Sveriges arkitekter kartlägger kommunernas arbete med arkitekturpolicyer

År 2021 genomförde Sveriges arkitekter en uppföljning av kartläggningen från 2019 av hur kommunerna arbetar med arkitekturpolicyer och liknande dokument. Uppföljningen visar att hälften av alla kommuner har eller håller på att ta fram en arkitekturpolicy.

Uppföljningens resultat

Uppföljningen från 2021 visar att hälften av alla kommuner har eller håller på att ta fram en arkitekturpolicy. Antalet kommuner med en färdig arkitekturpolicy har mellan 2019 och 2021 ökat med 50 procent. Majoriteten av dokumenten är fristående från PBL. Omkring åtta av tio arkitekturpolicyer är beslutade av kommunfullmäktige eller nämnd.

Tidsbrist angavs som det vanligaste skälet till att inte ta fram en arkitekturpolicy. För att både formulera och efterleva en bra arkitekturpolicy är även tillgång till egen arkitektkompetens avgörande, vilket idag är en utmaning för många kommuner.

Sveriges Arkitekter lyfter tio goda skäl att ta fram en arkitekturpolicy, som bland annat kan optimera kommunens nyckelroll för att åstadkomma en bättre byggd livsmiljö. De anger också 13 tips för att ta fram en framgångsrik arkitekturpolicy.

Totalt svarade 75 procent av kommunerna, vilket var samma svarsfrekvens som vid enkätundersökningen 2019.

Bredare definition

I rapporten gör Sveriges arkitekter en något bredare definition av arkitekturpolicyer än Boverket gör. Sveriges arkitekter inkluderar även stadsbyggnadsprogram och vissa typer av gestaltningsprogram för större områden. Sammanfattningsvis visar kartläggningen att flera kommuner har, har påbörjat eller tänker påbörja arbetet med en arkitekturpolicy. Du kan ta del av rapporten under "Relaterad information".