krav som i övrigt ställs på beräkningsprogrammet.

Det ställs högre krav på beräkningsprogram för lokaler än för bostäder.

  • Dynamiska beräkningsprogram används för lokaler.
  • Enklare beräkningsprogram får användas för småhus och flerbostadshus.

Dynamiska program har beräkningssteg på högst en timme och tar hänsyn till värmelagring i byggnaden. Det finns flera sådana program på marknaden. Lokaler är ofta komplexa byggnader tekniskt sett och därför används dynamiska beräkningsverktyg för att få tillräcklig noggrannhet i resultatet.

Dynamiska beräkningsprogram kan också användas för småhus och flerbostadshus men här får man också använda beräkningsverktyg med beräkningssteg på upp till en månad, det vill säga enklare program. Beräkningsstegets längd gäller till exempel indata för klimatet, solinstrålning, internlaster, innetemperatur och ventilationsflöden. Ett beräkningssteg på upp till en månad innebär att man i programmet får använda genomsnittliga värden för sådana parametrar men då maximalt på månadsbasis.

Byggnadens och installationens egenskaper

Data som används i beräkningsprogrammet om byggnadens och installationernas egenskaper, inklusive driftsförhållanden, ska överensstämma med den faktiska byggnaden. Här framgår vilka tekniska egenskaper som behöver tas med i energiberäkningen.

Utformning, placering och orientering

Hänsyn ska tas till byggnadens arkitektoniska form, var i landet byggnaden finns och även dess placering lokalt. Utomklimatet och passiv solinstrålning ingår som en del i detta. Det är viktigt att data för utomhusklimatet är representativt för ett normalår för den ort där byggnaden är belägen.

Termiska egenskaper

Värmegenomgångskoefficienten (U-värde) för tak, väggar, golv, fönster och ytterdörrar utgör en viktig faktor för byggnadens energianvändning. Det gör också köldbryggor och klimatskärmens luftläckage. Dessa behöver beaktas i beräkningen. Om det bedöms att också byggnadens värmekapacitet har betydelse för energianvändningen tas även det med det i beräkningen.

Tekniska byggnadssystem

Här ingår alla andra tekniska egenskaper som påverkar byggnadens energianvändning. Det är till exempel anläggningar för värme- och komfortkyla, system för tappvarmvatten och ventilation, fläkt- och pumpdrift, och fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Det är viktigt att de indata som används i beräkningen motsvarar egenskaperna hos sådana system inklusive driftsförhållandena i den faktiska byggnaden.

Om det finns installationer i byggnaden eller på tomten som tar till vara energi från sol, vind, mark, luft eller vatten så ska man dra bort denna energi i den omfattning den kommer byggnaden tillgodo för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten eller byggnadens fastighetsenergi. Det innebär att egenskaperna hos sådana installationer måste föras in i beräkningen.

Brukarindata och klimatindata

Byggnadens energianvändning ska bestämmas vid ett normalt brukande och för ett normalår. Det normala brukandet hanteras genom de brukarindata som man använder i energiberäkningen. Att beräkningen avspeglar ett normalår sker genom att programmet använder klimatfiler som är representativa för den ort där byggnaden finns.

Brukarindata

När byggherren räknar på småhus och flerbostadshus ska den brukarindata som anges i föreskriften BEN användas. Dessa värden utgår från uppgifter framtagna av bygg- och fastighetsbranschen i projektet Sveby. Det finns värden för till exempel innetemperatur, tappvarmvatten, hushållsenergi och personlaster.

När byggherren räknar på energianvändningen i en lokal ska man utgå från den verksamhet som lokalbyggnaden är avsedd för och använda brukarindata som motsvarar detta. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) anger inte några särskilda värden som ska användas, med undantag för energi till tappvarmvatten. Det finns dock exempel på brukarindata för vissa lokaltyper, till exempel kontor, som kan användas om man inte kan få fram uppgifter om avsedd verksamhet.

Klimatdata

Föreskriften BEN anger inte vilken klimatdata som ska användas när byggnadens energianvändning för ett normalår beräknas. Data som används för utomhusklimatet ska vara representativ för den ort där byggnaden finns. 

Boverket (2021). Energiprestanda baserat på beräkning. https://www.boverket.se/sv/energideklaration/for-energiexperter/berakning-av-byggnadens-energianvandning/energiprestanda-baserat-pa-berakning/ Hämtad 2024-12-21