Karlshamn - ett mångsidigt arbete med arkitektur

Karlshamns kommun har i flera år arbetat aktivt och mångsidigt med arkitekturfrågor. Översiktsplanen från 2015 betonar genomgående kommunens långsiktiga målsättning att främja en god arkitektur och stadsbyggnad samt att både värna och utveckla kulturmiljöerna. En bevarande- och utvecklingsplan för innerstaden har tagits fram och genom en rad publika aktiviteter har Karlshamnsborna bjudits in till samtal om arkitektur och livsmiljö.

Att arbeta långsiktigt och mångsidigt

Vikten av att dra åt samma håll

Stadsarkitekten Emina Kovacic har arbetat tolv år i Karlshamns kommun. Hon menar att det alltid har funnits en hög ambition bland både tjänstemän och politiker när det gäller arkitektur och stadsmiljö. Över tid har det utvecklats ett stort intresse för att diskutera ämnet internt, både på ett övergripande plan och i förhållande till enskilda byggprojekt. Emina berättar att frågorna har lyfts politiskt från nämndnivå till ett stort engagemang i kommunfullmäktige. Hon tror att det till stor del har sin förklaring i de mycket uppskattade utbildningar av politikerna som genomförs i början av varje mandatperiod.

Stadsarkitekt i Karlshamns kommun Emina Kovacic. Foto: Leila Rudelius

Emina Kovacic berättar att i den teoretiska delen av utbildningen för politikerna i kommunen så har de bland annat använt sig av Boverkets utbildningsmaterial (PBL kunskapsbanken), som också varit utgångspunkt för de samtal de har fört. Sedan går tjänstepersoner och politiker också ut på stadspromenader tillsammans. Då kan de prata om olika områdens gestaltningsmässiga kvaliteter och bevarandevärden på plats. De besöker också pågående och nyligen avslutade byggprojekt och diskuterar kvalitet och resultat. Detta arbetssätt är även framgångsrikt när till exempel hela byggnadsnämnden deltar och tittar på ett aktuellt bygglovsärende på plats.

Våra utbildningsinsatser ger en god kunskapsgrund för stora och små politiska beslut som gäller den byggda miljön och hjälper våra politiker att arbeta effektivt mot uppsatta mål i översiktsplanen.

Emina Kovacic, stadsarkitekt.

För närvarande finns ingen plan på att ta fram en samlad arkitekturstrategi för hela kommunen. Emina Kovacic tror att ett strategidokument, och inte minst processen att utforma innehållet, kan ha stor betydelse för den gemensamma förståelsen av den arkitektur och den livsmiljö man vill bygga i Karlshamn. Under ett sådant arbete kan många få komma till tals och pröva olika förhållningssätt och åsikter.

Men vi får inte glömma att plan- och bygglagen, PBL, i sig ger stora möjligheter att arbeta för en god gestaltad livsmiljö, bara vi tar tydlig ställning och stöder politikerna i att fatta modiga beslut.

Emina Kovacic, stadsarkitekt.

Vy över Karlshamns innerstad. Foto: Per Pixel

Stadsutveckling med kulturmiljön som utgångspunkt

Kulturmiljön i Karlshamns innerstad, med bebyggelsen, stadsmiljön och rutnätsplanen från 1600-talet, utgör ett riksintresse enligt Miljöbalken. Stadsbyggnadsavdelningen vid Karlshamns kommun har tagit fram en bevarande- och utvecklingsplan för Karlshamns innerstad, utformad som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Bevarande- och utvecklingsplanen är ett planeringsunderlag för Karlshamns kommun i arbetet med bland annat detaljplaner, fastighetsregleringar, förhandsbesked och lovhantering. Planen är tänkt att ha en vägledande och pedagogisk funktion även för annan kommunal förvaltning, samt för privata fastighetsägare, byggherrar och den intresserade allmänheten.

Arkitekt Elisabeth Rydberg på Karlshamns Kommun. Foto: Leila Rudelius

Bevarande- och utvecklingsplanen redogör för stadens historia och dess utbyggnad och vilka kulturvärden i innerstadens bebyggelse, kvarter och gator som ligger till grund för riksintresset. Här definieras och förtydligas kulturhistoriska värden från olika epoker på ett pedagogiskt sätt. Planen beskriver hur en önskvärd utveckling av innerstaden som helhet bör se ut men lyfter även fram betydelsen av stadselement som gator, torg, kajer och grönska. Dessutom finns en beskrivning av aktuella planförhållanden, kulturhistoriska och arkitektoniska värden för varje enskilt kvarter, samt de möjligheter till utveckling och förändring som är tänkbara just där. När planen gjordes hade man stor nytta av en tidigare genomförd kulturhistorisk bebyggelseinventering som nu kunde kompletteras och aktualiseras.

Särskilt i början av arbetet med vår bevarande- och utvecklingsplan var vissa fastighetsägare och affärsidkare i staden kritiska och tänkte att den skulle stå i vägen för deras verksamhet. Men efter våra täta dialoger så är de flesta numera överens om att det är den fina och välbevarade stadsmiljön som är vårt varumärke, vår USP (unique selling point).

Elisabeth Rydberg, arkitekt Karlshamns kommun.

Bevara och utveckla med stöd av PBL

Ändamålet med bevarande- och utvecklingsplanen är att understödja såväl ett bevarande av kulturhistoriska och estetiska värden som en utveckling av den värdefulla miljön. Det kan bland annat ske om ny bebyggelse får en placering, skala, volym- och materialverkan som samspelar med den befintliga arkitekturen. Utgångspunkten är att nya byggnader och andra tillägg i den äldre stadskärnan ska stärka dess karaktär och särdrag men samtidigt tillföra nya kvaliteter och uttryck för vår nutid.

De befintliga byggnaderna och bebyggelsemiljöerna i stadskärnan har klassificerats i tre nivåer utifrån fastighetens kulturhistoriska värden. För de tre bebyggelseklasserna har skilda riktlinjer för bevarande och utveckling tagits fram. Riktlinjerna är politiskt beslutade och har kopplats till tillämpliga paragrafer i PBL:s kapitel åtta, gällande varsamhetskrav och förvanskningsförbud.

Elisabeth Rydberg som är arkitekt på Karlshamns kommun berättar att de har haft en enorm nytta av bevarande- och utvecklingsplanen. Den fungerar bra som dialogverktyg internt inom kommunen och i kommunikation med fastighetsägare, byggbolag och exploatörer. Den ger även ett tydligt stöd till arbetet med detaljplanering och bygglovshandläggning. Ett tänkbart sätt att arbeta in gestaltningsfrågan där är genom utförandet på dokumentmallar, exempelvis för att ta fram en detaljplan. Där kan man begära en mer detaljerad beskrivning av vad det nya projektet bidrar med till platsen och hur arkitektoniska och kulturhistoriska värden tas tillvara. Elisabeth spånar om att en liknande utformning skulle även kunna användas i bygglovsmallen.

Arkitekturen berör alla!

I Karlshamn har man tagit fasta på den betydelse som lokal arkitektur och kulturmiljö har för upplevelsen av identitet, tillhörighet och sammanhang hos alla som bor och verkar på en plats. Därför tycker man att det är viktigt att sprida kunskap och en medvetenhet om kvaliteter i den gemensamma livsmiljön, men också att bjuda in till dialog och där vara öppen för skilda åsikter. För att locka fler till samtal om arkitektur behöver man också skapa arenor för detta där alla känner sig välkomna.

En vecka med arkitektur i fokus

Arkitekturveckan är ett publikt evenemang som första gången genomfördes i augusti 2019 och är tänkt att bli en årlig händelse i Karlshamn. Under veckan kunde alla intresserade ta del av många aktiviteter med koppling till arkitektur, byggnadskonst och kulturmiljö. Flera föreläsningar samt många visningar och vandringar i byggnader och miljöer från skilda tider erbjöds.

Länsförsäkringar Blekinge hade öppet hus i Mogens Mogensens funkishus, som är restaurerat under ledning av Arkitekt Anders Törnqvist. Foto: Emina Kovacic

Under arkitekturveckan arbetade också flera skolor med den byggda miljön. Till exempel skapade högstadieeleverna på Norrevångsskolan en 3D-modell av Karlshamns centrum, som sedan printades ut. Mastersstudenter vid Blekinge Tekniska Högskola bjöds in för att visa kortfilmer de under vårterminen hade spelat in i Karlshamn. Filmerna belyser hur stadsplaneringen skulle kunna påverkas och berikas om fler grupper i lokalsamhället fick berätta sin historia.

Initiativet till arkitekturveckan kom från stadsbyggnadsavdelningen som dock inte hade någon särskild budget för arrangemanget. Veckan möjliggjordes tack vare det stora engagemanget från personer på övriga förvaltningar samt från näringsidkare och invånare runt om i kommunen. Inför arkitekturveckan 2020 planerades ett lika omfattande program som dock fick minskas ned på grund av pandemisituationen.

Stadsarkitekt Emina Kovacic beskriver Arkitekturveckan som en gemensam kraftsamling som har gett ringar på vattnet, och många hade anmält intresse för att vara med under 2020. Hon tycker det är viktigt att människor med olika erfarenheter och i alla åldrar kan delta och hitta något intressant.

Stadsbyggnadspriset

Varje år sedan 2015 ger Karlshamns kommun ett Stadsbyggnadspris till ett byggnadsprojekt som medverkar till att sätta god arkitektur och stadsbyggnad i fokus och att öka allmänhetens intresse för Karlshamns byggnadsmiljö. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska projektet ha färdigställts under de senaste fem åren och ge ett värdefullt tillskott till Karlshamns byggda miljö. Alla som vill kan nominera en kandidat som hör till någon eller några av de fyra kategorierna god arkitektur, god byggnadsvård, god livsmiljö eller god tillgänglighet.

Stadsbyggnadspriset delas ut på stadens årliga Näringslivsgala, där bland annat många byggföretag och fastighetsägare deltar. Priset får stor uppmärksamhet lokalt och har bidragit till ett ökat intresse för stadsbyggnadsfrågor och arkitektur hos fler aktörer. Den första mottagaren av priset var Kallbadhuset i Vägga och senare har även flera bostadshus belönats.

Kallbadhuset i Vägga. Foto: Bert Leandersson