Förutsättningar och åtgärder i typiska byggnader

Varje byggnad är unik. Det finns dock särskilt vanliga byggnadstyper som uppfördes under vissa tidsperioder i Sverige. Dessa byggnader har ofta liknande förutsättningar i form av konstruktioner och installationer. På denna sida finns en sammanställning av några vanliga typiska byggnader från olika tidsperioder. Sidan innehåller vanliga konstruktioner och installationer i respektive byggnad, samt vanliga energieffektiviserande åtgärder utifrån byggnadernas angivna ursprungliga förutsättningar.

Typisk byggnad från 1940-talet: Smalhus i tre våningar

Exempel på ett typiskt slätputsat smalhus i tre våningar från 1940-talet. Illustration: Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen

Beskrivning

Under 1940-talet var det vanligt att bygga lamellhus, det vill säga friliggande längor av bostadshus. Tidigare bostadsbyggandet utgjordes framförallt av slutna kvarter.
En vanlig typ av lamellhus var smalhusen. De karakteriseras av ljusa trapphus och två genomgående lägenheter per våningsplan. Lägenheterna har typiskt 1 - 2 rum och kök samt matrum och är genomgående med fönster åt två sidor. Vardagsrum och balkonger är ofta vända mot söder och kök mot norr. 

Under andra hälften av 1940-talet ökade husens djup något och vissa fick en mellanliggande enkelsidig tredje lägenhet, ibland alternativt ett uthyrningsrum med separat ingång och egen toalett, på våningsplanet. Källare med små högt sittande fönster. 

Husen är oftast byggda med betongbjälklag och bärande väggar av tegel, lättbetong eller betong. med bärning Fasaderna är i tegel eller putsade i ljusa kulörer. Sadeltak är klätt med lertegel, hängrännor och stuprör i plåt, skorstenar och ventilationsschakt murade i tegel. Dagsljusbelyst tvåloppstrappa med vilplan mot fasad. 

Husen har vanligen mindre symmetriska tvåluftsfönster i trä med mötesbågar i sovrum och kök och större asymmetriska tvåluftsfönster i vardagsrum. Balkonger är sidoförskjutna för att inte begränsa dagsljus till vardagsrum i nedanförliggande lägenhet, balkongfronter i finkorrugerad plåt. 

Grundläggande konstruktion och installationer i 1940-tals smalhus

Konstruktions- och installationsbeskrivningen är generell och avser en byggnad ur aktuell kategori, i originalutförande. Varje byggnad är unik och både ursprungskonstruktion och genomförda renoveringar eller ändringar sedan byggnaden uppfördes innebär att förutsättningarna för den enskilda byggnaden kan variera. Angivna uppgifter gällande konstruktionens egenskaper såsom till exempel u-värden är ungefärliga.

* Information om energiprestanda är hämtad från Energimyndighetens statistikdatabas.

Flerbostadshus: Energianvändning kWh/m2 för värme och varmvatten, fördelat på uppvärmningssätt, byggår, ägare och län  (på Energimyndighetens webbplats)

Genom att använda årtal 1941-1960, samtliga byggnadsägare för riket och enbart fjärrvärme, erhålls en temperaturkorrigerad energiprestanda på 141 kWh/m², år, Fastighetsel är antagen schablon 10 kWh/m², år (huvuddelen av byggnaderna i åldersintervallet har självdragsventilation). Energiuppgifterna är viktade enligt BBR29. Värdet för fjärrvärme har dividerats med geografisk justeringsfaktor 1,0.

Exempel på energiåtgärder i 1940-talshus 

I 1940-talshus med ovanstående konstruktion och installationer finns ett antal energiåtgärder som kan vara lämpliga utifrån tekniska och ekonomiska aspekter för att få en effektivare energianvändning. I tabellen redovisas några av de åtgärder som har bedömts lämpliga även om det naturligtvis finns andra energiåtgärder som är möjliga i denna typ av flerbostadshus. Se även goda exempel på energirenoverade 1940-talshus nedan.

Angivna uppgifter gällande energiåtgärdernas egenskaper såsom till exempel u-värden, isoleringsstorlekar, ålder, energiklass och verkningsgrad (COP) är ungefärliga.

Mer information om vanliga energiåtgärder och vad som är bra att tänka på när man planerar och utför dem finns på sidan Exempel på energieffektiviseringsåtgärder. Där finns även länkar till fördjupande information om många av åtgärderna.

Exempel energieffektiviseringsåtgärder

Goda exempel på energirenoverade 1940-talshus

Det finns många goda exempel på renoveringar som har lett till mer energieffektiva hus. Inom Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus Bebo (Beställargrupp Bostäder) finns till exempel utförda energirenoveringar dokumenterade. 

Klackvägen, Stockholmshem AB - Utvärderad renovering (på BeBo:s webbplats) 

BRF Klubbåsen - Utvärderad renovering (på BeBo:s webbplats) 

I relaterad information finns ytterligare länkar till där ni kan hitta inspiration och lära er av andras erfarenheter.

Typisk byggnad från 1950-talet: Punkthus

Exempel på ett typiskt punkthus från 1950-talet. Illustration: Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen

Beskrivning

Punkthusen på sex till åtta våningar med hiss samt källare från början av 1950-talet kompletterar lamellhusen och de tidigare byggda lägre punkthusen från 1930- och 1940-talet. De byggdes i mer individuellt utformade grupper till skillnad från de mer enhetligt utformade lamellhusen på tre våningar. 

Punkthus var en ekonomiskt fördelaktig hustyp då det centralt placerade yteffektiva trapphuset betjänar fyra eller fler lägenheter per våningsplan. Dessutom utnyttjar punkthusen förhållandevis lite tomtmark. 

Lägenheterna finns i hörnlägen med fönster åt två håll. De flesta  lägenheterna har balkong, som kan vara delvis indragen, alternativt fransk balkong. Entréportarna i trä är höga och glasade.

Under 1950-talets andra hälft ökar punkthusens höjd till nio våningar eller högre. Dessa punkthus är oftast byggda med stomme av platsgjuten betong och fasad som utanför den gjutna betongen består av lättbetongblock vilket ger bättre värmeisolering. Lättbetongblocken är ofta neddragen under marklinjen. Taken är ofta låglutande motfallstak utan taksprång och husen är putsade i ljusa grå färgsättningar. 

Grundläggande konstruktion och installationer i 1950-tals punkthus

Konstruktions- och installationsbeskrivningen är generell och avser en byggnad ur aktuell kategori, i originalutförande. Varje byggnad är unik och både ursprungskonstruktion och genomförda renoveringar eller ändringar sedan byggnaden uppfördes innebär att förutsättningarna för den enskilda byggnaden kan variera. Angivna uppgifter gällande konstruktionens egenskaper såsom till exempel u-värden är ungefärliga.

*Information om energiprestanda är hämtad från Energimyndighetens statistikdatabas. 

Flerbostadshus: Energianvändning kWh/m2 för värme och varmvatten, fördelat på uppvärmningssätt, byggår, ägare och län (på Energimyndighetens webbplats)

Genom att använda årtal 1941–1960, samtliga byggnadsägare för riket och enbart fjärrvärme, erhålls en temperaturkorrigerad energiprestanda på 141 kWh/m², år, Fastighetsel är antagen schablon 10 kWh/m², år (huvuddelen av byggnaderna i åldersintervallet har självdragsventilation). Energiuppgifterna är viktade enligt BBR29. Värdet för fjärrvärme har dividerats med geografisk justeringsfaktor 1,0. 

Exempel på energiåtgärder i 1950-talshus

I 1950-talshus med ovanstående konstruktion och installationer finns ett antal energiåtgärder som kan vara lämpliga utifrån tekniska och ekonomiska aspekter för att få en effektivare energianvändning. I tabellen redovisas några av de åtgärder som har bedömts lämpliga även om det naturligtvis finns andra energiåtgärder som är möjliga i denna typ av flerbostadshus. Se även goda exempel på energirenoverade 1950-talshus nedan.

Angivna uppgifter gällande energiåtgärdernas egenskaper såsom till exempel u-värden, isoleringsstorlekar, ålder, energiklass och verkningsgrad (COP) är ungefärliga.

Mer information om vanliga energiåtgärder och vad som är bra att tänka på när man planerar och utför dem finns på sidan Exempel på energieffektiviseringsåtgärder. Där finns även länkar till fördjupande information om många av åtgärderna.

Exempel energiåtgärder

Goda exempel på energirenoverade 1950-talshus

Det finns många goda exempel på renoveringar som har lett till mer energieffektiva hus. Inom Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus Bebo (Beställargrupp Bostäder) finns till exempel utförda energirenoveringar dokumenterade. 

Galeasen 2, John Mattson Fastigheter AB - Utvärderad renovering (på BeBo:s webbplats) 

AB Bollnäs Bostäder - Utvärderad renovering (på BeBo:s webbplats) 

I relaterad information finns ytterligare länk till där ni kan hitta inspiration och lära er av andras erfarenheter.

Typisk byggnad från 1960-talet: Lamellhus med tre våningar

Exempel på ett typiskt lamellhus i tre våningar från 1960-talet. Illustration: Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen

Beskrivning

Under perioden 1960 till 1975 producerades cirka 300 000 lägenheter i trevånings lamellhus. Hustypen utgjorde basen i flerbostads-produktionen under miljonprogrammets genomförande. De var enkla att planera och bygga ur ett stadsplaneperspektiv och ideala att reproducera. Husen byggdes med grundläggning på platta direkt på mark.

Husen är vanligen byggda med stomme av platsgjuten betong med bärning i mellanväggar, trapphus och gavlar. Yttervägg i långsidor utgörs av lätta utfackningsväggar och fasaden är ofta i puts eller tegel. Tak är platt motfallstak med invändig takavvattning. Vindsbjälklag med isolering av mineralull. Första bostadsplan en halvtrappa upp. Husen saknar hiss.

Grundläggande konstruktion och installationer i 1960-tals Lamellhus

Konstruktions- och installationsbeskrivningen är generell och avser en byggnad ur aktuell kategori, i originalutförande. Varje byggnad är unik och både ursprungskonstruktion och genomförda renoveringar eller ändringar sedan byggnaden uppfördes innebär att förutsättningarna för den enskilda byggnaden kan variera. Angivna uppgifter gällande konstruktionens egenskaper såsom till exempel u-värden är ungefärliga.

*Information om energiprestanda är hämtad från Energimyndighetens statistikdatabas.

Flerbostadshus: Energianvändning kWh/m2 för värme och varmvatten, fördelat på uppvärmningssätt, byggår, ägare och län (på Energimyndighetens webbplats)

Genom att använda årtal 1941–1960, samtliga byggnadsägare för riket och enbart fjärrvärme, erhålls en temperaturkorrigerad energiprestanda på 135 kWh/m², år, Fastighetsel är antagen schablon 18 kWh/m², år (huvuddelen av byggnaderna i åldersintervallet har mekanisk ventilation). Energiuppgifterna är viktade enligt BBR29. Värdet för fjärrvärme har dividerats med geografisk justeringsfaktor 1,0.

Exempel på energiåtgärder i 1960-talshus 

I 1960-talshus med ovanstående konstruktion och installationer finns ett antal energiåtgärder som kan vara lämpliga utifrån tekniska och ekonomiska aspekter för att få en effektivare energianvändning. I tabellen redovisas några av de åtgärder som har bedömts lämpliga även om det naturligtvis finns andra energiåtgärder som är möjliga i denna typ av flerbostadshus. Se även goda exempel på energirenoverade 1960-talshus nedan.

Angivna uppgifter gällande energiåtgärdernas egenskaper såsom till exempel u-värden, isoleringsstorlekar, ålder, energiklass och verkningsgrad (COP) är ungefärliga.

Mer information om vanliga energiåtgärder och vad som är bra att tänka på när man planerar och utför dem finns på sidan Exempel på energieffektiviseringsåtgärder. Där finns även länkar till fördjupande information om många av åtgärderna.

Exempel energiåtgärder

Goda exempel på energirenoverade 1960-talshus

Det finns många goda exempel på renoveringar som har lett till mer energieffektiva hus. Inom Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus Bebo (Beställargrupp Bostäder) finns till exempel utförda energirenoveringar dokumenterade. 

Knivstabostäder AB - Utvärderad renovering (på BeBo:s webbplats) 

Brf Storuven - Utvärderad renovering (på BeBo:s webbplats) 

Lagersberg Etapp 1 - Utvärderad renovering (på BeBo:s webbplats) 

I relaterad information finns ytterligare länkar till där ni kan hitta inspiration och lära er av andras erfarenheter.