Haninges gamla kommunhus har omvandlats till bostäder

Granskad: 22 november 2023
Foto av ett tolvvåningshus med träd i förgrunden. Exteriör efter ombyggnad. Foto: Mikael Olsson

Ett tiovåningshus från 1971 i Haninges centrumanläggning hade värden som togs tillvara i omvandlingen till bostäder. Den robusta stommen med pelardäck gav möjlighet till fri planlösning och fasadens befintliga fönsterband gjorde att fönster kunde placeras där det passade lägenheterna.

Fakta om Haninges gamla kommunhus

I faktarutan har vi samlat bakgrundsinformation om exemplet.

Fakta om Haninges gamla kommunhus

Kommun: Haninge kommun
Byggår: Ursprungligen 1971, ombyggnad 2007–2016
Arkitekt: Engstrand & Speek E/S-A
Ursprunglig arkitekt: Ancker-Gate-Lindegren
Beställare: PEAB

Befintlig byggnad

Den tiovåningar höga tegelbyggnaden uppfördes i början av 1970-talet som kommunhus. Den är placerad centralt i Handen och i anslutning till ortens torg och centrumanläggning. Kommunens stadsarkitekt beskriver det ursprungliga huset som ett klassiskt modernistiskt kommunhus; en hög, smal huskropp med modernistiska tegel- och fönsterband som ramades in med kopparplåt.  

Som ett led i att spara pengar flyttades kommunens verksamhet till annan plats i Haninge. Givet byggnadens mycket centrala placering och dess tydliga uttryck för 1970-talet ville kommunen behålla byggnaden, i egen eller annans regi, men vad den skulle användas till var däremot oklart. Kommunen beslutade slutligen att sälja fastigheten till en privat exploatör och med löfte att bygga om kommunhuset till bostäder.

Förändringsprocess tog relativt lång tid (2007–2016) delvis på grund av att huset var en del av centrumanläggningen med flera fastighetsägare vilket medförde en nödvändig tredimensionell fastighetsbildning.

Förutsättningar för transformation

Här fanns en byggnad med möjlighet till transformation från kontor till bostäder i ett mycket centralt läge i Haninge.  

Enligt beställaren var förutsättningarna för omvandling till bostäder goda med en stomme med pelardäck som gav möjlighet till fri planlösning. Placeringen av fönsterbanden på fasaden gjorde att kompletterande fönster med enkelhet kunde placeras för ljusinsläpp i de nya lägenheterna. De befintliga trapphusen var också en tillgång vid omvandlingen liksom installationskanaler för vatten, avlopp och ventilation. Merparten av installationerna bedömdes vara uttjänta och byttes ut.

Vid närmre undersökning av fönstren beslutades att dessa skulle bytas ut för att förbättra energiprestandan. Fönstren hade kunnat behållas och uppgraderas med isolerrutor, men det bedömdes inte ekonomiskt lönsamt då det var billigare att köpa nya fönster. Det ansågs också att den ärgade kopparplåten mellan fönstren skapade ett alltför daterat och ”murrigt” uttryck och därför byttes dessa ut mot vit plåt. Beställarens arkitekter påpekar i intervjun att bedömningen av fasadestetiken och möjligheten till återbruk av fönsterpartier hade sett annorlunda ut idag.

Underlag

Beställarens projektansvarige menar att en undersökning av de befintliga förutsättningarna är fundamental för ett projekt som detta. På ett tidigt stadium anlitades därför personer som kunde fastigheten sedan innan. Miljöinventeringar genomfördes då radon och PCB kan förekomma i en byggnad från den här tiden.

Arkitekterna, som inte var ovana vid omvandlingar av liknande slag, menar att konstruktören var en nyckelperson i utredningsfasen. Konstruktören och projektledaren lade ned mycket tid på att räkna på att den befintliga stommen verkligen kunde klara av nya bostäder – både ur ekonomisk och konstruktionsmässig synvinkel. Ett exempel på deras kreativitet är hur betongkonstruktionen förstärktes med kolfiber som limmas på, i stället för med stålkonstruktioner.

Samarbetet  plan- och bygglovsprocessen

Under 2009 startades detaljplanarbetet för fastigheten och planen antogs 2013. Planprocessen beskrivs generellt som lång, bland annat på grund av ändrade ägarförhållanden sent i processen och att arbetsbördan på kommunen var tung under denna tid. När fastigheten väl var såld och kommunen gav klartecken till omvandling till bostäder beskrivs processen som relativt smidig och ändamålsenlig. Inflyttning till de nya bostäderna kunde ske i augusti 2016.

Samarbetet mellan aktörerna

Trots den långa processen beskrivs samarbetet mellan inblandade aktörer som bra. Det ansågs att arkitektkontoret som anlitades såg möjligheter snarare än problem. Byggherren och entreprenören beskrivs som professionella och mycket kompetenta gällande omvandling och återbruk. Arkitekterna berättar att de hade särskilt gott samarbete med brandkonsulten för att säkerställa att föreslagna idéer kunde svara mot krav på utrymning och brandsäkerhet.

För beställaren var projektet intressant främst ur ett affärsmässigt perspektiv. Enligt den projektansvarige var företaget tämligen säkra på att en god affär kunde göras. Denne var van att räkna på ombyggnad, där kvaliteter i den grundläggande konstruktionen är en huvudsak för att få kalkylen att gå ihop. Även arkitekterna hade arbetat med en rad ombyggnader, och således insatta i den steg för steg-process som, till skillnad från ett nybyggnadsprojekt, måste till vid återvinning.

Stadsarkitekten berättade att de från politiskt håll gärna hade velat bygga på fler våningar på huset. Detta för att samverka med andra höga hus i centrala Haninge, bland annat vattentornet. Fler våningar än den som byggdes på var enligt beställaren inte möjligt då konstruktionen redan från början var ”snålt beräknad”. Stadsarkitekten hade önskemål om att påbyggnaden skulle ge intryck av att den svävade, vilket en glasad fasad hade kunnat ge. Energikrav angavs som skäl till att detta inte var lämpligt.

Samtidigt som byggherren och kommunen hade ett gott samarbete, inkom det vissa synpunkter på omvandlingen från allmänheten. Stadsarkitekten berättade att det fanns en utbredd skepsis bland lokalbor som ifrågasatte placeringen av bostäder mitt i ett köpcentrum. Det framfördes även klagomål om att parkeringsplatserna var till för centrumets besökare. I allmänhet såg dock många det som positivt att det tomma kontorshuset skulle bli bostäder.

Värdet av gemensam målbild

En anledning till det goda samarbetet var att samtliga hade en gemensam målbild i projektet. Den dåvarande stadsarkitekten berättade att de inom kommunen hade initierat diskussioner om förtätning redan innan idén om omvandling av kommunhuset kom på tal. Det gamla kommunhuset hade en närmast oslagbar placering med egna parkeringsplatser, god tillgång till kollektivtrafik, egen ingång till centrum dessutom ligger det nära friluftsområdet Rudasjön. Omvandlingen var för kommunen ett tillfälle att få till stånd mycket attraktiva bostäder som hade nära till allt, de drev på återbruksfrågan. När förslaget om ombyggnad kom upp sammanföll beställarens intresse med kommunens framtida planer.

Återbruk och gestaltning

En typplansjämförelse före ombyggnad till vänster och efter ombyggnad till höger, notera bevarade trapphus och delvis bevarade korridorsystem. Illustration: E/S-A Arkitekter AB

Det ursprungliga kommunhusets karaktär är synlig i dagens byggnad. Arkitekterna hade som ambition att bevara så mycket som möjligt och trots att användningen ändrades kunde stora delar av byggnaden återbrukas, även det ingjutna fasadteglet återanvändes efter rengöring.

Arkitekterna prövade tanken att behålla och renovera fönsterbanden. De bedömdes dock sakna tillräckligt isolerande förmåga och byttes därför ut. Även partier inklädda med ärgad koppar togs bort och ersattes med vit plåt. Arkitekterna menar att de gärna sett att den vita plåten hade blivit koppar i stället, vilket hade respekterat den ursprungliga byggnaden på ett bättre sätt, men detta ansågs kosta för mycket.

Husets uppbyggnad passade bra för att skapa en rad enkelsidiga lägenheter med korridor i mitten. I interiören är trapphusen, bjälklagen och pelarkonstruktionen återanvända. Den stora pampiga huvudentrén hade varit ett intressant rum att bevara, men en långt gången förvanskning gjorde den omöjlig att återställa. Arkitektkontoret hade ansvar för all fast ny inredning i entréer, trapphus och gemensamhetslokaler för den nuvarande bostadsrättsföreningen.

Dåvarande stadsarkitekten menade att många kommunhus i Sverige rivits på senare år, vilket är synd givet de stora värdena och kvaliteterna i byggnaderna. I Haninge diskuterades hur huvuddragen från det före detta kommunhuset kunde behållas, samtidigt som det skapades något nytt. Utmaningen var att få till en påbyggnad, nya balkonger och fönster samtidigt som byggnaden skulle signalera ett typiskt kommunhus från 1970-talet.

Foto på en möblerad balkong med utsikt över staden. Balkong och bevarade fönsterband. Foto: Mikael Olsson

Ekonomins betydelse och inverkan

Vid intervjuer av projektdeltagarna nämns att beställarens storlek och ekonomiska resurser var en fördel för projektet. Beställaren påpekade att det alltid behöver finnas ekonomiska marginaler med i cirkulära transformations projekt. Större entreprenörfirmor anses ofta ha en tendens att döma ut cirkulära lösningar då de inte är vana att jobba med de metoder och rutiner som återvinning kräver. En ofta bidragande orsak till att man väljer att inte cirkulera en byggnad eller material är att det är billigare, eller iallafall uppfattas som billigare, att bygga nytt än att ta hand om och förbättra det befintliga.

Utmaningar

Eftersom byggnaden är placerad på en centrumanläggning centralt i Handen var logistik och säkerhet under själva arbetet en utmaning. Vanliga byggnadsställningar kunde inte användas, utan ställningar hängdes från balkar på taket ned över fasaden. För att hantera tunga lyft över centrum byggdes tillfälliga och säkra gångar som fotgängare fick gå genom.

Lärdomar

Vikten av tidiga förstudier och underlag
Projektet visar på vikten av att tidigt undersöka förutsättningarna för återvinning och ombyggnad av det redan byggda. I ett tidigt skede anlitades personer som kunde förstå fastighetens konstruktiva egenskaper. Detta gav i sin tur möjligheter för beställaren att genomföra utökade kalkyler som kunde svara på om återvinning var affärsmässigt eller inte.

Att se till byggnadens kvalitéer och värden
Det tidiga skedet behöver även innehålla förståelse för den befintliga byggnadens särskilda karaktär. Arkitekterna påtalar vikten av att kommunicera projektets och byggnadens särskilda identitet, att exempelvis välja ut symboler, stora som små, som kan fungera som identitetsbildande för projektet.

Byggnadens befintliga struktur och förutsättningar gjorde att detta var ett lämpligt hus att återbruka. De före detta kontorens höga takhöjd på 2,80 m lämpade sig mer än väl för bostäder och kommunhusets befintliga vatten-, avlopp- och ventilationsdragningar kunde tas tillvara.

Nya lösningar kräver kreativ kompetens
Cirkularitet kräver kreativ och uppfinningsrik kompetens. Beställaren menar att det ställdes höga krav på uppfinningsrikedom samt ett öga som ser möjligheter snarare än problem. Exempelvis var brandkonsulten tvungen att vara extra kreativ i utredningen om ett eventuellt brandförlopp. Detta på grund av att huset står mitt i en centrumanläggning.

Boverket (2023). Kommunhus i Haninge. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/cirkularitet-och-gestaltning/larande-exempel/Kommunhus-Haninge/ Hämtad 2024-12-21