Skissen som blev verklighet

Arbetet med Arkitekturstaden Malmö startade som en skiss på stadsbyggnadskontoret. 

Stadsarkitekten väckte idén och en förstudie påbörjades

Redan 2012 såg stadsarkitekten att staden behövde formulera sig kring en arkitekturpolitik och skapa ett dokument som kunde användas som ett redskap i det vardagliga arbetet som ett komplement till Handlingsplanen för arkitektur. Stadsbyggnadsdirektören delade bilden och några tjänstepersoner började i en förstudiefas skissa och testa hur en sådan strategi skulle kunna se ut. Redan i detta skede väcktes också tanken på att strategin borde förankras i en översiktsplaneprocess. Väldigt tidigt landade man i tio teser som sammanfattade de viktiga frågorna. Dessa blev sedan nio teser.

Samtalet med politiken

Under 2013 hade man något att utgå ifrån i sin diskussion med politikerna. Man tog då upp arkitekturstrategiarbetet i en grupp som bestod av politiker på övergripande nivå och olika förvaltningsdirektörer. Samtidigt som man förde diskussion med politiken arbetades ett samrådsförslag fram. Under 2014 fick stadsbyggnadskontoret ett formellt uppdrag från kommunstyrelsen att ta fram en samrådshandling för Arkitekturstaden Malmö. Samrådet påbörjades i september 2014, efter att man inväntat beslutet om översiktsplanen är aktuell.

Under 2015 kom den stora flyktingvågen och trycket blev stort på Malmö stad att snabbt bygga moduler för tillfälliga bostäder. Frågan om att stärka diskussionerna om kvalitet blev då svåra att ta sig an. Politiken valde därför att avvakta med arkitekturstrategin. I början av 2017 godkändes dock strategin för utställning. Nästa gång översiktsplanen lyftes för beslut, i maj 2018, antogs också samtidigt tillägget Arkitekturstaden Malmö.

En arbetsgrupp med lätt packning

Samrådsförslaget arbetades fram internt på stadsbyggnadskontoret av en liten grupp tjänstepersoner. Efter samrådet tillkom två personer från gatukontoret och arbetsgruppen på fem personer arbetade gemensamt fram en granskningshandling av tillägget. Stadsbyggnadskontoret höll i projektledningen.

Det började egentligen som ett arkitekturprogram, främst för byggnaderna, men när vi hållit på ett tag så vidgade vi perspektivet till hela staden, allt vi gör. Även gatukontoret deltar, de är också en byggherre för den offentliga miljön och det är också arkitektur. Vi tyckte att programmet fick mer mening när vi fick med alla processer och framförallt ett kvalitetsresonemang i det vi gör.

Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt.

En bredare referensgrupp

Till arbetsgruppens stöd fanns en förvaltningsgemensam referensgrupp. Denna bestod av representanter för olika förvaltningar inom kommunen, serviceförvaltningen, kulturförvaltningen, gatukontoret och fastighetskontoret. Kring 20 personer träffades vid tre tillfällen för att diskutera strategins målgrupp, vad strategin ska åstadkomma och liknande. Syftet var att komma med förslag och få en bättre förståelse för organisationens behov. Det var viktigt att hämta in perspektiv från olika förvaltningar utan att för den delen få ett dokument som blev för tungt.

Tips: Ha inte en för stor arbetsgrupp, utan hellre ett fåtal personer som kan arbeta mer fokuserat tillsammans. Perspektiven kan i stället inhämtas genom att prata med många personer längs vägen. Men att resa med lätt packning är en fördel.

Kopplingen till översiktsplanen

Parallellt med tillägget för översiktsplanen tog kommunen fram en ny översiktsplan. Det var dock två olika avdelningar inom stadsbyggnadsförvaltningen som arbetade med respektive dokument, varför det rent resursmässigt varken var en för- eller nackdel att göra det parallellt. Tidsmässigt sammanföll färdiggörandet av översiktsplanen och tillägget och de båda planerna antogs av kommunfullmäktige vid samma sammanträde. Det parallella arbetet gör dock att de båda dokumenten hänger samman. Översiktsplanen beskriver stadsbyggnadsfrågor och hänvisar till arkitekturstrategin. De ställningstaganden som görs i översiktsplanen utgör en grund för strategin som konkretiserar översiktsplanen. Då arkitekturstrategin fick ligga vilande ett tag kom arbetet med översiktsplanen och arkitekturstrategin att färdigställas parallellt. Då ett tillägg till översiktsplanen utgör ett verktyg för att ändra planen för att tillgodose ett visst allmänt intresse ska den delen vara en del av översiktsplanen. Du kan läsa mer om arkitekturstrategin som ett tillägg till översiktsplanen under Process som du hittar i menyn.

När man nu påbörjat arbetet med nästa översiktsplan blir möjligheten till att synka innehållet med strategins texter bättre. Tanken är dock att behålla strategin som ett separat dokument så att innehållet inte drunknar i den bredare översiktsplanen.

Dialog och samråd kring Arkitekturstaden Malmö

Under samråd och utställning skickades tillägget Arkitekturstaden Malmö ut i tryckt upplaga väldigt brett. Det var ett sätt att sprida kännedom om arkitekturstrategin. Under samrådet och utställning försökte man så långt resurserna räckte också hålla presentationer och genomföra workshoppar med olika aktörer. Till exempel hade man specifika rundabordssamtal med byggaktörer, arkitekter och fastighetsägare för att få en bild av deras perspektiv utan att de behövde lämna skriftliga synpunkter.

Interaktiv utställning av Arkitekturstaden Malmö. Foto: Malmö stad stadsbyggnadskontor

Dialog med medborgarna

Samrådet med medborgarna skedde genom en fysisk utställning som bestod av nio specialutformade bord som representerade de nio teserna. Det var pulpeter med interaktiva saker som man kunde laborera med kring olika frågeställningar. Syftet var att få Malmöborna intresserade av arkitekturfrågorna. Utställningen flyttades runt på olika offentliga platser: stadsbiblioteket, Form/Design Center och stadshuset. Utställningen med de interaktiva borden skedde under de formella samråds- och utställningsfaserna.

Arkitekturstrategins roll som verktyg och dialogredskap var dock inte främst tänkt att ha medborgarna som målgrupp, utan byggbranschen och kommunen internt. Därför gjordes inte heller fler dialoginsatser som särskilt riktade sig mot allmänheten.

Dialog med byggherrar och arkitekter

Redan under förstudien gick Malmö stad ut med information till branschen om att strategin skulle tas fram. Man ville skapa kännedom om och bjuda in till samtal. Stadsarkitekten lyfte arbetet i de sammanhang han bjöds in till, till exempel Business Arena där branschen finns representerade. Man bjöd också in grupper med cirka 15 representanter från arkitektfirmor, byggherrar eller fastighetsägare till rundabordssamtal. Detta har man i efterhand fått höra var positivt – att Malmö Stad bjöd in till samtal. Det var små insatser som inte krävde så stora resurser, men som var värdefulla i processen.

Intern dialog

Under samrådet besökte den arbetsgrupp på stadsbyggnadskontoret som arbetat fram samrådsförslaget intresserade förvaltningar och diskuterade förslaget. När det fanns ett tydligt koncept framme var det lättare för andra på kommunen att se vad detta kunde bli. Nu fick man in synpunkter och förslag och ställdes inför ett vägval – skulle det vara hela stadens arkitekturprogram som behandlade stadens arkitektur i sin helhet eller skulle fokus ligga på bebyggelsen? Man landade i att strategin skulle hantera arkitekturen i bred bemärkelse. Gatukontoret gick in i arbetsgruppen. Uppbyggnaden av strategin med de nio teserna höll, men den blev mer omfattande med resonemang om helheten i en stad.

Att konkretisera strategin

Under framtagandet av arkitekturstrategin förekom andra viktiga vägval. Internt på stadsbyggnadskontoret hade en del en förhoppning om något mer konkret och direkt stöd i hur man ska göra. Men diskussionen landade i att ett så tydligt handläggarstöd är mycket svårt att göra för hela kommunen och det skulle troligen snabbt bli inaktuellt. I stället kan man arbeta med både geografiska och tematiska fördjupningar och konkretiseringar med strategin som bas.

”Tur med arkitektur”

En uppskattad dialogaktivitet, ”Tur med arkitektur”, initierades internt på stadsbyggnadskontoret i samband med arbetet med arkitekturstrategin och används fortfarande på förvaltningen. Tjänstepersoner med olika roller cyklar under ett par eftermiddagar per år till olika delar av staden som genomgått fysiska förändringar och reflekterar kring hur processen såg ut och hur resultatet blev. Diskussionen kopplas till de nio teserna i Arkitekturstaden Malmö.