Överlämning och idrifttagning

När energirenoveringen är färdig ska byggnaden och eventuella nya system tas i drift och överlämnas till den löpande förvaltningen. Att byggnaden tas i drift och överlämnas på ett korrekt sätt är en förutsättning för att uppnå de uppställda energikraven. 

Idrifttagning 

Idrifttagning är en viktig del i överlämningsskedet. Under idrifttagningen genomförs provningar och kontroller för att verifiera funktion och prestanda i byggnaden och byggnadens tekniska system och installationer, exempelvis att ventilation och värmesystem  fungerar som den ska. 

Idrifttagning behöver ske på ett genomtänkt sätt, med särskilt fokus på att se till att alla funktioner i byggnaden som påverkar god inomhusmiljö och energiprestanda fungerar som de ska. 

Om man inte är tillräckligt noga vid idrifttagningen kan även en mycket bra byggnad, där renoveringen utförts helt korrekt, få ett bristfälligt inomhusklimat och en alltför hög energianvändning. Erfarenheter från många renoveringar av flerbostadshus visar till exempel att byggnaden efter renoveringen ofta inte uppfyller förväntad energiprestanda. Detta kan bero på många olika faktorer, till exempel att man inte arbetar systematiskt med idrifttagning och samordnad funktionsprovning. Dessutom upptäcks en för hög energianvändning ofta inte förrän efter lång tid.

Verifiera mätsystemet

För att ni ska kunna verifiera att funktions- och energikraven är uppfyllda, måste först mätsystemet i sig vara verifierat. Vid idrifttagningen verifieras alla mätare och givare i mätsystemet. Hela funktionen bör kontrolleras, det vill säga att givarna mäter rätt och att rätt värden inläses till mät- och styrsystemet, samt att rätt mätvärden lagras i en databas och kan analyseras och visualiseras som avsett.

Avsätt tillräckligt med tid för idrifttagning

Ett vanligt problem är att tiden för idrifttagningen krymper om bygget blir försenat. Sådan tidsbrist påverkar noggrannhet och kvalitet i utförandet av idrifttagningen, vilket riskerar att försämra de olika delsystemens funktion och energiprestanda.
Tillräckligt med tid behöver därför avsättas för att genomföra idrifttagningen. Man behöver till exempel planera in tid för att utföra idrifttagning, injustering och samordnad funktionsprovning i god tid före slutbesiktning.  Säkerställ att det finns tid i tidplanen för detta. Se även till att det finns tydliga riktlinjer för hur förseningar ska hanteras.

Driftoptimering och injustering 

Att man utför driftoptimering och injustering efter idrifttagningen är nödvändigt för en optimal drift av byggnadens system. Det är avgörande för att ett energisystem ska fungera så som man planerat under projekteringen.

Driftoptimering

I praktiken handlar driftoptimering om att få rätt ventilation i varje lägenhet, rätt vattenflöden och rätt temperaturer i värmesystemet. Driftoptimering innefattar genomgång av till exempel driftstider, temperaturer, flöden, behovsanpassning, översyn av rutiner, intern kommunikation och brukarsamverkan. 

Injustering

Injustering av ett vattenburet värmesystem innebär att se till att systemet ger rätt mängd värme på rätt plats, utjämnar skillnader mellan olika delar och sänker byggnadens medeltemperatur. Injustering av ventilationen innebär att optimera och balansera luftflödet i systemet för att säkerställa att det fungerar effektivt. Injustering ska alltid göras om klimatskärmen har åtgärdats. En injustering bör också övervägas om typ av verksamhet ändras i en byggnad. En injustering är färskvara och bör upprepas minst vart tionde år.  

Läs mer om driftoptimeringsåtgärder på sidan Drift- och energioptimeringsåtgärder.

Drift och energioptimeringsåtgärder

Överlämning från byggskede till förvaltning

För att förvaltningen av den nyrenoverade byggnaden ska kunna starta krävs det att det skett en överlämning av information och kunskap från byggskedet till den organisation som ska ansvara för förvaltningen av byggnaden.

Det är även viktigt att alla relevanta aktörer blir utbildade och får kunskap om byggnadens funktion efter att åtgärderna har genomförts.

Läs mer på sidan Kommunikation och informationsspridning, under rubriken ”Information vid överlämning till förvaltning”.

Kommunikation och informationsspridning

Slutbesiktning

När projektet är färdigt görs ofta en slutbesiktning enligt de avtal som finns mellan byggherren och entreprenörerna. Vanligtvis utförs slutbesiktningen av en besiktningsperson tillsammans med biträdande besiktningspersoner för olika områden, till exempel el, ventilation och fukt. Även byggherren och entreprenören bör vara med på slutbesiktningen. Där bestäms också tidpunkt för garantibesiktningen.

Besiktningspersonerna granskar utförandet med utgångspunkt dels från det avtal som finns mellan parterna, dels från dokumentation från bland annat egenkontroller. I slutbesiktningen ingår också kontroll av mätsystemets funktioner. 

Vid slutbesiktningen ska besiktningspersonen godkänna entreprenaden om det inte finns några fel, eller om eventuella fel är av mindre betydelse och begränsad omfattning.

Garantibesiktning 

När byggnaden är färdigställd och entreprenaden godkänd, börjar en ansvarstid att löpa. Ansvarstiden är normalt sett tio år och inleds med en garantitid på fem år. Denna garanti omfattar brister och fel som kan uppkomma på fastigheten och som beror på entreprenören. Under garantitiden kan entreprenören ställa krav på hur vissa delar ska skötas för att garantin ska gälla. Detta måste beaktas i planeringen och det bör finnas en plan för hur fel under garantitiden ska hanteras.

Det är vanligt att fastighetsägaren låter utföra en garantibesiktning när garantitiden går mot sitt slut. Fastighetsägaren ansvarar för att kalla till garantibesiktning i god tid. En garantibesiktning utförs av en oberoende besiktningsperson som ser över hela byggnaden från grund till tak. Eventuella brister eller avvikelser dokumenteras av besiktningspersonen. Är det fel som beror på entreprenören, ska entreprenören åtgärda felen skyndsamt och utan kostnad för fastighetsägaren.

Under resten av ansvarstiden kan fastighetsägaren fortfarande åberopa entreprenörens ansvar, men då måste fastighetsägaren kunna bevisa att brister och fel verkligen beror på entreprenören.

Vägledning och information hos andra aktörer

BeBo har sammanställt mer information om idrifttagning, slutbesiktning och överlämning vid energieffektiviserande renovering. Webbsidan innehåller länkar till fördjupande information i olika relevanta studier som har genomförts inom nätverket.

2.3 Idrifttagning och slutbesiktning (på BeBo:s webbplats)

RISE har tagit fram en fördjupande guide om driftoptimering i byggnader. Den här guiden ger dig grunderna i uppföljning och optimering så att du kan både minska energianvändningen och få ett bättre inomhusklimat.

Guide om driftoptimering (på Svensk byggtjänsts webbplats)

I projektet ”Glappet mellan projekterad och uppmätt energiprestanda” som finansierats Energimyndigheten och SBUF (Svenska byggbranschens utvecklingsfond) har det tagits fram en studie som analyserar vad skillnader mellan den projekterade energiprestandan och den faktiska energiprestandan i den färdiga byggnaden beror på och deras storleksordning.

Det finns även samlat några erfarenhetstexter för vanliga fel och brister i drift som påverkar byggnaders funktion och energianvändning. Det finns till exempel texter om VVC-förluster och bristande isolering av utelufts- och avluftskanaler.

Glappet mellan projekterad och uppmätt energiprestanda (på Lågans webbplats)