Behovet av en arkitekturstrategi

Innan du börjar arbeta med att ta fram en arkitekturstrategi behöver ni inom kommunen ta reda på hur behovet ser ut i er kommun. Detta för att kunna ta ställning till strategins innehåll, omfattning och syfte men också hur ni ska lägga upp processen. Här får du stöd i hur du kan komma fram till hur ert behov i kommunen ser ut.

Olika behov i olika kommuner

Behovet att ta fram en arkitekturstrategi ser olika ut i olika kommuner. Kommuner i tillväxtregioner lyfter ofta fram en hög byggtakt och en stark förtätningstrend som anledning till att de med hjälp av en arkitekturstrategi vill höja kvaliteten i det som byggs. Ambitionen att förvalta den byggda miljöns kulturhistoriska värden och särdrag på ett mer långsiktigt och omsorgsfullt sätt kan vara ett annat skäl. Ofta har behovet av att lyfta fram och medvetandegöra arkitekturens betydelse för att skapa goda livsmiljöer växt fram under en längre tid.

Du kan ta del av hur några kommuner beskriver hur deras behov såg ut på sidan ”Exempelsamling” som du hittar i menyn.

Klargör behoven

Det är bra att tidigt i processen klargöra vilka behoven av och målsättningarna med en arkitekturstrategi är eftersom det ligger till grund för bland annat vilken funktion och innehåll arkitekturstrategin ska ha, samt vilka aktörer som ska involveras i processen. Dessa frågor kan du som arbetar med en arkitekturstrategi ha hjälp av att ställa inledningsvis:

• Varför blir det inte som det var tänkt?
• Hur ska vi öka kunskapen och medvetenheten?
• Hur hanteras perspektiven i de kommunala processerna i dag?
• Vilka kompetenser är involverade och vilka förvaltningar berörs?
• Hur behandlas frågorna i översiktsplanen och i tidigare styrdokument? 

Varför blir det inte som det var tänkt?

Inledningsvis kan ni behöva fundera på och samtala kring om översiktsplanens visioner får genomslag i nybyggda miljöer och i förvaltningen och utvecklingen av befintliga. Trots bra visioner och ambitioner kanske ni ändå kommer fram till att ni inte alltid uppnår de kvaliteter som ni eftersträvar i den byggda miljön. Det kan handla om att projekt tillkommer som inte tillför staden eller orten några nya värden utifrån en helhet. Det kan också handla om att ny bebyggelse på landsbygden tillkommer utan någon lokal förankring i kulturlandskapet och byggnadstraditionen. Eller att ny bebyggelse inte bidrar till att skapa och stärka lokala mötesplatser och servicefunktioner. Era svar och er analys av orsaker till att det blev som det blev utgör en grund för arkitekturstrategins innehåll och hur dialogen och processen formas.

En otydlig och inte så brett förankrad målbild kan vara en förklaring till varför kommunen inte når kvalitet i det som byggs eller stärker de värden som redan finns. Intressekonflikter som kommunen brottas med i olika projekt kan ge en fingervisning om vilka utmaningarna är och vad en arkitekturstrategi behöver sätta fokus på. Samtalen i pågående processer kan visa på om olika aktörer tolkar kommunens målsättningar på skilda sätt och om sätten att agera för att nå målen är tillräckliga. Och om man har en gemensam syn kring olika begrepp som till exempel förtätning, stadsliv och skala. Hur kommunen är organiserad, arbetssätt och vilken kultur som råder mellan olika nämnder, förvaltningar och bolag, kan också påverka hur väl kvalitetsfrågorna hålls ihop genom planering, byggande och förvaltande. Liksom relationen till marknaden och hur kommunen bedriver sin egen markpolitik.

Hur ska vi öka kunskapen och medvetenheten?

Svaret på vad och varför det inte blir som vi tänkt när vi utvecklar våra livsmiljöer utgör en grund till vad i det som arkitekturen gör, som kommunen kan behöva sätta fokus på och öka den generella medvetenheten och kunskapen kring. En annan viktig del att sätta fokus på är det som vi upplever blir bra i det som byggs och anläggs, och dra erfarenhet och lärdom av varför det har blivit bra. Att kunna lyfta fram goda lokala exempel både i dialogen och i arkitekturstrategin är ett bra sätt att öka medvetenheten och kunskapen kring vad arkitekturen kan göra för skillnad. Det kan handla om att visa på hur arkitekturen påverkar människors hälsa och välbefinnande från de övergripande sammanhangen ner till byggnad, plats och detaljer. Arkitekturen kan vara ett kraftfullt verktyg för att hantera många av samtidens utmaningar kopplat till den byggda miljön, men det kräver att vi är medvetna om dess potential. Detta gäller också förståelsen för arkitekturens samspel med och relation till de övriga aspekterna av gestaltad livsmiljö, den offentliga konsten och kulturarvet.

Oftast behöver det ske en kontinuerlig uppbyggnad av denna kunskap på ett bredare plan inom kommunen. Kunskapsbyggandet sker både i framtagandeprocessen men också via den kontinuerliga dialog som strategin som verktyg ger möjlighet till när den används i olika processer och aktiviteter.

Du kan läsa mer om hur arkitekturen kan vara ett verktyg för att möta aktuella utmaningar på sidan ”Arkitektur och aktuella samhällsutmaningar”. Länk finns under ”Relaterad information”. 

Du kan läsa mer om hur du kan ta utgångspunkt i arkitekturens olika skalor – övergripande sammanhang, närområde, byggnad, plats och detalj – när du ska beskriva och prata om arkitektur på sidan ”Innehåll” som du hittar i menyn.

Hur hanteras perspektiven i de kommunala processerna i dag?

När du som jobbar med arkitekturstrategin ska påbörja arbetet kan du behöva fundera på hur arkitektur och gestaltning hanteras i det dagliga arbetet med olika frågor. Förs dialogen om arkitekturens bidrag och betydelse för att skapa goda livsmiljöer och för att hantera kommunens utmaningar? Hur förs dialogen? Vilka värden och kvaliteter finns i dag och hur ska de utvecklas? Vilka nya värden och kvaliteter eftersträvas? Är kommunen tydlig och konsekvent i sin dialog kring dessa? Stödjer kommunens arbetssätt och arbetsprocesser ett helhetstänkt kring frågorna? Hur sker samtalet mellan viktiga parter internt inom kommunen men även externt?

I det inledande skedet av arbetet kan det vara klokt om du funderar på om rådande arbetssätt och strukturer främjar arbetet med en medveten och omsorgsfull gestaltning och hur en arkitekturstrategi och implementeringen av densamma kan vara en eventuell motor för förändring.

Vilka kompetenser är involverade och vilka förvaltningar berörs?

Inför att arbetet med arkitekturstrategin ska starta är det viktigt att fundera på vilka kompetenser som involveras i olika processer i dag och vilka förvaltningar som berörs. Hur ser arkitektkompetensen ut? Hur ser kompetensen ut kring bebyggelseantikvariska frågor och kulturmiljö, gröna frågor, skola, vård och konst etcetera. För att kunna arbeta med hela perspektivet gestaltad livsmiljö, där konst och konstnärliga processer inkluderas tidigt, är det viktigt att få en bredd av kompetenser som kompletterar varandra i arbetet. Det är också bra att fundera på vilka förvaltningar som involveras i arbetet i dag och om någon förvaltning saknas. Det brukar vara vanligare att de tekniska funktionerna involveras och att de så kallade mer mjuka förvaltningarna som vård, omsorg och skola glöms bort.

Hur behandlas frågorna i översiktsplanen och i tidigare styrdokument?

Hur djupt översiktsplanen går i olika ställningstaganden kring den byggda miljön och strukturen i mark- och vattenanvändningen har betydelse för vilka frågor arkitekturstrategin behöver svara på. Hur ni som kommun formulerat er kring arkitektur och gestaltning i översiktsplanen kan därför påverka innehållet och upplägget av arkitekturstrategin och vilket behov ni har av konkretisering. I Örebro kommun har kommunen ett kapitel i sin översiktsplan som övergripande beskriver kommunens utveckling och förhållningssätt kopplat till arkitektur. Kommunen har därefter konkretiserat detta i en strategi. Strategin innehåller fördjupade resonemang kring vad arkitekturen gör eller ska göra samt vilka förhållningssätt kommunen anser är viktiga kopplat till olika utmaningar.

Du kan ta del av hur Örebro kommun arbetat med sin arkitekturstrategi på sidan ”Exempelsamling” som du hittar i menyn.

Flera kommuner arbetar i dag med arkitekturen som en del av det breda samhällsbyggandet. Frågorna kommer på olika sätt in i arbetet med de planeringsunderlag som kommunerna arbetar med, som grönstrukturplaner, stadsmiljöprogram, kulturmiljöprogram, landsbygdsprogram, trafikplaner etcetera. Din kommun behöver inledningsvis fundera på hur arkitekturstrategin ska förhålla sig till olika styrdokument som relaterar till den fysiska miljön. Det kan handla om hur olika dokument och dess innehåll kompletterar varandra och ska fungera i relation till varandra.

Du kan ta del av hur Karlshamns kommun arbetat med arkitektur och gestaltning genom sin bevarande- och utvecklingsplan på sidan ”Exempelsamling” som du hittar i menyn.