Exempel på energieffektiviseringsåtgärder
Här finns exempel på olika energieffektiviseringsåtgärder. För många av åtgärderna finns länkar till fördjupande information i separata guider om vad som är viktigt att tänka på för respektive åtgärd.
Klimatskärmen
Klimatskärmen omfattar samtliga byggnadsdelar som omsluter byggnaden, som till exempel grund, tak, fasad, fönster, ventiler och vind. Här finns stora möjligheter att minska byggnadens energianvändning i form av minskat värmeläckage. Det smartaste är att energieffektivisera samtidigt som man utför underhåll, så att man får samordningsfördelar. Då blir de energieffektiviserande insatserna billigare att utföra, och de boende slipper dubbla renoveringsperioder.
-
Att göra byggnaden mer lufttät är ofta smart både för plånboken och välbefinnandet. Läcker byggnaden för mycket luft kan det förutom att det kan bli kallt och dragit innebära onödigt hög energianvändning och medföra fuktproblem.
Att täta väggarna är smartast att göra i samband med annan fasadrenovering.
På Energi- och klimatrådgivningens nationella webbplats finns kortfattad information riktad till bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare om att bland annat täta kring ytterdörrar, portar och fönster.
Tilläggsisolering (på Energi- och klimatrådgivningens webbplats)
Läs mer om att täta klimatskärmen på sidan Täta väggar, golv och tak. Här finns bland annat exempel på vad du kan göra för att hantera utmaningar före, under och efter åtgärden för att få full nytta av den. Informationen är i första hand riktad till ägare av småhus, men mycket av informationen är även relevant för bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare.
-
Att tilläggsisolera ytterväggarna kan ge en betydande energibesparing och samtidigt en ökad inomhuskomfort i lägenheterna då drag och kallras minskar. Att passa på att tilläggsisolera ytterväggarna i samband med planerad fasadrenovering, till exempel omputsning, är vanligtvis en kostnadseffektiv underhållsåtgärd.
I stället för att tilläggsisolera kan man även endast låta täta fasaden och därmed minska värmeförlusterna (se ovan). Också tätning är smartast att göra i samband med annan fasadrenovering.
Läs mer om fasadrenovering på sidan Tilläggsisolera fasaden.
-
När det är dags att måla om och reparera fönster och dörrar bör man passa på att kontrollera och eventuellt byta tätningslister.
Det är också lämpligt att passa på att åtgärda brister i tätningen mellan fönsterkarm och fasad. För att se hur stora värmeförlusterna är runt fönsterkarmarna kan man låta göra en termografering, det vill säga en visuell kontroll av värmeläckaget med värmekamera.
Om fönstren måste bytas ut helt är det viktigt att välja energieffektiva fönster. Ett fönsters värmeförluster anges i u-värde. Ju lägre u-värde desto mindre värme förloras genom fönstrets hela konstruktion.
På Energi- och klimatrådgivningens nationella webbplats finns kortfattad information riktad till bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare om att bland annat renovera eller byta fönster.
Tilläggsisolering (på Energi- och klimatrådgivningens webbplats)
BeBo har tagit fram en vägledning som beskriver metoder och arbetsprocess vid energirenovering av fönster, samt tips på krav vid upphandling.
Vägledning vid energirenovering av fönster (på BeBo:s webbplats)
Läs mer om fönsterrenovering på sidan Förbättra fönster och dörrar. Här finns bland annat exempel på vad du kan göra för att hantera utmaningar före, under och efter åtgärden för att få full nytta av den. Informationen är i första hand riktad till ägare av småhus, men mycket av informationen är även relevant för bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare.
-
Tilläggsisolera byggnadens vindsbjälklag bör man passa på att göra vid byte av takets hela konstruktion eller byte av takets ytskikt. Då får man samordningsfördelar genom att det går lätt att komma åt att applicera nytt isoleringsmaterial och att byggnadsställningarna redan finns på plats. Den vanligaste formen av tilläggsisolering av vindsbjälklag utförs med lösull som sprutas in i vindsutrymmet för att ytan ska täckas jämnt.
På Energi- och klimatrådgivningens nationella webbplats finns kortfattad information riktad till bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare om tilläggsisolering, bland annat av vinden.
Tilläggsisolering (på Energi- och klimatrådgivningens webbplats)
Läs mer om att tilläggsisolera vinden på sidan Tilläggsisolera vinden. Här finns bland annat exempel på vad du kan göra för att hantera utmaningar före, under och efter åtgärden för att få full nytta av den. Informationen är i första hand riktad till ägare av småhus, men mycket av informationen är även relevant för bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare.
-
Utvändig isolering av grunden kan man passa på att göra vid dränering av husgrund eller källarväggar. Dräneringen, som utförs för att avleda vatten och fukt, kombineras då med att man monterar en kapillärbrytande isolerskiva som täcker byggnadens grund- eller källarvägg. Genom att isolera grunden kan man få mindre värmeläckage och bättre inomhusmiljö.
Film: Att tänka på vid lufttätning och isolering
Hur klimatskärmen på ett flerbostadshus är utformad och skicket på den, har stor inverkan på byggnadens uppvärmningsbehov och energianvändning. Därför är lufttätning och tilläggsisolering av till exempel väggar, tak, grund, fönster och dörrar vanliga åtgärder vid energieffektivisering. Men du behöver ha en genomtänkt strategi för åtgärderna utifrån förutsättningarna i just din byggnad. Och ha koll på vilka risker som finns. I den här filmen får du några exempel på vad som är bra att tänka på.
Syntolkad version av "Att tänka på vid lufttätning och isolering" (video i Boverkets videokanal)
Installationer, hissar och annan utrustning
Genom att regelbundet underhålla installationerna i ett flerbostadshus säkerställer man energieffektiv drift och lång teknisk livslängd.
Installationerna omfattar till exempel värmesystem, tappvarmvatten, varmvattencirkulation, ventilation, belysning, hissar, elslingor för avisning av dagvattensystem samt utrustning i tvättstugor.
-
En fungerande radiatortermostat känner av rumstemperaturen med en känselkropp som belastar ”piggen” i ventilen och öppnar eller stänger beroende på rumstemperaturen. Om radiatortermostaten slutat fungera låses tillförseln av värmevatten i ett läge, med resultatet att det antingen blir för varmt eller för kallt i det rum där radiatorn finns. Radiatortermostaten behöver då bytas ut till en fungerande.
-
Via reglercentralen kan man styra värmen till radiatorer (”element”) och varmvatten i byggnaden. För optimal drift av värmesystemet och för att man ska ha möjlighet att justera temperaturerna exakt är det viktigt med en fullt fungerande reglercentral.
I byggnader som värms med fjärrvärme regleras värmen via fjärrvärmecentralens reglercentral, även kallad DUC (datorundercentral). Denna hanterar styrsignaler från de olika givarna i fjärrvärmecentralen och styr framledningstemperaturen till radiatorkretsen genom att skicka signaler till styrventilen (även kallad reglerventil) som anpassar mängden av flöde och energi som ska passera värmeväxlare och vidare till radiatorer och eventuell golvvärme. DUC kan kopplas upp till internet och informationen finns då tillgänglig via telefon och dator.
Om reglercentralen är trasig skickas inga signaler till styrventilerna för att säkerställa rätt flöde och temperatur, vilket resulterar i onödigt höga flöden och en dålig avkylning av fjärrvärmevattnet.
Vissa nya och moderna reglercentraler är utrustade med effektvakt som ger besparing av värmeenergi samt elenergi för pumpar. Om reglercentralen behöver bytas ut rekommenderas att man väljer en med möjlighet till uppkoppling mot ett överordnat system.
-
Injustering av värmesystemet görs för att säkerställa att det fungerar på ett energieffektivt sätt. Injusteringen görs när en ny undercentral installeras, men man behöver också justera in systemet efter att större åtgärder genomförts i byggnaden. Exempelvis när fönster byts eller vind isoleras blir byggnaden tätare och lägenheterna varmare än tidigare. Då behöver injustering av värmesystemet göras för att få jämn och rätt temperatur i varje lägenhet. Om det inte görs är risken stor att många vädrar för att det är för varmt och då uppnås inte den förväntade energibesparingen som fönsterbyte och/eller vindsisolering skulle ge.
Injustering av värmesystem är en större åtgärd som kräver projektering/dimensionering av värmeeffektbehovet för radiatorerna, samt stegvis injustering av stammar och radiatorer. Ett manuellt arbete görs för respektive värmestam i byggnaden och för samtliga lägenhetsradiatorer, där ventiler öppnas eller stryps i syfte att kontrollera värmeflödet. För ventilationen kan man behöva injustera till- och frånluftsdon i respektive lägenhet. Dessa justeringar av värmesystemet behöver komma med i den ekonomiska kalkylen när man planerar en renoveringsåtgärd som kan påverka, annars finns en risk att de aldrig genomförs.
-
För att få tillräckligt högt flöde och temperatur på värmekretsen i hela systemet är det viktigt med fungerande ventiler.
När man byter cirkulationspump för varmvattnet bör man kontrollera energianvändningen för den nya pumpen innan man köper den. Nya cirkulationspumpar är idag varvtalsstyrda och använder mindre elenergi än cirkulationspumpar med konstant varvtal.
-
För att få tillräckligt högt flöde och rätt temperatur på varmvattnet i systemet för varmvattencirkulation (VVC) är det viktigt med fungerande och rätt injusterade ventiler. Injusteringen av VVC-systemet säkerställer att varmvattentemperaturen är tillräckligt hög för att minimera risken för legionella, att energianvändningen för varmvatten optimeras och att varmvatten snabbt kommer till kranarna.
-
Många bostadsrättsföreningar med fler än en byggnad har en gemensam undercentral för värme och tappvarmvatten där distributionen till övriga byggnader sker via markkulvert. Dåligt isolerade kulvertsystem för värme och tappvarmvatten ger stora värmeförluster. Vid regelbundet underhåll av kulvertsystem kan man passa på att isolera rören för värme, tappvarmvatten och eventuell kyla bättre.
-
Oisolerade eller bristfälligt isolerade värme- och varmvattenledningar kan orsaka stora värmeförluster och avge mycket värme till omgivningen. Hur stora värmeförlusterna blir beror även på omgivningstemperaturen i utrymmet. Speciellt stora är förlusterna om ledningarna är förlagda i ouppvärmda utrymmen. Kontrollera isoleringen och byt ut den om det behövs. I de fall kall- och varmvattenledningar är förlagda i samma schakt så se till att inte värmeöverföring sker som kan öka legionellarisken.
-
Ett vanligt problem med för låg temperatur i varmvattensystemet inträffar då handukstorkar i badrum är anslutna till varmvattencirkulationen (VVC). Det var tidigare vanligt att handukstorkar anslöts till varmvattencirkulationen vid stambyte. Det är numera förbjudet vid nyproduktion och även mycket olämpligt att ha det så i befintliga bostäder. Detta eftersom kravet på att man ska kunna få lägst 50 ℃ i vattenkranarna som ligger sist i systemets rörslinga utan att behöva vänta besvärande länge inte är möjligt att uppnå då avkylningen av vattnet blir för stor i handdukstorken.
-
Vid planerat stambyte finns möjlighet att förbättra och energieffektivisera en stor del av installationerna för avlopps- och tappvattensystem. Ett exempel är att man passar på att förbättra isoleringen av varm- och kallvatten samt koppla bort handukstorkar anslutna till varmvattencirkulationen (se ovan). En annan möjlighet till energieffektivisering vid stambyte är att installera avloppsvärmeväxlare.
-
Mekanisk ventilation (F-/FT-/FTX-system) har fläktmotorer som är antingen remdrivna eller direktdrivna med varvtalsstyrning (EC). Remdrivna fläktmotorer har en lägre totalverkningsgrad än direktdrivna då förluster genom drivlinan blir större. Om man byter till direktdrivna fläktmotorer går det åt mindre el vid driften.
-
Vid byte av belysning till armaturer med energieffektiv LED-belysning är det lämpligt att samtidigt installera olika typer av styrsystem, som till exempel närvarostyrning i trapphus och källarutrymmen eller utomhusbelysning med skymningsrelä eller astrour.
-
Förutom regelbunden kontroll och besiktning av hissar behöver de underhållas regelbundet för säker och energieffektiv drift. En energieffektiv hiss i bostadshus har ett effektivt drivsystem i form av antingen hydraul- eller lindrift. Vid modernisering av hissar kan drivsystemet effektiviseras, lastavkännare installeras och belysningen bytas ut till energieffektiv belysning och styrning av belysningen.
Energieffektiv hissbelysning - utvärdering och upphandlingsstöd (på BeBo:s webbplats)
Värmesystem
Omkring 90 procent av flerbostadshusen i Sverige värms med fjärrvärme. För resterande del är någon form av eluppvärmning den vanligaste formen, till exempel olika typer av värmepumpar, elpanna eller direktel.
Nedan finns länkar till information om några olika värmesystem.
-
På Energi- och klimatrådgivningens nationella webbplats finns kortfattad information riktad till bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare om fjärrvärme.
Fjärrvärme för föreningar (på Energi och klimatrådgivningens webbplats)
Läs mer om fjärrvärme på sidan Fjärrvärme. Här finns bland annat exempel på vad du kan göra för att hantera utmaningar före, under och efter åtgärden för att få full nytta av den. Informationen är i första hand riktad till ägare av småhus, men mycket av informationen är även tillämpbar för bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare.
-
På Energi- och klimatrådgivningens nationella webbplats finns kortfattad information riktad till bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare om värmepumpar.
Värmepumpar för föreningar (på Energi och klimatrådgivningens webbplats)
Läs mer om värmepumpar på sidan Luftvärmepump. Här finns bland annat exempel på vad du kan göra för att hantera utmaningar före, under och efter åtgärden för att få full nytta av den. Informationen är i första hand riktad till ägare av småhus, men mycket av informationen är även relevant för bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare.
-
På Energi- och klimatrådgivningens nationella webbplats finns kortfattad information riktad till bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare om värmepannor.
Värmepannor för föreningar (på Energi och klimatrådgivningens webbplats)
Information hos andra aktörer
Saknar du information kring vissa åtgärder i den här guiden finns det fler liknande guider från andra aktörer som kan ha information.
På sidan ”Inspiration”, under rubriken ”Guider hos andra aktörer”, kan du hitta fler guider för energieffektivisering av flerbostadshus.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.