Miljö, klimat och återbruk

Genom att energirenovera kan ni förhoppningsvis få en minskad energianvändning, vilket innebär en minskad påverkan på miljö och klimat. Samtidigt innebär en energirenovering oftast att nya material och produkter tillverkas och transporteras – vilket innebär ökade utsläpp av växthusgaser. För att minska själva renoveringens påverkan på miljö och klimat kan ni till exempel vara noga när ni väljer byggmaterial och produkter, och även undersöka om det finns möjlighet att återbruka något. 

Miljö- och klimatpåverkan från byggmaterial och produkter 

När ni energirenoverar så bidrar ni till minskad miljö- och klimatpåverkan från driften av byggnaden. Samtidigt är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv på renoveringen.  

Merparten av klimatutsläppen från flerbostadshus kommer från två källor. Dels från energianvändningen när byggnaden används, dels från tillverkningen av byggmaterial och produkter som ingår i byggnaden inklusive transporter av dessa till och från byggnaden. 

När man förvaltar byggnaden, underhåller, reparerar, gör utbyten och renoverar, så river man ut gamla material och produkter och ersätter dem med nytt. Det nya materialet påverkar miljön när det tillverkas. Samtidigt påverkas också miljön när det gamla rivs ut, transporteras bort och tas om hand.

När ni förvaltar är det alltså betydelsefullt hur ni väljer byggmaterial och produkter. Välj om möjligt sådana produkter som medfört låg klimat- och miljöpåverkan när de tillverkades. Ytterligare en sak ni kan tänka på är om åtgärderna kan genomföras på ett sådant sätt att produkterna lätt kan demonteras när byggnaden i framtiden renoveras på nytt, eller rivs. Det underlättar framtida återanvändning. Läs mer under rubriken ”Minska klimatpåverkan genom kvalitet – välj produkter med lång livslängd” nedan. 

Det är också betydelsefullt att försöka bevara funktionella konstruktioner, byggmaterial och produkter om det går. Försök alltså gärna att minska användningen av nytt material. Läs mer under rubrikerna ”Undersök återbrukspotentialen” och ”Släng inte sådant som fungerar” nedan. 

Undersök klimatpåverkan 

Det finns verktyg som ni kan ta till hjälp för att undersöka hur er byggnads totala klimatpåverkan ser ut just nu för att sedan minska den steg för steg. Mer information om hur ni undersöker byggnadens klimatpåverkan och förvaltar klimatsmart finns på sidan Kontrollera byggnadens status under rubriken ”Status med fokus på klimatpåverkan”.  

Kontrollera byggnadens status

Släng inte sådant som fungerar – återbruka eller återvinn i stället 

Undvik att slänga sådant som fungerar och som har en återstående livslängd/nyttjandeperiod. Att slänga eller byta ut delar med en återstående ekonomisk livslängd eller nyttjandeperiod kan inte bara vara svårt att motivera företagsekonomiskt utan är också ett sämre val ur miljö- och klimatsynpunkt. Men när utbyte ändå måste ske så kanske en del av det ni byter ut kan återbrukas?  

De byggprodukter som rivs ut bör i första hand återbrukas. Det innebär att produkterna återanvänds i samma eller åtminstone likartat syfte som de ursprungligen var avsedda för. Till exempel kan en dörr som inte uppfyller ytterdörrsstandard med avseende på exempelvis brandklass användas på ett ställe där brandklassning inte behövs. I andra hand ska produkterna återvinnas. Det innebär att materialet i avfallet används för att tillverka nya produkter eller i undantagsfall för att utvinna energi (förbränning). Se dock upp med de utrivna produkternas innehåll. Farliga ämnen ska sorteras bort från cirkulationen och destrueras.  

Lägst klimatpåverkan blir det om ni kan återbruka material, men det kan vara svårt när man energieffektiviserar eftersom nyare material ofta har en bättre isolerförmåga. Fundera ändå på om det finns material eller byggnadsdelar som kan återbrukas i samband med energirenoveringen – då minskar ni även mängden byggavfall. De byggnadsmaterial som inte ni kan återbruka kanske någon annan kan använda, och på samma sätt kan ni leta efter byggnadsdelar att återbruka från andra. En återbruksmäklare eller återbrukskonsult kan hjälpa er att hitta varandra. Det finns även marknadsplatser för återbruk, till exempel på Centrum för cirkulärt byggandes webbplats CCBuild eller Varvsstaden i Malmös materialbank.  

Bygg- och fastighetsbranschens cirkulära marknadsplats (på CCBuilds webbplats) 

 Materialbank (på Varvstadens webbplats)

Exempel på byggnadsdelar som kan demonteras och återanvändas är fast inredning, dörr- och fönsterpartier, armaturer, installationer och inredning. Att montera byggmaterialen demonterbart ökar möjligheten att återbruka dem. 

Undersök återbrukspotentialen 

Vid en återbruksinventering identifieras material och produkter som kan återanvändas antingen för internt bruk, till exempel inom det aktuella renoveringsprojektet, eller säljas vidare till en extern aktör.  

Det kan också finnas möjligheter att handla upp funktionen i stället för produkterna i sig. Till exempel kan ventilation upphandlas och då har firman man handlar av rådighet över material och produkter och kan om man handlat upp på rätt sätt lämna över underhåll och utbyten till dem. På så sätt kan de också ta vara på de gamla detaljerna om utbyte sker och återbruka eller återvinna dessa lättare.
 
Läs mer om återbruksinventering på sidan Risker, utredningar och kontroller i projekteringsskedet under rubriken ”Fördjupande utredningar och kontroller i projekteringen” och ”Återbruksinventering”.

 Risker, utredningar och kontroller i projekteringsskedet

Krav om avfall, materialåtervinning och återbruk 

Renovering ger upphov till mer eller mindre avfall. Se till att ni planerar för att ta hand om allt på ett lagligt sätt. Det finns regler om avfall i både plan- och bygglagen (2010:900), PBL och i miljöbalken. I miljöbalken beskrivs det till exempel hur överblivet material som inte kan återbrukas ska tas om hand. För att uppfylla kraven i PBL och miljöbalken ska till exempel alla som bygger och river sortera det avfall som skapas. 

På Naturvårdsverkets webbplats finns vägledning om bygg- och rivningsavfall. Där finns till exempel information om regler och ansvarsfrågor samt om metoder för inventering och sortering av avfallet. 

Bygg- och rivningsavfall (på Naturvårdsverkets webbplats) 

I PBL Kunskapsbanken finns mer information om vägledning om rivningsavfall inom ramen för PBL. 

Rivningsavfall

Minska klimatpåverkan genom kvalitet – välj produkter med lång livslängd 

Tänk långsiktigt. Det kanske allra viktigaste du kan göra för att begränsa byggnadens klimatpåverkan är att välja byggmaterial och produkter med lång livslängd, som alltså inte behöver bytas ut lika ofta. Av samma anledning är underhåll viktigt, eftersom det kan göra att byggprodukterna håller längre. Störst miljö- och klimatnytta nås genom att byggnader används effektivt, förvaltas väl och underhålls så att behovet att riva, bygga nytt eller byta ut stora delar av byggnaden undviks.  

Miljö- och hälsofarliga ämnen 

Att välja bra byggmaterial och produkter är inte bara positivt för klimatet. Enligt byggreglerna ska man vid nybyggnad se till att inte materialet i sig eller genom sin behandling ger upphov till påverkan på människors hälsa. Detta är förstås viktigt vid även vid återbruk så att man inte återför farliga ämnen i byggnaden med de återbrukade produkterna. Det är viktigt att vara medveten om riskerna och välja material som är säkra och hälsosamma – oavsett om de är nya eller återbrukas.  

Vid utrivning är det viktigt och ett krav på att man att klassificerar det utrivna materialet så att det går att sortera ut eventuellt farligt avfall, och därigenom undvika att det återanvänds. Bestämmelser om detta finns i avfallsförordningen (2020:614).  

Kemikalieinspektionen har utvecklat verktyget Prio som hjälper dig att hitta och byta ut eller välja bort farliga ämnen i de produkter ni köper in.

Prio (på Kemikalieinspektionens webbplats) 

Ett exempel på ett farligt ämne i byggnader är asbest. Läs mer om hur du kan upptäcka och hantera asbest på sidan Risker med asbest i byggnader. 

Risker med asbest i byggnader

Sammanfattningsvis för en bra helhet 

Här sammanfattar vi det vi har tagit upp om klimat och miljö i samband med renovering och energieffektivisering. Ta gärna upp frågorna med hantverkaren eller byggfirman om ni anlitar en sådan. 

• Välj byggmaterial och produkter med så låg klimat- och miljöpåverkan som möjligt. 
• Välj byggmaterial och produkter med lång livslängd, och kom ihåg betydelsen av bra underhåll. 
• Försök bevara konstruktioner, byggmaterial och produkter som fungerar och som har en återstående livslängd/nyttjandeperiod, i stället för att riva ut och ersätta med nytt. 

Vägledning och utbildning hos andra aktörer

Här hittar du vägledning från andra organisationer och myndigheter.

Klimatkrav till rimlig kostnad – IVl Svenska miljöinstitutet

I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har IVL Svenska miljöinstitutet tagit fram en vägledning för att underlätta för fastighetsbolag att ställa krav som bidrar till lägre klimatpåverkan i byggprojekt. Vägledningen inkluderar både renoverings- och ombyggnationsprojekt samt nybyggnation. 

Vägledningen innehåller bland annat förslag på upphandlingstexter och kravformuleringar som kan lyftas in i upphandlingsdokument och/eller avtal med en entreprenör.

Klimatkrav till rimlig kostnad (på IVL:s webbplats) 

Energilyftet – Energimyndigheten

I Energimyndighetens utbildning Energilyftet finns mer information om renovering ur klimatperspektiv, se rubriken "Renovering ur klimatperspektiv”.

Del 8: Energieffektivisering i befintliga byggnader (på Energilyftets webbplats) 

Klimatstegen – Sustainable Business Hub

Klimatstegen är en metod för att kartlägga en byggnads energistatus och klimatpåverkan. Den är tänkt att användas främst av tekniska förvaltare. Klimatstegen kan dock användas oavsett förkunskaper och erfarenhet hos den som förvaltar byggnaden, och oavsett byggnadens startskick. Målet att göra det enkelt för fastighetsägare att komma i gång med och att upprätthålla ett förbättringsarbete vad gäller energianvändning och klimatpåverkan i byggnaden över tid. Arbetet pågår i den takt som fastighetsägaren mäktar med – det viktigaste är att komma i gång och hålla i. 

Metoden är uppdelad i fyra olika steg: IGÅNG, BRA, MYCKET BRA och KLIMATOPTIMERAD. I det första metodsteget IGÅNG går förvaltare och teknisk förvaltning igenom en lista med frågor som finns framtagna i metoden och svarar ja, nej eller vet ej, på dessa frågor. Det finns även ett hjälpverktyg för att underlätta att besvara frågorna. Förvaltare och teknisk förvaltning för den aktuella byggnaden kan normalt svara på de här frågorna direkt. Svaren används som underlag till vad som behöver göras i nästa steg.

Klimatstegen är fri att använda och utan avgifter. Klimatstegen finns på Sustainable Business Hubs webbplats. Där finns även hjälp och vägledning om verktyget.

Klimatstegen (på Sustainable business Hubs webbplats)