Bjuv – Handbok för planering av hållbara småstäder

Granskad: 21 februari 2023

Kommuner har olika förutsättningar att arbeta med hållbarhet och gestaltad livsmiljö och därmed olika behov. I Bjuvs kommun såg man ett behov av en vägledning kring hur man kan jobba med detta på en skala som är anpassad till småstaden. Handboken "Hållbar småstad" sammanställer ett antal enkla, kostnadseffektiva åtgärder som främjar kvalitet och hållbarhet på kvartersnivå.

Kvalitativ planering på kvartersnivå

Fakta om Bjuv

Antal kommuninvånare: 16 060 (år 2022)

Namn på dokumentet: Hållbar småstad – Handbok för planering av levande kvarter

Typ av dokument: Handbok

Varför intressant: Handbok för hållbar småstad fokuserar på vilka krav eller rekommendationer avseende arkitektur och gestaltning som kommuner kan ställa på eller ge byggherrar för att öka hållbarheten i småstadens kvarter.

Framsidan på broschyren Hållbar småstad. Ett barn ligger i gräset och luktar på blommor. Handboken Hållbar småstad, Illustration: Bjuvs kommun

När Findus som var den stora arbetsgivaren på orten år 2016 tog beslutet att lägga ner sin verksamhet i Selleberga förvärvades marken av kommunen. Arbetet med att planera 116 hektar för bostadsändamål på platsen blev upprinnelsen till handboken. Den fokuserar på vad en mindre kommun med begränsade resurser kan göra för att höja ambitionsnivån i småskaligt stadsbyggande.

"Hållbar småstad – Handbok för planering av levande kvarter" har tagits fram på uppdrag av Bjuvs kommun, Region Skåne och den statliga utredningen "Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08)". Handboken riktar sig till personer som arbetar med hållbar stadsutveckling på en kommunal nivå.

Handboken visar på en tydlig ambitionsnivå från kommunens sida

Avsikten med handboken är att visa hur kvaliteten i det småskaliga stadsbyggandet kan höjas genom en omsorgsfull gestaltning. Boken ger exempel på enkla och kostnadseffektiva åtgärder som kan bidra till en öka hållbarhet. Åtgärdsexemplen fokuserar på kvartersskalan och är tänkta att kunna tas med i markanvisningsavtal, detaljplaner, kvalitetsprogram samt i dialog med byggherrarna. Urvalet har skett med avsikten att lyfta åtgärder som annars riskerar att förbises. Vissa av åtgärderna är sådant som man inte behöver söka bygglov för men som lätt kan falla bort senare.

Huvudmålgruppen för handboken är potentiella exploatörer. Handboken ska ge möjlighet och stöd till att kunna ställa högre kvalitetskrav i olika byggprojekt och i markanvisningar. Tidigare fanns bland vissa en uppfattning om att ingen ville bygga i eller flytta till Bjuv, enligt Mattias Samuelson. Att man i dag strävar efter hög kvalitet i det som byggs har bidragit till att vända den utvecklingen.

Svartvitt porträttfoto på Mattias Samuelsson. Bjuvs stadsarkitekt Mattias Samuelson har drivit arbetet med handboken. Foto: Josefine Bladh

Med utgångspunkt i handboken är det möjligt att föra en tidig dialog kring vad som skapar kvalitet i den byggda miljön innan själva skissandet av kvarter och byggnader har påbörjats. Mattias Samuelson menar att det är viktigt att värna kvaliteten framför kvantiteten i byggandet. Handboken visar tydligt vilken ambitionsnivå kommunen har.

Handboken har arbetats fram i dialog mellan politiker, regionen och Samordningen för bostadsbyggande

I Sellebergaområdet planeras för 6 000 nya bostäder, vilket är en fördubbling av ortens storlek. Med anledning av projektets storlek var det viktigt med den politiska förankringen. I samband med uppstarten av arbetet i den offentliga utredningen "Fi N 2017:08 Samordning för bostadsbyggande" upphandlade utredningen ett kvalitetsprogram för Selleberga. Kvalitetsprogrammet syftade till att lyfta hur området skulle planeras och utvecklas långsiktigt. För att skapa en bred politisk förankring av kvalitetsprogrammet bildade kommunen en referensgrupp bestående av en politiker från varje parti i kommunfullmäktige. Med referensgruppen hölls kontinuerligt möten där alla slags frågor diskuterades på ett förutsättningslöst sätt. Mycket av det som står i handboken speglar sådant som diskuterades under dessa möten.

Visionsbild över Selleberga. Illustration: AFRY

Handboken har arbetats fram genom diskussioner mellan kommunen, regionen och Samordningen för bostadsbyggande. Som tjänsteperson i en mindre kommun arbetar man med många frågor samtidigt, varför arbetsgruppen innefattade få personer. Från kommunens håll deltog stadsarkitekten, chefen för planeringsavdelningen samt kommunikationschefen. Från regionen deltog ansvarige för samhällsplaneringsfrågor. Samordningen för bostadsbyggande utgjorde formell sekreterare. Krok & Tjäder samt Trivector fungerade som konsultstöd i själva framtagandet.

Många olika åtgärder diskuterades under processen och i slutändan valdes tjugo åtgärder ut som gruppen ansåg fungerade bäst. Begränsningen för antalet åtgärder låg i den tid och budget som fanns för uppdraget.

Handboken tar människan som utgångspunkt

Handbokens innehåll fokuserar på att hitta sätt att åstadkomma ett hållbart byggande som utgår från människan. Det sociala sammanhanget är viktigt, hur människor kan mötas och umgås i en stad, samt hur människor förhåller sig till byggnaden och hur byggnaden förhåller sig till människan. Att handboken saknar förslag om materialval och färgsättning är ett medvetet val. Det viktiga är att hålla en dialog kring grundläggande stadsbyggnadsprinciper och kvaliteter med byggaktören.

Handboken är uppdelad i fem hållbarhetsstrategier:

  • stadsrum och stadsliv
  • hälsa och välbefinnande
  • resurshushållning
  • grönska och ekosystemtjänster
  • klimat- och miljöpåverkan.

För varje strategi tillägnas några sidor för information om olika aspekter som är viktiga att tänka på vid utformningen av ett kvarter. Därefter ges exempel på åtgärder tillsammans med ungefärliga kostnadsberäkningar, effekter och genomförandeförslag.

Åtgärderna måste finnas samlade och vara prissatta så att man inte riskerar att hamna i en diskussion om kostnad eller att något är för dyrt.

Mattias Samuelson, stadsarkitekt.

Det har varit viktigt att åtgärderna är realistiska för mindre kommuner med en mindre budget eftersom projekten inte går att jämföra med miljardsatsningar i större städer. Därför prioriterades åtgärder för den mindre skalan. Handboken är ett sätt att få ned kvaliteter som man från beställarens sida vill se i nya områden på papper. Åtgärderna som beskrivs i handboken är billiga, ibland till och med gratis. I frågor om skillnaden mellan till exempel en ängsplantering och en gräsmatta är det viktigt att lyfta effekterna som en ängsplantering ger, menar Mattias Samuelsson.

Till åtgärderna kopplas en textruta som visar effekten kopplat till aspekterna attraktivt, socialt och jämlikt, hälsa och välbefinnande, resurshushållning, klimat och miljö samt grönska och ekosystemtjänster. Detta är tänkt att skapa en förståelse hos läsaren för vilka effekter åtgärden får samt att visa på den byggda formens samband med till exempel frågor kopplat till hälsa och klimat. Detta för att undvika att hamna i ett läge där frågor om gestaltning reduceras till att bara handla om estetik.

Utdrag ur handboken som visar på hur en av åtgärderna för omhändertaget stadsrum under hållbarhetsstrategin för Hälsa och välbefinnande är utformad. Illustration: Bjuvs kommun

Det har varit viktigt att hela tiden ta ner innehållet i handboken till en mindre skala, eftersom det är lätt att missa enkla åtgärder som bidrar till ökad hållbarhet vid förhandling med en enskild byggaktör. Det är självklara saker som man tar för givna men som riskerar att falla mellan stolarna.

Mattias Samuelson, stadsarkitekt.

Det har varit ett medvetet val att inte ange rekommendationer för till exempel materialval eller färgsättning. Det riskerar att utmynna i två olika bilder från kravställaren och från utföraren. Därför har man i handboken prioriterat genomtänkta åtgärder för att höja kvaliteten på det som byggs, och som kan ligga till grund för en dialog kring grundläggande stadsbyggnads- och kvalitetsprinciper.

Handboken som stöd i diskussioner med byggherrar

I Selleberga har kommunen enbart arbetat med direktmarkanvisningar för att främja en diskussion direkt med byggherren. Ingenting har ännu byggts utifrån handboken men alla som fått en markanvisning har fått ta del av den. Projekten är än så länge på ritstadiet men Mattias Samuelsson menar att de kan se att många har tagit till sig delar av handboken. Förhoppningen är att handboken i framtiden kan ligga till grund för till exempel prissättning inom området. Vissa av de här åtgärderna kan bli så utslagsgivande att de renderar ett lägre kvadratmeterpris vid markköp inom området menar Mattias Samuelsson.

Framgångsfaktorer för hållbara småstäder

Stadsarkitekten lyfter fördelar med att inte låsa fast hur saker och ting ska vara, utan snarare att lägga tydliga ramar och visa på ambitionsnivån. Då området kommer att växa fram under lång tid och påverkas av förändrade omvärldsfaktorer är det viktigt att kunna omvärdera och ompröva under processens gång. Mattias Samuelson lyfter också särskilt värdet i att ha förankrat ambitionsnivåerna med politiken, här i form av en politisk referensgrupp. Det gör att allas åsikter får höras, vilket minskar risken för konflikter, bordläggning och återremisser.

Boverket (2023). Bjuv. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/arkitekturstrategi/vagledning-arkitekturstrategier/exempelsamling/bjuv/ Hämtad 2024-12-21