Var och hur vill människor bo?

Efterfrågeanalysen handlar om att ringa in var och hur människor vill bo i kommunen och också hur mycket det får kosta. Efterfrågan är vanligen stor centralt i kommunen men även andra lägen med god service och/eller goda kommunikationer brukar vara attraktiva. Likaså lägen som erbjuder goda möjligheter att pendla till andra arbetsmarknader. Natursköna lägen kan också efterfrågas. Och för vissa hushåll är kanske en väl tilltagen tomt högsta prioritet. 

Vilka möjligheter finns att attrahera nya invånare?

Befolkningens åldersstruktur och hushållssammansättning har stor betydelse för inriktningen på bostadsefterfrågan. Hushållens inkomster är avgörande för vilken köpkraftig efterfrågan det finns på olika typer av bostäder och på bostäder i olika lägen. Såväl den demografiska utvecklingen som hushållens inkomster påverkas av utvecklingen på arbetsmarknaden.

Bostadsefterfrågan beror också på vilka möjligheter det finns att attrahera nya invånare. Vad efterfrågas av presumtiva inflyttare? Går det att dra någon slutsats utifrån sysselsättningsutveckling och pendlingsmönster?

De flesta flyttar inte så långt

De flesta flyttningar sker dock lokalt och de som flyttar in i nybyggda bostäder kommer ofta till stor del från närområdet. Det gäller alltså att få grepp om vad som efterfrågas lokalt, i olika delar av kommunen – Är det framförallt villor, radhus, hyreslägenheter eller bostadsrätter? I vilken utsträckning efterfrågas små respektive stora bostäder? Vilka bostadstyper är det ont om i respektive bostadsområde eller kommundel? Det kan finnas en efterfrågan på boendeformer som för närvarande inte erbjuds alls, till exempel kollektivhus eller någon annan form av gemenskapsboende.  En annan fråga är vilka bostäder som kan komma att frigöras vid en viss typ av nyproduktion och var. Se vidare på sidan ”Flyttkedjor”, som du når via menyn.

En kommunal bostadsförmedling har information

Om det finns en kommunal bostadsförmedling och/eller en kommunal tomtkö kan det finnas information att hämta om vilken typ av bostäder och boendeformer som efterfrågas, för vilka åldersgrupper och hushållstyper samt viken betalningsvilja som finns för olika slags bostäder. Det går även att ta in uppgifter om hur de bostadssökande bor idag, dvs. vilka bostäder som kan komma att frigöras om efterfrågan från de bostadssökande kan mötas.

Marknadens aktörer kan ha underlag att bidra med

Det kan finnas externa aktörer som har erfarenheter och aktuell information om hur bostadsefterfrågan ser ut i olika delar av kommunen. Det gäller till exempel allmännyttiga bostadsföretag och privata hyresvärdar, bostadsutvecklare, mäklare och banker. Men även intresseorganisationer av olika slag kan bidra med information om vad deras medlemmar efterfrågar. Det kan gälla till exempel bygdeföreningar, byalag, villaföreningar eller pensionärsorganisationer.

Svårare att möta efterfrågan på svag marknad

I tillväxtregioner gäller det framförallt att främja en kontinuerlig nyproduktion av bostäder som – direkt eller indirekt – möter efterfrågan vad gäller bostädernas storlek och upplåtelseform, geografiska läge samt läge i förhållande till samhällsservice och kollektivtrafik.

I kommuner med ett vikande befolkningsunderlag, där det kvantitativt sett inte finns något behov av fler bostäder, är det svårare att möta en efterfrågan från befolkningen på nya bostäder. Nyproduktion riskerar medföra att ett antal befintliga bostäder kommer att stå tomma. Ombyggnad av lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet, så att det bättre motsvarar efterfrågan, kan utgöra en del av lösningen. Att främja initiativ från enskilda som vill gå samman i en byggemenskap och driva ett eget byggprojekt, kan vara ett annat alternativ – läs mer på sidan ”Byggemenskaper”, som du når via länk i ”Relaterad information”.

Det finns exempel på att allmännyttan har byggt bostäder med inriktning på äldre, på platser där det inte byggts bostäder överhuvudtaget på många år, och därigenom fått igång en rörlighet på den lokala bostadsmarknaden.

Information om prisutveckling och aktuellt utbud

Priser och prisutveckling på småhus och bostadsrätter kan ge en indikation om efterfrågan på olika typer av bostäder i kommunen. SCB publicerar årligen uppgifter om priser och avgifter samt hyror i nyproduktionen, dock med viss fördröjning och med begränsad regional indelning.

Även om de genomsnittliga priserna är låga kan det finnas områden där betalningsviljan är betydligt högre än genomsnittet. Via sajter som Hemnet, Booli och Mäklarstatistik kan man få information om priser på olika delar av den lokala bostadsmarknaden. Det finns även möjligheter att beställa marknadsanalyser från kommersiella aktörer. Se länkar i ”Relaterad information”.

En hel del hyresvärdar använder Blocket eller någon annan webbaserad annonsplats för att lägga ut annonser om lediga hyreslägenheter och det gäller även privatpersoner som hyr ut hela eller del av sin bostad.

Statistiska modeller för efterfrågeanalyser

Det finns etablerade modeller och metoder för att med utgångspunkt i tillgängliga data beräkna framtida bostadsbehov och bostadsefterfrågan. Region Skåne har tillsammans med Byggföretagen tagit fram en modell för bostadsefterfrågan. Modellen preciserar antalet bostäder som kan nyproduceras per år givet hushållens betalningsförmåga, det vill säga marknadsdjupet i Skåne. Region Stockholm har tagit fram en rapport som beskriver beräkningsresultat för det demografiska bostadsbehovet
i Stockholms län, ”Beräkning av demografiskt bostadsbehov i Stockholmsregionen 2022–2060”, från Region Stockholm. Länkar finns i Relaterad information.

Det finns också konsultföretag som kan åta sig att genomföra lokala eller regionala analyser av efterfrågan. Exempelvis Region Skåne och Region Stockholm har låtit göra mer ingående sådana analyser för sina regioner. Länkar finns i ”Relaterad information”.