Risker och kontroller i byggskedet

Granskad: 4 oktober 2024

Under byggskedet bör byggherren verifiera att de krav som beskrivs i handlingarna förverkligas i byggnaden. Kontroller är ett sätt att verifiera att det sker. Det finns också risker under byggskedet som inte finns i den färdiga lösningen och som beror på valda produktionsmetoder. Därför kan både riskbedömning och kontroller behöva uppdateras under byggskedet.

Öka detaljnivån kring utföranderisker

Finns det bra underlag från tidigare skeden så ska det i byggskedet i grunden bara vara att följa de framtagna handlingarna. Det är dock svårt att under projekteringen fastställa alla risker under utförandet fullt ut, eftersom de påverkas av exempelvis hur den upphandlade utföraren väljer att arbeta. Därför kan riskbedömningen från projekteringen behöva uppdateras och kompletteras när ni bestämt entreprenör och tidplan.  

Det kan till exempel handla om brandutrymningsvägar som blir blockerade tillfälligt eller hål som öppnas upp som gör att det kan regna in. Det kan också handla om saker som risk för fallande föremål som kan träffa förbipasserande. Det finns även logistikrisker som kan uppstå, som fel i leveranser, att fel fönster monteras i fel fönsterhål med mera.  Det är även stor skillnad på att byta fönster på sommaren och att byta fönster på vintern. 

Läs om risker och kontroller i projekteringsskedet på sidan Risker, utredningar och kontroller i projekteringsskedet.

Risker, utredningar och kontroller i projekteringsskedet

Arbetsberedningar

Ett bra sätt att öka detaljnivån kring både tillfälliga risker under byggskedet och risker i den färdiga lösningen är via arbetsberedning och provmontage. 
En arbetsberedning är en genomgång av hur ett specifikt byggmoment ska utföras. Avsikten med arbetsberedning är både att få produktionen att fungera smidigt, att säkerställa arbetsmiljön och att förebygga fel, brister och skador. Riskbedömningen från projekteringsskedet ger underlag för vilka arbetsmoment och byggdelar som kan kräva mer noggrann arbetsberedning. Exempel på riskfyllda moment är:

  • arbetsmoment som innebär stor arbetsmiljörisk, till exempel stora eller tunga lyft,
  • byggteknik som inte utförts tidigare av arbetsstyrkan (erfarenhet saknas), och
  • tekniskt svåra arbetsmoment som tätning för att säkerställa till exempel fuktsäkerhet eller brandsäkerhet.

Provmontage kan göras på en specifik byggdel för att därefter kunna kontrollera funktion och kvalitet, innan man går vidare och gör resterande arbeten. På så sätt kan man på ett effektivt sätt förhindra att samma misstag görs på mer än ett ställe. Provmontage kan även användas för att utvärdera vilket av två olika utföranden som är det mest lämpade i det enskilda fallet.

Arbetsberedning kan även kopplas hårdare till kontroller och man också kan avtala om att arbetsmoment inte får utföras förrän arbetsberedningar och eventuellt provmontage redovisats för och godkänts av byggherren. Se därför till att få med i avtal hur ni vill göra.  

Läs mer om arbetsberedning hos ByggAi. Där finns även generella arbetsinstruktioner för vanligt förekommande arbetsmoment på en byggarbetsplats.

Kunskaper till byggarbetsplatsen (på ByggAi:s webbplats)

Ta hjälp av kvalificerade besiktningspersoner för vissa moment

I byggskedet är det vanligt att byggherrens kontrollorganisation kompletteras med specifik besiktningskompetens. Behovet kan variera utifrån åtgärd och risker.

Beroende på vilka moment som ska genomföras behövs det ibland till exempel tekniska besiktningar utförda av kvalificerade besiktningspersoner. Det säkerställer att arbetet uppfyller byggnormerna och att de tekniska installationerna är korrekt utförda. Exempel på installationer som kan behöva besiktigas är installationer av el, vatten och ventilation. Det är särskilt viktigt om installationerna byggs in så de inte går att besikta i den färdigställda byggnaden. Dokumentation från besiktningen, med bilder av det utförda arbetet, kan vara bra att spara till handlingarna.

Besiktning är ett civilrättsligt avtal så det är viktigt att ni som byggherre tänker igenom om ni själva vill köpa kompetensen eller ni vill låta någon annan part sköta det åt er.  

Samma sak gäller även för specifika krav på besiktning från myndigheter. Byggherren har kravet på sig och måste se till att det blir hanterat.

Hur besiktningar och godkännande av leveranser ska gå till finns det stöd för i standardavtal. Läs mer om standardavtal på sidan Avtal i byggskedet, under rubriken ”Ta hjälp av standardavtal och andra branschstandarder”.

Avtal i byggskedet 

Följ med i arbetet – löpande kontroller

Många gånger kan det vara effektivare och lättare att uppnå rätt kvalitet samt orsaka färre konflikter om kontroller utförs löpande medan åtgärden pågår, och inte bara efter att allt är färdigt. Då hinner ni korrigera innan det hunnit bli omfattande fel, brister och skador som är dyra eller svåra att komma åt att rätta till. 

Nedan följer exempel på olika typer av kontroller under byggskedet.

  • Ett vanligt sätt att organisera arbetet är återkommande ronder på arbetsplatsen. Exempel är fuktronder, miljöronder, arbetsmiljöronder, energironder och uppföljning och bevakning av att till exempel varsamhetskrav/förvanskningsförbudet följs.

    Genom ronder kan eventuella brister upptäckas i tidigt skede, när de vanligtvis är enklare att rätta till. Likaså är det ett bra tillfälle att fånga upp och diskutera frågor kring utförandet samt att följa upp att arbetet flyter på som planerat.

    Hjälpmedel för energironder

    ByggaE har tagit fram en metod för att arbeta med energifrågorna löpande genom hela byggprocessen. Deras webbplats är uppbyggd som en mappstruktur där olika hjälpmedel såsom dokumentmallar, checklistor med mera finns samlat utifrån olika skeden i byggprocessen. Det är fullt möjligt att bara använda vissa delar av metoden.

    Till exempel finns en mall för ett energironderingsprotokoll, se ”5c. Energirondsprotokoll”.

    Energidokumentation (på ByggaE:s webbplats)

     

  • Om det finns en fastlagd kontrollplan enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, så behöver den genomföras för att ni ska få ett slutbesked. En kontrollansvarig ser till att kontrollerna utförs enligt plan, på uppdrag av byggherren. Regelbundna inspektioner och kvalitetskontroller utförs löpande för att säkerställa att arbetet genomförs enligt plan och följer gällande byggnormer och lagar.

    Det är lämpligt att kontrollplanen finns tillgänglig på arbetsplatsen under byggtiden. Information om de kontroller som är fastställda i kontrollplanen, med beskrivning om hur kontrollerna ska utföras och mot vad kontrollerna ska göras, blir då lätt tillgänglig för de som utför kontrollerna. Detta ökar också medvetenheten om kontrollplanen hos alla inblandade på arbetsplatsen.

    Läs mer om kontrollplanen på sidan  Risker, utredningar och kontroller i projekteringsskedet

    Risker, utredningar och kontroller i planeringsskedet

  • Om det finns en fastlagd kontrollplan enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, så behöver den genomföras för att ni ska få ett slutbesked. En kontrollansvarig ser till att kontrollerna utförs enligt plan, på uppdrag av byggherren. Regelbundna inspektioner och kvalitetskontroller utförs löpande för att säkerställa att arbetet genomförs enligt plan och följer gällande byggnormer och lagar.

    Det är lämpligt att kontrollplanen finns tillgänglig på arbetsplatsen under byggtiden. Information om de kontroller som är fastställda i kontrollplanen, med beskrivning om hur kontrollerna ska utföras och mot vad kontrollerna ska göras, blir då lätt tillgänglig för de som utför kontrollerna. Detta ökar också medvetenheten om kontrollplanen hos alla inblandade på arbetsplatsen.

    Risker, utredningar och kontroller i projekteringsskedet

  • Under genomförandet av renoveringen kan det uppkomma kompletterande krav som byggherren ställer genom civilrättsliga avtal med olika aktörer. De civilrättsliga kraven kontrolleras inte av byggnadsnämnden. Därför är det viktigt att kontrollera att de krav som har ställts i avtalen med entreprenörer, exempelvis kopplat till energi, uppfylls.

  • Under byggtiden ansvarar respektive entreprenör och underentreprenör för kontinuerlig egenkontroll i syfte att säkerställa att kontraktshandlingarna följs.

 

 

Boverket (2024). Risker och kontroller. https://www.boverket.se/sv/energiguiden/energieffektivisera-flerbostadshus/energirenovera/bygga/risker-och-kontroller/ Hämtad 2024-12-21