Beskrivning och hjälp till hur inspektioner av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem ska göras

Detta avsnitt innehåller beskrivning och hjälp till hur inspektioner av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem ska göras.

Bakgrund

Vid ändringarna 2018 av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda infördes krav på inspektion för uppvärmningssystem och kombinerade uppvärmnings- och ventilationssystem. Inspektionskravet gäller även luftkonditioneringssystem (komfortkyla) och kombinerade luftkonditionerings-och ventilationssystem. Bakgrunden är att EU menar att det finns möjliga energibesparingar i befintlig bebyggelse som en följd av inspektioner och de råd om förbättringar detta kan leda till. Man menar att det finns enkla förbättringar med kort återbetalningstid som kan göras. Inspektionerna ska även innehålla en bedömning av hur väl systemet och värmegeneratorn är dimensionerat i förhållande till behovet.

Fastighetsautomation och elektronisk övervakning menar EU är en effektiv ersättning för inspektioner och därför finns undantag från inspektioner om dessa styr- och reglersystem uppfyller vissa villkor.

Vilka byggnader omfattas av inspektion, och när

I princip omfattas alla byggnader av inspektion men med några undantag. Inspektionen utgör en del av energideklarationen och den kan göras vid samma besök som omfattar de andra delarna av energideklarationen. Även byggnader som inte omfattas av krav på en energideklaration ska ha en inspektion om den nominella effekten överskrider 70 kilowatt. Inspektion i sådana byggnader ska vara gjord senast 31 december 2021.

Om den nominella, installerade, effekten i ett uppvärmningssystem eller luftkonditioneringssystem i en byggnad överstiger 70 kilowatt, ska inspektion av systemen ingå i sådana energideklarationer som görs enligt 5 § lagen om energideklaration för byggnader. Det avser sådana byggnader som det alltid ska finnas en giltig energideklaration för och där ny energideklaration måste göras vart tionde år.

Däremot behöver inspektioner inte göras när energideklarationer görs för andra byggnader, det vill säga sådana byggnader som inte alltid måste ha en giltig energideklaration men som energideklareras vid nyuppförande eller försäljning enligt 4 eller 6 § samma lag. För sådana byggnader gäller dock, precis som för byggnader som inte energideklareras alls, att inspektion ska göras om systemens nominella effekt överstiger 70 kilowatt och rapporteras i ett särskilt inspektionsprotokoll. Sådana inspektionsprotokoll ska föras över till Boverket senast den 31 december 2021.

Det finns inget krav på att inspektioner alltid måste utföras av en energiexpert med kvalificerad behörighet. Precis som för energideklarationerna i övrigt styrs det av om byggnaden utgör en enkel eller komplex byggnad. De flesta byggnader som omfattas av krav på inspektioner är sannolikt komplexa byggnader. Om inspektionen avser luftkonditioneringssystem måste energiexperten vara kvalificerad, eftersom byggnader med luftkonditioneringssystem med en effekt över 12 kilowatt alltid är komplexa byggnader. Om inspektionen avser ett uppvärmningssystem får en bedömning däremot göras i varje enskilt fall om byggnaden är enkel eller komplex.

Inspektionens innehåll och mål

Inspektionen ska omfatta en bedömning av värmegeneratorns verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmningsbehov, i förekommande fall med beaktande av uppvärmningssystemets eller det kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystemets förmåga att optimera sin prestanda vid normala eller genomsnittliga driftförhållanden. Bedömningen ska avse den normala eller genomsnittliga belastningen, det vill säga vid en dellast som kan betraktas som typisk eller vanlig under uppvärmningssäsongen, och inte vid fullast. Observera att det är enbart de tillgängliga delarna i systemet som behöver omfattas av inspektionen.

Inspektionen kan omfatta kontroll av att inställningar motsvarar uppgifterna i dokumentationen för anläggningen. Utöver det kan följande kontrolleras i bostadshus: framledningstemperatur och övriga temperaturer inklusive vvc, temperatur i FTX-system, eftervärmning, fjärrvärmeflöden och -temperaturer med hänsyn till fjärrvärmetaxan. I lokalbyggnader kan följande kontrolleras: fjärrvärmeväxlaren, verkningsgrader, pumpinställningar, behov av injustering, rörisolering och tappvarmvattentemperaturer. Om möjligt, med hänsyn till om komponenterna är tillgängliga, kan även spjäll, ventiler etc inspekteras i ventilationsdelen av ett kombinerat uppvärmnings- och ventilationssystem.

Energimyndigheten publicerade 2013 en rapport, Energieffektivisering i stora värmesystem, som kan laddas ned via länken under relaterad information. Inspektionen kan resultera i att behov av injustering av värmesystemet är lämpligt. På Energi- & klimatrådgivningen i Stockholmsregionen finns exempelvis en allmän beskrivning av uppvärmningssystem, se länken under relaterad information.

Vad är ett kombinerat uppvärmnings- och ventilationssystem

Inspektionskravet omfattar även ventilationssystem som är integrerat med uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystemet.

Inspektionen kan även i dessa fall inkludera de energimässiga aspekterna på ventilationssystemet.

Ett självdragssystem, eller ett till- och frånluftssystem utan förvärmning av ventilationsluften räknas inte som till ett kombinerat uppvärmnings- och ventilationssystem eller ett kombinerat luftkonditionerings- och ventilationssystem.

Nominell effekt

Den nominella effekten ska bestämmas för att avgöra om systemet omfattas av inspektionskravet. För uppvärmningssystem gäller det enbart effekten för uppvärmning som ska bedömas. Effekt som används för tappvarmvattenproduktion eller andra processer (verksamhetsenergi) ska inte räknas in. För luftkonditioneringssystem gäller kyleffekten.

Effekten beräknas som den sammanlagda effekten för enskilda delar av systemet, till exempel värmepumpar, värmepannor, elelement och solfångare. Om en undercentral för fjärrvärme försörjer flera byggnader räknas uppvärmningssystemen i varje enskild byggnad separat.

En värmegenerator definieras som den del av ett uppvärmningssystem som producerar värme genom förbränning av ett bränsle, elektrisk värmning eller en värmepump som utnyttjar energi från omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark. En fjärrvärmecentral räknas också som värmegenerator enligt regeringens proposition där inspektioner infördes i lag och förordning om energideklaration för byggnader.

I redovisningen av inspektioner anges olika alternativ för hur den nominella effekten kan fastställas. De är:

• Märkplåt – Märkning av effekt placerad på produkten
• I produktdatablad för värmegeneratorn anges den nominella effekten. Här ska väljas den effekt som är angiven för den mest representativa driftsituationen. Exempelvis så anges värmepumpars effekt enligt standarden SS-EN 14511 för några olika kombinationer av temperaturer för källa och värmesystem. Här väljs effekten för den temperaturkombination som bäst motsvarar det aktuella systemet. Om produktblad saknas för en värmepump, och enbart tillförd eleffekt kan identifieras, så kan den levererade effekten uppskattas med hjälp av värden i tabell 3:2 i Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. Obs! Här anges verkningsgrader vid produktion av tappvarmvatten.
• Leveransdata för fjärrvärme – Uppgifter om fjärrvärmeleveranser kan utgöra grunden för en effektsignatur och därigenom fastställa den nominella effekten.
• Injustering av effekt – Detta alternativ väljs när det finns protokoll om injustering av systemet där uppmätt effekt angetts. Det är i första hand aktuellt för individuell uppvärmning med bränslepannor för olja, gas och olika slags biobränslen.
• Övrigt – alternativ som inte passar något av de ovanstående alternativen.

Två metoder för överslag som kan användas för en första bedömning om ett uppvärmningssystem är aktuellt för inspektion, det vill säga om den nominella effekten överstiger 70 kilowatt, är följande.
Flerfamiljshus med 15–30 lägenheter har en nominell effekt på ungefär 70 kilowatt. 15 lägenheter gäller för flerfamiljshus från 1950-talet och 30 lägenheter gäller för ett flerfamiljshus byggt omkring 2010.
En annan metod för att uppskatta den nominella effekten är att dividera den årliga uppvärmningsenergin (kilowattimmar, kWh) med 2100. Observera att dessa metoder enbart kan användas för en första bedömning av om inspektion är aktuell, till exempel i samband med beställning av en energideklaration.

Särskilt om fjärrvärme

Regler för avläsning och rapportering av abonnenters fjärrvärmeanvändning finns i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, rapportering och debitering av levererad värmeenergi (fjärrvärme), EIFS 2014:2. Här anges att mätvärden ska avläsas regelbundet och rapporteras till kunden. Vidare föreskrivs att historiska data ska finnas tillgängliga utan kostnad för kunden för de tre senaste åren, och att förbrukningen per dag, vecka, månad och år ska finnas för två år eller den innevarande leveransperioden om denna är kortare.

Historiska data för användning är alltså tillgänglig för fjärrvärmekunden och kan överlämnas till energiexperten inför upprättandet av energideklarationen eller inspektionsprotokollet. Energiexperten behöver en fullmakt från fjärrvärmekunden för att begära förbrukningsdata från leverantören. Förfarandet är nytt och kan kräva en inkörningsperiod. Bästa tillvägagångssättet är sannolikt i inledningsskedet att fastighetsägaren tar fram uppgifterna och överlämnar till energiexperten.

Byggnadens effektsignatur är en grund att fastställa den nominella effekten vid en referenstemperatur, till exempel DVUT. En detaljerad beskrivning finns i Swedish Green Building Councils (SBGC) dokumentation för miljöcertifieringssystem, Miljöbyggnad 3.1. Metodik. Manual befintlig byggnad, Sweden Green Building Council 2020, se relaterad information. För fastställande av den nominella effekten kan några förenklingar göras i förhållande till metoden i SGBC:s system. Exempelvis behöver ingen korrigering göras för internlaster eller solinstrålning. Det är den nominella effekten i det aktuella systemet som ska fastställas och då kan dessa förenklingar göras.

Om uppgifterna om fjärrvärmeanvändningen finns i form av ett kalkylark kan effektsignaturen fastställas med dygnsmedelvärden för effekten som funktion av utetemperaturen, se figuren nedan som visar effektsignaturen för ett flerfamiljshus. Utgå från ett linjärt samband för uppvärmningsbehovet och extrapolera till vinterutetemperatur (DVUT) där den nominella effekten avläses. Värden för DVUT på olika orter kan hämtas på Boverkets webbplats. Se länk under rubriken relaterad information längst ned på denna sida.

Figuren visar ett tydligt samband mellan utetemperatur och effektbehov. Den närmast horisontella kurvan vid höga utetemperaturer motsvarar energianvändning som inte är uppvärmning. Datapunkterna till vänster kan representeras av en rät linje som visar uppvärmningseffektens påverkan av utetemperaturen. Det krävs uppmärksamhet kring användning som inte är uppvärmning, till exempel en hög varmvattenanvändning i en verksamhet. I figuren kan den horisontella delen vid höga utetemperaturer antas representera tappvarmvattenbehov och kan reduceras från effekten under uppvärmningssäsongen. I figuren ovan överskrids gränsen 70 kilowatt med bred marginal även om effekten för tappvarmvattenproduktion frånräknas. DVUT i sydligaste Sverige är knappt -10 grader Celsius och omkring -35 grader Celsius i nordligaste Sverige.

Det kan var möjligt att även använda månadsvärden men det finns då en risk att man behöver extrapolera mycket för att nå referenstemperaturen. Detta blir speciellt tydligt i södra Sverige och vid milda vintrar.

Om uppgifterna inte är digitala kan den nominella effekten bestämmas ur ett fåtal punkter. Denna metod riskerar dock att vara mer känslig för vilka värden som används för att bestämma linjens lutning så försiktighet krävs vid användningen.

Ett annat alternativ är att använda ett maximalt effektuttag som kan anges i det aktuella fjärrvärmeavtalet. Den abonnerade maxeffekten torde i flertalet fall innebära ett högre värde på den nominella effekten än genom användning av en effektsignatur med hänsyn till förmodad säkerhetsmarginal och överdimensionering.

Om det inte är stora skillnader i utetemperatur under mätperioden så kan äldre värden användas. Byggnadens effektbehov är inte kopplat till årets väderlek utan till dygnets temperatur. Förutsättningen när man behöver använda äldre värden är att inga energieffektiviserande åtgärder gjorts mellan de olika tidpunkterna.

För nya byggnader eller andra byggnader där energianvändningen beräknats med en programvara som kan sägas vara i överensstämmelse med reglerna i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN kan dessa beräkningar utgöra grunden för den nominella effekten i fjärrvärmeanslutna byggnader.

Om byggnaden är ansluten till både fjärrvärme och exempelvis värmepump gäller följande. Det blir summan av värmepumpens effekt och fjärrvärmeeffekt baserat på byggnadens effektsignatur som utgör grunden.

Om flera byggnader är anslutna till samma abonnent- eller undercentral kan effekten fördelas efter lämplig metod. 

Om byggnaderna bedöms ha samma energieffektivitet kan fördelningen göras utifrån arean A_temp. Det är de byggnader som då får en nominell effekt överstigande 70 kilowatt där inspektion av uppvärmningssystemet ska göras.

Undantag från krav på inspektion

Under vissa förutsättningar ges undantag för kravet på inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem. Dessa undantag för system som ska inspekteras.

• Avtal om energiprestanda – Detta undantag är tillämpligt om fastighetsägaren har ett avtal med extern part om energieffektivisering (EPC) eller avtal om resultatövervakning. EPC (Energy Performance Contracting, Energieffektiviseringsavtal) är en metod att genomföra energieffektiviseringsåtgärder där samma part som föreslagit åtgärderna också genomför dessa med garanti att besparingen uppnås. Ett sådant avtal innehåller hur projektet ska genomföras och hur besparingen verifieras. Sådana avtal gäller sällan klimatskärmen utan berör vanligtvis ventilation, värmesystem, styr- och reglersystem, vattenbesparing, belysning och kompetensutveckling av driftpersonal. Se även Energimyndighetens och Energieffektiviseringsföretagen webbplatser på "Relaterad information".
• System för fastighetsautomation/fastighetsstyrning, lokalbyggnader – Om systemet för fastighetsautomation och styrning har funktioner som uppfyller vissa angivna krav anses det systemet uppfylla samma syfte som en inspektion. Kravet för en lokalbyggnad, det vill säga ej bostäder är enligt energiprestandadirektivet att fortlöpande övervaka, registrera, analysera och göra det möjligt att anpassa energianvändningen, fastställa riktmärken för en byggnads energieffektivitet, upptäcka effektivitetsförluster i byggnadens installationssystem och informera den person som är ansvarig för anläggningarna samt möjliggöra kommunikation med anslutna installationssystem i byggnader och med andra anordningar inuti byggnaden och vara driftskompatibla med installationssystem i byggnaden.
  
  System för fastighetsautomation och fastighetsstyrning är definierat i 1 kap. 3a § plan och byggförordningen, PBF. När det gäller system för fastighetsautomation och styrning för lokalbyggnader och funktioner för övervakning och reglering i bostadshus finns även viss vägledning i Boverkets och Energimyndighetens rapport om inspektioner 2019, se sidorna 22–25. 
  Om enbart en del av ett system har ett styr- och reglersystem som uppfyller kraven för undantag för inspektion så ska hela systemet inspekteras. Om en byggnad har flera system för uppvärmning eller luftkonditionering undantas enbart de system som har ett styr- och reglersystem som uppfyller kraven för undantag från inspektion.
• Funktioner för övervakning och reglering, bostadshus – Energiprestandadirektivet anger att det är en funktion för kontinuerlig elektronisk övervakning som mäter systemets effektivitet och informerar byggnadens ägare eller förvaltare när effektiviteten sjunker väsentligt och när systemet kräver service, och effektiva regleringsfunktioner för att säkerställa optimal produktion, distribution, lagring och användning av energi.

Byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet är undantagna från kravet på inspektion.