Länsstyrelsen kan ge värdefullt stöd

Länsstyrelsen är en värdefull part som kan stödja och vägleda kommunen under processen med att ta fram en arkitekturstrategi. Länsstyrelsen kan till exempel bidra med kunskap, stödja i arbetet med att konkretisera målet för gestaltad livsmiljö och ta fram olika planeringsunderlag. Länsstyrelsen har även en granskande roll enligt plan- och bygglagen, PBL.

Länsstyrelsens roll i gestaltad livsmiljö

Länsstyrelsens uppdrag är att arbeta för en hållbar utveckling i länet, såväl socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Länsstyrelsen har både en rådgivande och en granskande roll enligt PBL. Länsstyrelsen har olika roller gentemot kommunen beroende på om kommunen väljer att ta fram en arkitekturstrategi som ett tillägg till översiktsplanen, eller som ett fristående dokument som formellt inte har tagits fram och processats enligt PBL. Det är endast om arkitekturstrategin tas fram genom att översiktsplanen ändras genom ett tillägg som länsstyrelsen har en formell roll.

Arkitekturstrategi som tillägg till översiktsplanen

Länsstyrelsens samrådsroll

Om din kommun väljer att ta fram en arkitekturstrategi genom att ändra översiktsplanen genom ett tillägg innebär det att översiktsplanen ändras och att samband och konsekvenser för helheten ska redovisas i översiktsplanen. Om ni i stället tar fram en arkitekturstrategi som ett fristående dokument avgör kommunen själv vilka delar av arkitekturstrategin som ska arbetas in i översiktsplanen när den ändras eller en ny antas.

Under samrådet av förslag till översiktsplan har länsstyrelsen i uppdrag att tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ställningstaganden och ge råd i frågor som berör hänsyn till allmänna intressen. Länsstyrelsen kan med sin kompetens och erfarenhet bidra med god regionalkännedom och ta fram olika regionala planeringsunderlag som kan stödja kommunerna i arbetet med gestaltad livsmiljö, som till exempel regionalt kulturmiljöprogram och landskapsanalyser.

Länsstyrelsen har inte någon lagstadgad skyldighet att vara samrådspart om din kommun väljer att ta fram en arkitekturstrategi som ett fristående dokument.

Du kan läsa mer om översiktsplaneprocessen och länsstyrelsens roll under ”Relaterad information”.

Länsstyrelsens granskande roll

Om din kommun väljer att ta fram arkitekturstrategin genom att översiktsplanen ändras genom ett tillägg har länsstyrelsen även en granskande roll enligt 11 kap PBL, och ska under granskningstiden lämna ett yttrande till kommunen. I granskningsyttrandet är länsstyrelsens uppdrag begränsat till de fem granskningsgrunderna. Det innebär att den främsta möjligheten att lyfta påverkan på gestaltningen av den fysiska miljön är i riksintresseområden för kulturmiljövård, men möjligheten finns även inom andra riksintresseområden som till exempel för naturmiljö och friluftsliv. Eftersom ni i er översiktsplan ska beskriva hur ni anser att riksintressen ska tillgodoses, kan granskningen innehålla krav på ställningstaganden om till exempel höga hus eller förtätning inom riksintresseområden för kulturmiljö.

Länsstyrelsens rådgivande roll

Länsstyrelsen har en rådgivande roll, både om din kommun tar fram en arkitekturstrategi genom att ändra översiktsplanen genom ett tillägg eller om din kommun valt att ta fram arkitekturstrategin som ett fristående dokument. Denna rådgivande roll, som ligger utanför samrådskedet, omfattas inte av PBL, men är ett stöd som kommunen kan efterfråga från länsstyrelsen. En arkitekturstrategi kan alltid ses som ett planeringsunderlag med syfte att bedöma och ta ställning till hur kommunen kan arbeta mot målet för gestaltad livsmiljö genom att konkretisera de allmänna intressena i PBL. Både när miljöer skapas, utvecklas eller förvaltas.

I länsstyrelsens underlag till kommunens planeringsstrategi kan länsstyrelsen ge stöd för hur de ser att allmänna intressen som har koppling till gestaltad livsmiljö ska hanteras.

Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna olika samhällsintressen, statliga myndigheters intressen och att arbeta för att nationella mål får genomslag i länet. I denna rådgivande roll kan länsstyrelserna bidra med det regionala perspektivet och diskutera betydelsen av en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö och arkitektur. Länsstyrelsen kan också vara en viktig diskussionspart i kommunens arbete med att formulera vilken nytta och funktion arkitekturstrategin ska ha, vilka utmaningar kommunen har som strategin kan hjälpa till att hantera och vilka vägval och ställningstaganden kommunen kan behöva göra.

Ställningstaganden kan exempelvis innehålla olika riktlinjer vid bygglovsprövning, såsom övergripande gestaltningsprinciper för olika stads- och tätortsrum, generella förhållningssätt till höga hus, hur kommunen vill förhålla sig till värden i landskapet, både i städer, tätorter och i landsbygder, Sådana ställningstaganden är särskilt viktiga som stöd för bygglov i olika riksintresseområden och i kommunala intresseområden för kulturmiljö där detaljplan saknas. Denna rådgivning kan ske i en kontinuerlig dialog med kommunen vid framtagande av en arkitekturstrategi och i tillämpningen av den för en specifik plan eller i det formella samrådet av ett förslag till fördjupning av översiktsplanen, program eller detaljplan.

Länsstyrelsen kan i sin roll med fördel tolka och regionalisera det nationella målet för gestaltad livsmiljö. Det skulle utgöra ett viktigt stöd till kommunerna, och underlätta att applicera målet på lokal nivå. I ett sådant arbete kan länsstyrelsen gärna involvera och samarbeta med regionen.

Länsstyrelsen kan också ge stöd och rådgivning till kommunen genom att till exempel visa:

• Hur gestaltningsfrågorna kopplas till Agenda 2030.
• Kopplingen till social hållbarhet i form av bland annat trygghet och jämställdhet.
• Vikten av gestaltning av vardagsmiljöer.
• Vikten av att inte glömma frågan i andra planer, till exempel i grönstrukturplaner.
• Goda exempel.

Läs mer om länsstyrelsens roll i lov- och byggprocessen under "Relaterad information".