Ta fram och förankra arkitekturstrategin

Det egentliga arbetet med att formulera kommunens ambitioner för den gestaltade livsmiljön börjar när det finns ett beslut om att kommunen ska ta fram en arkitekturstrategi. Genom en bra arbetsprocess förankrar ni innehållet i strategin hos de målgrupper, såväl internt som externt, som strategin riktar sig mot. Med ett kontinuerligt samtal med berörda parter kan innehållet i strategin dessutom växa fram successivt i takt med att kunskapsnivån hos samtliga parter höjs.

Planera arbetet i förhållande till andra processer

När du ska ta fram en arkitekturstrategi bör du tidigt i processen identifiera andra relevanta processer som pågår i kommunen. Detta oavsett om du tar fram arkitekturstrategin som en ändring av översiktsplanen genom ett tillägg eller som ett fristående dokument som inte formellt har tagits fram och processats enligt plan- och bygglagen, PBL. Genom att planera arbetet i förhållande till andra pågående arbeten, kan de parallella processerna stärka varandra. Det kan också minimera risken för dubbelarbete.

Parallella processer i kommunen kan vara strategier eller planeringsunderlag för grönstruktur, trafik, landsbygdsutveckling, bostadsförsörjningsprogram och kommunens strategi för kulturmiljön och arbete med offentlig konst. Strategiskt arbete som har koppling till gestaltningen av den fysiska miljön behöver samordnas med arbetet att ta fram en arkitekturstrategi, så att dessa stöder varandra och inte innehåller motstridiga formuleringar.

Att ta fram en arkitekturstrategi som fristående dokument parallellt med ny översiktsplan

Om det pågår ett arbete med att ta fram en ny översiktsplan samtidigt som ni tar fram en arkitekturstrategi som ett fristående dokument som inte tas fram och processas enligt PBL, är det en fördel att planera hur de båda processerna kan samverka. Om processerna synkroniseras underlättas att viktiga vägval i arkitekturstrategin speglas i översiktsplanen och vice versa.

Genom att samordna processerna kan man tydligare se i vilken process som en särskild fråga bör hanteras. Kanske kan översiktsplanen avlastas från en del specifika gestaltningsfrågor som bättre hanteras i arkitekturstrategin, medan övergripande ställningstaganden kring utformning slås fast i översiktsplanen. Ibland kanske processerna behöver invänta varandra för att möjliggöra denna synkronisering.

Planering av resurser och medborgardialog

När arbetet med att ta fram en arkitekturstrategi som ett fristående dokument sker parallellt med att en ny översiktsplan tas fram är det även lämpligt att fundera på fördelning av resurser, kompetens och hur arbetsbelastningen för de personer som ingår i de båda arbetena ser ut. En annan fråga är hur medborgardialogen ska genomföras. Det kan vara lämpligt att även lyfta arkitekturfrågorna under samrådet för översiktsplanen. Väljer ni att göra det är det viktigt att ni har ett tydligt upplägg så medborgaren vet vad det är hen lämnar synpunkter på.

Läs mer i exemplet "Arkitekturprogram för Linköpings innerstad" samt "Arkitekturstaden Malmö" under "Exempel" som du hittar i menyn.

Att ta fram arkitekturstrategin genom att ändra översiktsplanen genom ett tillägg

Om ni tar fram arkitekturstrategin som en ändring av översiktsplanen genom ett tillägg behöver arbetet följa PBL:s krav på samråd och granskning. Tillägget ska också visa på samband och konsekvenser med översiktsplanen som helhet. Ni kan även behöva göra en miljöbedömning.

Om ni tar fram arkitekturstrategin genom att översiktsplanen ändras genom ett tillägg kan inte arbetet göras parallellt med att en ny översiktsplan tas fram. Det finns enligt lagstiftaren bara en kommunomfattande översiktsplan och den kan ändras genom ett tillägg eller för en viss del av kommunen. Arkitekturstrategidelen ska ingå i översiktsplanens process om ni inom kommunen är på väg att ta fram en ny översiktsplan och ni har bestämt att inkludera arkitekturfrågorna i den.

Läs mer om översiktsplaneprocessen i PBL kunskapsbank. Länk finns under ”Relaterad information”.

Arbeta med innehållet utifrån den lokala kontexten

Utgå från behovsanalysen

Genom den inledande behovsanalysen har du identifierat vilka behov det är strategin bör möta och hur eventuella tidigare arkitekturstrategier och liknande fungerat. I och med det finns en bra grund för vilka frågor arkitekturstrategin behöver lyfta. I exemplet Arkitektur och byggande i Örebro kan du läsa om hur man där identifierade och samtalade kring de frågor som kommunen tampades med i det vardagliga arbetet. På detta sätt ökade kunskapen hos politiker och tjänstepersoner som därmed kunde ta tydlig ställning i en hel del frågor.

Läs mer om "Arkitektur och byggande i Örebro" under "Exempel" som du hittar i menyn.

Under arbetets gång kan du behöva vara vaksam på om det kommer en stor mängd önskemål om vad arkitekturstrategin ska innehålla. Det är då viktigt att gå tillbaka till den beställning som politiken gav, och som utgått från behovsanalysen, för att se hur strategiarbetet bör avgränsas. I Örebro lyftes under arbetets gång behovet av att även inkludera landsbygdens gestaltade livsmiljö. Det fanns inte med i den ursprungliga behovsanalysen, men eftersom frågan hade blivit alltmer aktuell i kommunen valde de att trots det utöka arbetet.

Utgå från din lokala kontext

Din kommuns ambitioner vad gäller en omsorgsfullt och medvetet gestaltad livsmiljö behöver formuleras utifrån kommunens förutsättningar och den lokala kontexten.

Läs mer på sidorna "Arkitekturstrategins olika delar" och "Att beskriva och prata om arkitektur" under "Innehåll" som du hittar i menyn.

Välj en lämplig ton

Det är också viktigt att fundera kring vilken ton du vill att arkitekturstrategin ska ha och hur ställningstaganden och eventuella verktyg bör utformas. I exemplet Arkitekturstaden Malmö lyfter kommunen som en framgångsfaktor att de inte kom med pekpinnar i sitt dokument utan hade fokus på det inbjudande och öppna samtalet kring arkitektonisk kvalitet. Det vill säga att inte komma med färdiga lösningar och riktlinjer utan i stället beskriva och skapa samsyn kring viktiga förhållningssätt och kvalitetsbegrepp. Arkitekturprogrammet för Linköpings innerstad utgör ett ramverk inom vilket alla samhällsbyggandets aktörer har en stor frihet att forma sitt projekt men också ett stort ansvar att göra det utifrån ramverkets ambitioner.

Läs mer på sidan "Språk och begrepp" under "Innehåll" som du hittar i menyn.

Samtala med många för att bygga förståelse och samsyn

När ni ska ta fram en arkitekturstrategi har ni ett bra tillfälle att föra samtal med olika aktörer och medborgargrupper om arkitektur och gestaltad livsmiljö. Syftet med dialogen är att få in olika aktörers syn på hur kommunens gestaltningsmässiga värden och kvaliteter kan bevaras och utvecklas. Ni kan genom dialogen gemensamt konkretisera hur ni ska nå de visioner som finns i kommunens översiktsplan och det som är plan- och bygglagens kärna – att uppnå en hållbar livsmiljö för såväl nuvarande som kommande generationer. Dialogen är en viktig del i att formulera innehållet i arkitekturstrategin och att förankra arbetet och bygga kunskap.

Det finns många olika metoder för att föra dialog. Samtalsformen behöver anpassas efter bland annat deltagarnas tidigare kunskap och erfarenhet inom arkitektur och den gestaltade livsmiljön. Generellt för alla dialoger gäller att ju tidigare under framtagandeprocessen de förs, desto större möjlighet har deltagarna att påverka slutresultatet.

Varje kommun har sina specifika förutsättningar, och behoven och utmaningarna är olika. Ni behöver bestämma vilket upplägg och omfattning er dialog ska ha under framtagandet av arkitekturstrategin i just er kommun.

Dialog med fokus på kommunala organisationen och byggherrar

En förutsättning för arbetet med strategin är ett levande samtal över förvaltningsgränserna eftersom många delar av organisationen påverkar eller påverkas av hur den fysiska miljön är utformad. Olika sätt att föra denna dialog och bygga en gemensam kunskap kan vara att arrangera workshoppar för att diskutera olika sakfrågor, bjuda in föreläsare för att berätta om ett ämne, göra gemensamma studiebesök eller arrangera guidade promenader.

Beroende på syftet med arkitekturstrategin och vilka behov den ska möta kan det vara viktigt att ha med även olika kommunala bolag och andra byggherrar som verkar i kommunen. På så sätt kan ni både förbättra och förankra innehållet i strategin. Genom dialog under arbetets gång med byggherrar, arkitekter och relevanta delar av näringslivet kan du som arbetar med strategin stämma av att ni är på rätt väg och att arkitekturstrategin blir ett stöd även för externa byggaktörer.

Ofta finns befintliga forum och nätverk där ni möter byggherrar och näringsliv. Dessa forum kan användas för att samtala kring de värden och kvaliteter som finns i er kommun, till exempel genom föreläsningar eller workshopar som bikupor och kafésamtal.

Dialog med politiken

Samhällsbyggnadsfrågor och omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer kopplar till många olika politikområden, till exempel skola, vård, omsorg och boende. För att ge strategin den politiska förankring som krävs för att den ska bli ett användbart verktyg och få avsedd effekt, krävs en kontinuerlig dialog och förankring med politiken under framtagandet.

Det är viktigt att försöka hålla samtalet så konkret som möjligt och ta utgångspunkt i de lokala förutsättningarna, så att samtalet blir relevant för kommunens politik. I dessa dialoger kan du lyfta viktiga fokusområden för kommunens arkitekturstrategiska arbete. Syftet kan vara att skapa en förståelse för olika platsers egenskaper och särart och diskutera om viktiga samband och kopplingar. Att samtala om bebyggelsens kvaliteter på den specifika platsen, och identifiera de värden man vill bevara, utveckla eller tillföra, kan också bygga gemensam kunskap.

Dialogen kan ske på olika sätt, till exempel genom gemensamma platsbesök där man diskuterar konkreta projekt, till exempel hur dessa upplevs och huruvida de blev som det var tänkt.

Läs mer i "Arkitektur Uppsala" samt "Arkitektur och byggande i Örebro" under "Innehåll" som du hittar i menyn.

Dialog med medborgare och civilsamhället

Du som arbetar med arkitekturstrategin kan också välja att engagera medborgare och civilsamhället i arbetet. Det är då viktigt att vara tydlig med vilket syfte dialogen har. Om arkitekturstrategin tas fram genom att översiktsplanen ändras genom tillägg är syftet med dialogen att utveckla förslaget och bredda kunskapsunderlaget. Annars handlar det i det arkitekturstrategiska arbetet ofta om en mer folkbildande insats.

Det finns många metoder för att föra detta samtal med medborgarna i kommunen. Du kan till exempel bjuda in dig till föreningslivets möten eller andra lokala forum, eller bjuda in allmänheten. Din kommun kan också genomföra stadsvandringar med invånarna och bjuda in till så kallade gåturer, det vill säga gemensamma promenader för ett samtal om den byggda miljön. Dessa gåturer kan användas både inför förändringar och efteråt, för att utvärdera resultatet.

Andra metoder för att skapa dialog och intresse kring den gestaltade livsmiljön är att använda arkitektur, konst och gestaltning som tillfälligt sätter fokus på en plats. Det kan vara ett sätt att föra ett offentligt samtal kring att använda en plats på ett nytt sätt. Konst och konstnärliga processer kan på olika sätt vara ett användbart dialogredskap. Att få ta del av konstnärligt arbete kan vara utgångspunkt för en dialog om den miljö man befinner sig i. Konstnärer och konstnärliga processer kan vara en neutral part mellan exempelvis medborgare och kommunala företrädare, vilket ofta dessutom gynnar de som i vanliga fall inte brukar komma till tals.

I Uppsala har det så kallade Uppsalarummet fått stor betydelse som mötesplats och diskussionsforum för kommunens utveckling. I Borlänge har kommunen arbetat med arkitekturpedagogik med riktade insatser till bland annat barn och unga. I Karlshamn har man genom den så kallade Arkitekturveckan väckt ett stort engagemang bland boende och verksamma för hur arkitekturen kan bidra till kommunens utveckling.

Läs mer om de olika exemplen på sidan "Exempel" som du hittar i menyn.

Välj format för strategin

Vem eller vilka som är er primära målgrupp för arkitekturstrategin kan påverka både utformning och innehåll. Om ni tar fram arkitekturstrategin genom att översiktsplanen ändras genom ett tillägg kan ni till exempel behöva göra en miljöbedömning, men det gäller inte om ni i stället tar fram strategin som ett fristående dokument, det vill säga som inte tas fram och processas enligt PBL.

I Örebro har man haft som utgångspunkt att strategin ska fungera som ett handläggarstöd. Dokumentet är därför av mer resonerande och förklarande karaktär med beskrivningar av såväl tematiska områden som geografiska. Kommunen diskuterar nu att ta fram en kortversion som är mer lämpad för marknadens aktörer.

I Malmö tog kommunen, förutom tillägget till översiktsplanen, även fram en kortversion som ska kunna fungera som ett enkelt verktyg att ha med sig vid ”skissbordet” och i de samtal som sker kring olika projekt.

I Uppsala har kommunen tagit fram en kort policy med sju kärnfulla begrepp som ska fungera både som handläggarstöd och som stöd för externa parter.

Läs mer om de olika exemplen på sidan "Exempel" som du hittar i menyn.

Vad händer efter antagandet

När arkitekturstrategin är antagen börjar arbetet med att använda strategin i det dagliga arbetet. Det är viktigt att strategin inbegriper alla kommunens processer kring samhällsbyggande. Ett första viktigt steg efter att strategin har blivit antagen kan därför vara att informera om dess innehåll och samtala kring vad strategin betyder för till exempel de som bygger och förvaltar skolor, offentliga platser eller för de som hanterar kommunens markanvisningsprocesser. Det kan också vara viktigt att bjuda in byggbranschen för att informera om hur kommunen planerar att använda strategin i plan- och byggprocessen och samtala kring hur de kan tillämpa densamma. I Uppsala arbetar stadsarkitekten kontinuerligt med att informera om strategins innehåll och funktion för såväl nya handläggare som olika parter internt eller externt där arkitekturstrategin bättre behöver förankras.

Kommunen har via sin strategi nu en plattform för det arkitekturstrategiska arbetet. Genom att kroka arm med till exempel näringslivet och kulturlivet kan kommunen skapa ett större engagemang och få större genomslag för sitt arbete och på så vis också föra in nya perspektiv till frågorna. När kommunen arbetar med hela sin verktygslåda ökar möjligheterna att verkligen sätta fokus på målet för gestaltad livsmiljö.

Läs mer på sidan "Från ord till handling" som du hittar i menyn.