Övergripande sammanhang

Den största skalan du bör arbeta med är det övergripande sammanhanget eller helhetsmiljön. Eftersom alla delar av bebyggelsemiljön påverkar varandra och behöver hänga ihop, måste du se varje stadsdel, kvarter, byggnad eller platsbildning i sitt sammanhang.

Vad som är relevant att betrakta som ett övergripande sammanhang beror bland annat på kommuntypen och storleken på din kommun. Du som arbetar med att ta fram en arkitekturstrategi bör även studera relationen mellan tätorter och landsbygder i kommunen och se dem i ett övergripande sammanhang.

Skalor av arkitektur. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Struktur, siluett och kommunikation

Hur vägar, gator och stråk, torg, parker och byggnader är sammanbundna och förhåller sig till varandra, påverkar vår uppfattning av hur pass väl en plats, en stad, ett samhälle eller ett landskap fungerar som vardaglig livsmiljö. I en miljö där det är enkelt för alla att förflytta och orientera sig är det lättare att uppleva trivsel, hälsa och trygghet. En balanserad sammansättning av det öppna och det slutna rummet skapar en god och överskådlig helhetsmiljö.

Bebyggelsens höjdskala, siluett och eventuella landmärkens placering, ger en helhetsverkan som också måste ses i det större sammanhanget. På så vis kan man komma fram till var det till exempel kan vara lämpligt med solitära höga hus och var det är lämpligare med en mer sammanhållen höjdskala. Likaså har formen för hur byggnader är organiserade i kvarter och längs rörelsestråken betydelse för om vi uppfattar helhetsmiljön som orienterbar, sammanhållen och lättillgänglig. Även det större sammanhangets kulturvärden bidrar till upplevelsen av helheten, när det till exempel är möjligt att avläsa den historiska framväxten av bebyggelsen på orten och därigenom förstå de rumsliga sambanden.

Samband, funktioner och värden

Att helhetsstrukturen är begriplig och funktionell innebär inte att den behöver vara likformig. Det oförutsägbara, som en gatusträckning eller platsbildning som bryter av från ett planmönster, gör ofta miljön intressantare och väcker vår nyfikenhet. Det är också viktigt att identifiera de barriärer som upplevs som hinder – såväl de påtagligt fysiska som de mentala och sociala – och undvika att skapa nya. En struktur som främjar gång- och cykeltrafik och underlättar framkomligheten för alla, oavsett ålder och funktionsförmåga, bidrar till hälsa och delaktighet.

Ett sammanhängande nät av publika platser och rörelsestråk som länkar samman olika områden och stadsdelar i kommunen ger möjlighet till möten mellan människor. Invånarna får valmöjligheter och tillgång till mötesplatser, grönområden och samhällsfunktioner. En jämlik lokalisering av arbetsplatser, bostäder, offentlig service och rum för kultur, konst, samvaro och rekreation bidrar till goda livsbetingelser för alla kommunens invånare. Behovet av en omsorgsfullt gestaltad arkitektur finns i hela kommunen oavsett stad, tätort eller landsbygd.

Vad är relevant för det övergripande sammanhanget i din kommun?

Frågeställningar som hur strukturen av vägar, gator, gång- och cykelstråk, byggnader och publika rum, grönområden och vattendrag utformas hänger samman och fungerar, behandlas ofta i kommunens översiktsplan. I ert arbete med en arkitekturstrategi kan det därför bli aktuellt att diskutera kommunens generella förhållningssätt till frågor om förtätning, närhet och funktionsblandning och hur det eventuellt är formulerat i översiktsplanen. Det kan också behöva göras en analys av i vilka lägen som ny arkitektur eller förändringsåtgärder behöver anpassas till den befintliga bebyggelsens form, skala och uttryck. Men även på vilka platser som arkitektur med ett helt annat uttryck kan vara särskilt väl motiverat och intressant. Ett exempel är den i många kommuner aktuella diskussionen om enstaka höga hus, som i väl valda lägen kan tillföra helheten positiva värden.

Exempel på frågor att ställa inför varje nytt projekt

• Hur bidrar projektet till helheten och det stora sammanhanget och hur förhåller det sig till landskapets form och topologi, bebyggelsens form och siluett, element som rörelsestråk, landmärken, siktlinjer och utblickar?
• Hur samspelar projektet med befintliga kvaliteter och värden i helhetsmiljön och vilka nya kvaliteter och värden tillförs? Bidrar projektet till att använda den befintliga miljön och dess värden på ett effektivt och hållbart sätt?
• Bidrar projektet till ökad trygghet, tillgång, närhet och inkludering för alla?
• Hur påverkar projektet orienterbarheten och tillgängligheten för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning?
• Hur bidrar projektet till en mer rättvis tillgång till samhällsresurser och kulturutbud?
• Hur bidrar projektet till förbättrade förutsättningar för ökad fysisk aktivitet, rörelserikedom och utomhusvistelse?
• Hur bidrar projektet till miljömässig hållbarhet – ekologiska värden, klimatanpassning, resurseffektiv arkitektur?