Arkitekturstrategins huvuddelar - Förslag till upplägg

När en arkitekturstrategi tas fram kan du som arbetar med strategin ta stöd i de åtta huvuddelar som beskrivs i detta avsnitt. De är förslag på rubriker som kan vara lämpliga att ni har med i strategin och utvecklar utifrån din kommuns lokala förutsättningar och behov.

Huvuddelarna i en arkitekturstrategi

Boverket ser att följande åtta huvuddelar är lämpliga att ta upp i en arkitekturstrategi.

Huvuddelarna i en arkitekturstrategi. Illustration: David Altefur/Boverket

Vad är arkitektur?

Du kan i din arkitekturstrategi behöva förklara vad arkitektur är och vad det innebär i din kommun utifrån er kontext och era utmaningar. Några grundläggande delar som kan vara bra att beskriva är att arkitektur är allt mänskligt byggande och formande av den fysiska miljön, och omfattar både stadsbyggnad, landskapsarkitektur, husbyggnad och inredningsarkitektur. Arkitektur är hur vi gestaltar miljön runtomkring oss, till exempel gator, byggnader, parker och platser. Arkitekturen påverkar oss i vår vardag utifrån hur vi använder vår miljö, rör oss och når olika platser. Arkitekturen finns i det redan bebyggda och en medveten och omsorgsfull arkitektur handlar om att hitta balansen mellan funktion, upplevelse och robusthet.

Läs mer på sidorna ”Arkitekturen som samlande kraft”, ”Fysisk miljö och ett synsätt” samt ”Ett brett kunskapsområde” under ”Relaterad information”.

Varför är arkitektur viktigt för oss och vilken skillnad ska den göra?

När ni tar fram en arkitekturstrategi behöver ni beskriva och prata om varför det är viktigt med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer och vilka nyttor och värden de bidrar med. Det är viktigt att skapa förståelse för att gestaltningen av våra livsmiljöer ger människor olika förutsättningar och livsvillkor och handlar om grundläggande frågor som demokrati, trygghet, inkludering och rättvisa. En väl gestaltad miljö kan skapa miljöer som är hälsosamma och trygga, till exempel kan en omsorgsfullt gestaltad park tillåta och uppmuntra fysisk aktivitet, möten, ro och vila och ge barn möjlighet till rörelsefrihet och lek. Bra miljöer för lärande och kultur garanterar allas tillgång till olika kulturaktiviteter som bibliotek, museer, konserthus och lokaler för fritt skapande.

Genom att diskutera och beskriva vad arkitekturen kan göra för skillnad skapas en bredare förståelse för frågan internt inom kommunen samtidigt som kommunen klargör sina ambitioner och förväntningar på andra aktörer. Genom dialogen om vad arkitektur är och vad den bidrar till ökar den gemensamma kunskapen och det är möjligt att vidga tankesättet till att omfatta en mängd situationer där arkitektur kan göra skillnad. Detta underlättar för kommunen att få gehör för arkitekturstrategins inriktning.

Läs mer på sidan ”Argument och nyttor” under ”Relaterad information”.

Hur når vi en omsorgsfullt gestaltad miljö?

I framtagandet av en arkitekturstrategi är en väsentlig del i strategin att konkretisera och förklara varför arkitektur är viktigt och vad den kan göra för skillnad. Men det är också viktigt att förklara hur vi gör för att uppnå en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö och när en miljö är omsorgsfullt gestaltad. Ett sätt att beskriva detta är att utgå ifrån att arkitektur ska åstadkomma vissa grundläggande värden. Dessa kan uttryckas som arkitekturens kärnvärden; funktion, upplevelse och robusthet. Funktion kan handla om hur användbar en miljö är utifrån olika målgruppers skilda behov. Upplevelse kan handla om hur arkitektur berör oss på olika sätt, både visuellt och emotionellt. Robusthet kan handla om att uppfylla både dagens behov men även att ta hänsyn till framtida användning och kommande generationers krav och behov. När det råder balans mellan dessa värden kan en miljö sägas vara omsorgsfullt gestaltad.

Läs mer på sidan ”Ta stöd i arkitekturens kärnvärden” som du hittar i menyn under ”Att beskriva och prata om arkitektur”.

Kommunens vision, styrkor och utmaningar

En av översiktsplanens viktigaste uppgifter är att arbeta med helheten och sammanhangen utifrån hur mark och vatten ska användas långsiktigt och hur bebyggelsen ska utvecklas, användas och bevaras. Ofta uttrycks detta i termer av vilka samband som är viktiga, hur olika funktioner ska lokaliseras i relation till varandra, hur olika stråk och platser ska utvecklas, vilka hänsyn som ska tas, vilka värden och kvaliteter som eftersträvas eller som ska stärkas, vad som ska främjas etcetera. Frågor om skola, vård, transporter, fritid, kultur, integration och så vidare ska landa i en fysisk form. Kunskapen om arkitektur är där ett viktigt verktyg för att forma den fysiska miljön till goda livsmiljöer. I detta måste kunskapen kring vad arkitekturen gör utifrån funktion, upplevelse och robusthet finnas med, liksom en förståelse för hur summan av dessa delar påverkar andra viktiga processer - såväl sociala, ekologiska som ekonomiska.

Kommunen lägger i sin översiktsplan grunden och förutsättningarna för det fortsatta formandet och gestaltandet i olika processer – i planeringen, i markanvisningar, i byggandet och i förvaltandet av den byggda miljön. En arkitekturstrategi hjälper till att konkretisera översiktsplanens ambitioner utifrån vilka egenskaper som bör eftersträvas i den byggda miljön. I arkitekturstrategin är det därför viktigt att ta utgångspunkt i översiktsplanens vision och mål och beskriva vad översiktsplanen säger som har bäring på arbetet med arkitektur och gestaltning. Det är också viktigt att förhålla sig till kommunens utmaningar och beakta de styrkor kommunen har. Det kan handla om de ramar klimatet sätter, om kommunens tillväxt och geografiska läge, om stadens karaktär och om landsbygdens mångfald, kvaliteter och förhållanden till staden. Men också om vardagslivet i kommunen och dess befolkning.

Förståelsen för befintlig miljö

All gestaltning av vår livsmiljö sker i ett sammanhang och behöver utgå från ett medvetet förhållningssätt till den omgivande miljön och de förutsättningar och värden som redan finns. Arkitektur, form och design kan addera en mångfald av nya värden till vår livsmiljö, men också ta tillvara och använda de värden som redan finns. Därför behöver ni ta utgångspunkt i kunskapen om den befintliga miljön när ni arbetar med arkitekturstrategin och förhålla er till den befintliga miljöns värden, analysera dem och skapa en förståelse för dem i relation till vad ni vill att arkitekturen ska göra. Ni behöver identifiera och beskriva de värden och kvaliteter som är viktiga att bevara och utveckla för framtiden, men också förhålla er till hur nya tillägg ska samspela med de existerande värdena och kvaliteterna.

I er arkitekturstrategi kan ni behöva resonera kring kulturvärdena i bebyggelse och landskap samt hur man ska tillvarata och förhålla sig till dessa värden. I särskilt känsliga kulturmiljöer, såsom riksintresseområden, krävs särskild hänsyn och underlag som visar vilka värdena är och hur de ska omhändertas. Det är viktigt att beskriva värdefulla egenskaper och karaktärsdrag som kan finnas i bebyggelsen, även om miljön inte är utpekad som kulturhistoriskt värdefull. En omsorgsfull gestaltning som på ett genomtänkt sätt tolkar och understryker områdets kulturvärden, bidrar till att stärka områdets karaktär och identitet. Beaktandet av kulturvärden i en arkitekturstrategi handlar dock främst om hur befintlig bebyggelse, landskap, konst och grönområden tillför värden till livsmiljön och inte om miljön på olika sätt är skyddad.

Du kan läsa mer på sidan ”Kunskapsunderlag” som du hittar i menyn.

Värden och kvaliteter att formulera sig kring

I arkitekturstrategin behöver ni formulera er kring vilka värden och kvaliteter som ska eftersträvas, hur arkitekturen ska bidra till detta och vilka förhållningssätt som är önskvärda. Ofta behöver ni arbeta med samtliga av arkitekturens skalor – övergripande sammanhang, närområde, byggnad/plats och detaljer – eftersom dessa samspelar och behöver förklaras och konkretiseras i strategin. Denna del utgör huvuddelen i strategin och ett sätt att strukturera innehållet kan vara att utgå från arkitekturens olika skalor. I vissa kommuner kan det vara det övergripande sammanhanget som behöver beskrivas lite extra med utgångspunkt i översiktsplanen. I andra kommuner kan det krävas tydligare ställningstaganden och förhållningssätt avseende närområde och byggnad eller plats. Exakt vilka skalor eller nivåer som är relevanta att arbeta med i den enskilda kommunen påverkas och bestäms utifrån det syfte och behov som kommunen har.

Du kan läsa mer på sidan ”Utgå från arkitekturens skala” som du hittar i menyn under ”Att beskriva och prata om arkitektur”.

Ta stöd i plan- och bygglagens allmänna intressen och krav

När du arbetar med arkitekturstrategins innehåll är det viktigt att utgå ifrån plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen och Boverkets föreskrifter. Detta eftersom PBL är den huvudsakliga lagstiftningen rörande arkitektur och reglerar en förhållandevis stor del av den gestaltade livsmiljön. Lagstiftningen använder dock inte begreppen arkitektur och gestaltning. För att ta om hand och skapa långsiktiga hållbara värden i den byggda miljön finns i stället ett antal paragrafer, allmänna intressen och krav, i PBL. Dessa allmänna intressen och krav utgör centrala delar i att skapa omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer. Såväl de allmänna intressena som kraven i PBL innehåller i flera fall både arkitektoniska och antikvariska frågor som vid tillämpning ger förutsättning för god arkitektur. Det är viktigt att du tänker igenom hur de ställningstaganden som kommunen gör i arkitekturstrategin ska fungera i relation till de avvägningar och prövningar som sedan görs i PBL:s processer. Genom att konkretisera de allmänna intressena och kraven i PBL kan kommunen jobba mot målet för gestaltad livsmiljö. Ju bättre kommunen använder sin kunskap och motiverar, argumenterar och konkretiserar lagens bestämmelser i en arkitekturstrategi, desto bättre är möjligheterna för kommunen att hantera arkitektoniska frågor i olika situationer och verka för en omsorgsfullt och medveten gestaltad livsmiljö.

Du kan läsa mer på sidan ”Intressen och krav i PBL” som du hittar i menyn.

Användning av dokumentet i olika kommunala processer

Under framtagandet av arkitekturstrategin behöver kommunen ta ställning till och tydliggöra hur kommunen planerar att arbeta inom sin egen organisation för att tillämpa strategin, främja arkitekturfrågorna och följa upp resultatet. Det kan handla om hur strategin kan användas i markanvisningsprocessen och i kommunens eget byggande och förvaltande och i rollen som beställare. I sin arkitekturstrategi kan kommunen formulera vilka verktyg, processer och arbetssätt som ska användas för att arbeta med frågorna.

Du kan läsa mer på sidorna ”Gå från ord till handling” samt ”Följ upp” som du hittar i menyn under ”Process”.