Byggnadens struktur

Kunskapshuset i Gällivare har strukturerats runt en foajé med en central trappa som utgör ett samlande nav i den sex våningar höga byggnaden. Intill trappan finns en gradäng som gör att foajén kan fungera som en plats för såväl spontana som planerade möten och sammankomster. Arkitekt: Liljewall. Foto: Anders Bobert.

En ändamålsenlig byggnadsstruktur skapar förutsättningar för verksamheten att fungera på bästa sätt. Hur förskole- eller skolbyggnadens olika rum och funktioner är placerade i förhållande till varandra påverkar sinnesintryck, orienterbarhet och trygghet liksom den inre och yttre logistiken. Byggnadens form har stor inverkan på planlösningen, energiförbrukningen och möjligheten till dagsljusinsläpp.

Rumssamband och rörelsestråk skapar en sammanhängande struktur

En förskole- eller skolbyggnad står alltid i ett sammanhang. Platsens topografi, omkringliggande natur eller bebyggelse och väderstreck skapar grundläggande förutsättningar för var till exempel entréer och dörrpartier kan placeras och utblickar kan uppstå. Beroende på läge och väderstreck skapas olika förutsättningar för dagsljusinsläpp och ventilation. Byggnadens form - hur kompakt, utspridd eller hög den är - och dess placering på tomten påverkar även energiförbrukningen. Genom gestaltningsprocessen utreds olika möjligheter att koppla samman rumsligheter och funktioner för att möta verksamhetens behov utifrån de platsspecifika förutsättningarna.

Byggnaden består av olika typer av rumsligheter. Rum som ligger intill varandra, rum som överlappar, rum som är sammankopplade och rum som är åtskilda. Rörelsestråk via korridorer, passager och dörröppningar förbinder byggnadens olika rum med varandra och skapar därigenom en sammanhängande struktur. Valet av byggnadsstruktur resulterar i en rumshierarki där vissa rum framhävs som centrala, viktiga och överordnade och andra utgör serviceutrymmen. Rummens inbördes relation – var i byggnaden de är placerade och var dörrar, fönsterpartier och passager är placerade –ger möjlighet till dagsljusinsläpp och visuell kontakt mellan olika delar. Byggnadsstrukturen kan även göra att störande ljud, ljus och synintryck avskärmas och att förflyttningar mellan olika aktiviteter får önskvärd längd.

Ett tidigt samarbete mellan representanter för verksamheten och arkitekterna för såväl byggnaden som för utemiljön är viktigt för att skapa en ändamålsenlig struktur. Den som ritar byggnaden behöver god inblick i hur verksamheten fungerar för att veta vilka rum som behöver ligga nära varandra och vilka som tjänar på att ligga avskilt. Läs mer om detta under delen ”Planera, bygga och förvalta” i denna vägledning. Utöver byggnadens struktur – som skapar grundförutsättningarna för god luftkvalitet, ljud- och ljusmiljö – påverkar även materialval, färgsättning och konstnärlig gestaltning den totala upplevelsen av byggnaden. Läs mer om detta i avsnittet ”Gestaltningens grundstenar” i denna vägledning.

Visuell kontakt, men ljudmässig avgränsning, mellan avdelningens eget rum för skapande och den gemensamma ateljén på Hedlunda förskola i Umeå. Arkitekt: SWECO architects. Foto: Angelica Åkerman/Boverket.

Strukturen skapar fysiska förutsättningar för en ändamålsenlig arbets- och lärmiljö

Byggandens struktur och form skapar alltså förutsättningar för verksamheten att fungera på bästa sätt. En genomtänkt placering av verksamhetens rumsfunktioner skapar en lugnare och mer välfungerande arbets- och lärmiljö för såväl barn och elever som för personalen. Form, storlek och utformning av ett enskilt klassrum påverkar endast delvis hur rummet kommer att användas och klara av att utgöra en bra lärmiljö. Det är relationen rummen emellan och lokaliseringen av det enskilda rummet i nätet av alla rum i en byggnad som främst ger upphov till beteenden kopplade till rum (Hillier 1996).

Lärmiljöer fungerar bättre om de inte är genomgångsrum, eftersom det då blir lättare att koncentrera sig. Gemensamma lärytor i förskolor och skolor är ofta genomgångsrum och behöver därför gestaltas med särskilt stor omsorg för att fungera som bra lärmiljöer. För att minska behovet av förflyttningar under schemalagda aktiviteter placeras serviceutrymmen (exempelvis förråd och toaletter) med fördel i direkt anslutning till klassrum, specialsalar, förskolans lärmiljöer och måltidsmiljöerna. Gemensamma rum som ateljéer och grupprum är smidigast att använda och överblicka om de ligger i anslutning till förskoleavdelningar och klassrum. Entréernas placering skapar förutsättningar även för den yttre logistiken genom att styra flöden av människor och varor till och från byggnaden. Läs mer om detta under avsnittet Utemiljöns struktur i denna vägledning.

På Brogårdaskolan i Bjuv har hemvisternas allrum gestaltats för att fungera som bra lärmiljöer och som platser för avkoppling. Det finns ytor för samvaro och nischer – rum i rummet – för avskildhet. Arkitekt: Codesign. Foto: Angelica Åkerman/Boverket (vänster) och Matilda Kjell (höger).

Strukturen påverkar användarvänlighet och sociala relationer

Byggnadens struktur lägger grunden till dess användarvänlighet. Utblickar mot omgivningen och visuell kontakt mellan olika delar av byggnaden gör det lättare att hitta och orientera sig. Möjlighet till olika rörelsemönster – att kunna välja olika vägar – ökar såväl tryggheten som upplevelserikedomen. Valfrihet gör att trängsel kan undvikas för den som så önskar, och genom att erbjuda olika vägar genom byggnaden kan såväl gena och snabba som mer rörelsefrämjande förflyttningar göras. Funktion, rumslighet, stråk och rörelse bildar en sammanhängande helhet där vissa rum genom sin placering kan fylla flera funktioner. Exempelvis kan ett så kallat torg vara en yta för möten och uppsamling, men det kan också vara ett rum för genomströmning beroende på var i byggnaden det är placerat.

Huvudentrén till Adolfsbergsskolan i Knivsta har goda ljus- och siktförhållanden. En lång siktlinje löper från gatan genom byggnadens entrézon och vidare mot skolgården. Arkitekt: LLP arkitektkontor. Illustration: Boverket på underlag från LLP arkitektkontor

Utblick från huvudentrén på Adolfsbergsskolan i Knivsta mot innergården, skolgården och omgivningarna. Arkitekt: LLP arkitektkontor. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Rumssambanden skapar och upprätthåller sociala relationer genom att påverka hur elever och personal möts, mår, agerar och interagerar. (Sailer, 2018) Oplanerade möten – exempelvis under förflyttningar mellan olika aktiviteter eller lektioner – är ett bra tillfälle för barn och unga att träna på socialt samspel och eget ansvar förutsatt att vuxna finns nära till hands vid behov. En korridor är ett rörelsestråk som också kan erbjuda platser för social samvaro, vila eller förvaring beroende på hur den utformas. Rumssambanden påverkar hur lätt det är att använda gemensamma utrymmen och att samverka mellan avdelningar, klasser och andra organisatoriska gränser.

Avsnittets innehåll

På följande sidor kan du läsa om förskolans och skolans vanligaste rumsfunktioner och om hur de kan kopplas samman till en ändamålsenlig och upplevelserik helhet.