Orienterbarhet inomhus

Granskad: 16 november 2021

Tydliga och överblickbara förskole- och skolmiljöer gör det lättare för barn, elever och personal att orientera sig, vilket skapar trygghet och säkerhet. God orienterbarhet i byggnaden kan uppnås med hjälp av ett tydligt arkitektoniskt formspråk med universell utformning, skyltning, kontraster mellan olika färger och material och utblickar mot omgivningen.

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola och skolmiljö inne.
Färgkodad hemvist på Brogårdaskolan i Bjuv med dekorationsträd som orienteringspunkt för att hjälpa till att känna igen sig och hitta i byggnaden. Arkitekt: Codesign. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Att tänka på vid gestaltningen

  • Ta tillvara och utveckla siktlinjer och vyer som ger rumsliga sammanhang och som kopplar ihop mötesplatser, stråk och viktiga målpunkter i inomhusmiljön.
  • Orienteringspunkter i inomhusmiljön hjälper till att skapa överblick. En orienteringspunkt är något som drar till sig uppmärksamheten – en plats, ett föremål eller ett ljud som skiljer sig från omgivningen och som är lätt att känna igen.
  • Belysning och kontrasterande färger och material kan rätt använda öka orienterbarheten.
  • Använd färgkodning av rum, våningsplan, avdelningar eller hemvister för att öka orienterbarheten.
  • Skyltning inomhus är viktig och behöver vara i barnens ögonhöjd. Bilder är ett bra komplement till bokstäver och punktskrift så att även barn som inte kan läsa kan förstå dem.
  • Tredimensionella modeller av byggnad och utemiljö som går att ta på (så kallade taktila modeller) kan öka orienterbarheten för många.

God orienterbarhet för alla

God orienterbarhet innebär att individer förstår var de befinner sig, hur de kan ta sig till ett specifikt mål samt att det är tydligt för individen när den har nått fram till målet. För att orientera oss använder vi oss framför allt av synintryck, men även av hörsel, känsel och luktsinne. En god orienterbarhet bidrar till att det är lättare att läsa av sin närmiljö och förstå sammanhangen.  Det är viktigt att det system som används för att öka orienterbarheten i en förskole- eller skolmiljö är enkelt att förstå, inkluderande och konsekvent utformat.

Att som individ själv kunna förflytta sig från en plats till en annan ger frihet, trygghet och självkänsla. Det motsatta gäller för en person som har svårt att hitta på grund av en otydlighet i miljön. Alla läser ett rum på olika sätt och därför är den rumsliga tydligheten en viktig del i den pedagogiska lärmiljön. För personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan även mindre förändringar i miljön skapa osäkerhet. För en del består funktionsnedsättningen just i svårigheter att förstå instruktioner eller att läsa kartor.

Skapa en inomhusmiljö som är lätt att förstå

God orienterbarhet i byggnaden skapas genom en i grunden logisk organisering av rum och stråk. Genom att ta tillvara och utveckla siktlinjer och vyer som ger rumsliga sammanhang och som kopplar ihop mötesplatser, stråk och viktiga målpunkter i skolmiljön kan miljön bli intuitivt lätt att förstå.

För en person med nedsatt synförmåga är det svårt att få överblick över en miljö. De måste först koncentrera sig på detaljer, som sedan kan pusslas ihop till en helhetsbild. Detta är motsatt för personer med full syn som först får en överblick och sedan ser detaljerna. Därför är det viktigt att skapa detaljer som kan uppfattas från långt håll.

Det första mötet med förskolan eller skolan är viktigt både för synlighet och signalvärde. Utformningen av entrén påverkar därför helhetsintrycket samt orienterbarheten i hela byggnaden.

Väl inne i byggnaden kan det röra sig om hur olika rum och funktioner placeras i förhållande till varandra. En stor entréhall med anslutande långa siktlinjer genom byggnaden gör byggnaden överblickbar. Placeringen av fönster kan stödja orienteringen interiört genom att ge utblickar mot orienteringspunkter i den omgivande miljön. Ett annat sätt att öka orienterbarheten är att arbeta med ljus, skala, material och färg för att skapa kontraster och markera detaljer i miljön.

Tydlig skyltning förstärker orienterbarheten

En tydlig skyltning förstärker orienterbarheten. Skyltningen behöver visa såväl vägen till byggnaden som entréer och viktiga målpunkter. Den kan även visa eventuell färgkodning av olika delar av bygganden. Skyltningen behöver vara enhetlig och följa tillgänglighetskraven för till exempel kontrast och bländning i form av reflexer.

Skyltningen inomhus kan göras på olika sätt. Det kan vara traditionella skyltar, men också text som målas på väggen. När det finns flera dörrar i en korridor eller hall är det bra med en tydlig markering av vad som finns i rummen, rumsbeteckning eller numrering.

På Prästamosseskolan i Skurup och på Brogårdaskolan i Bjuv har rummens funktioner skrivits ut med stora bokstäver på väggen – en skyltning som är både tydlig och dekorativ. Arkitekt: Liljewall. Foto: Helene Bogren/Boverket (vänster) och Angelica Åkerman (höger)
Brogårdaskolan i Bjuv har en genomgående färgkodning i zoner och symbolspråk och text på väggar och dörrar för ökad orienterbarhet. Arkitekt: Codesign. Foto: Angelica Åkerman/Boverket.

Öka orienterbarheten inomhus med färgkodning

Ett sätt att öka orienterbarheten inomhus kan vara att olika hemvister, våningsplan, avdelningar eller sektioner får olika färger och material. Det gör att barn, elever och pedagoger genom färgen på väggar och möbler kan förstå i vilken del av bygganden de befinner sig. Dekorationer och symboler på väggar eller fristående i rummet kan också bidra till att öka orienterbarheten.

På Lilla Alby skola i Sundbyberg är alla våningsplanen är färgkodade. Eleverna har valt färgerna i dialog med arkitekterna och färgen återkommer på golv, väggar och ljudabsorbenter. Plan fyra högst upp i huset har en blå kulör som symboliserar himmel. Arkitekt: Marge. lllustration: Marge Arkitekter

Ljussättning och kontraster främjar orienterbarheten

Orienterbarheten kan stärkas genom att rumsformer och detaljer som pelare, ledstänger och trappor tydliggörs med hjälp av färgsättning och ljuskontraster. Det kan också hanteras genom att:

  • Golvet avtecknar sig mot väggarna genom att vara mörkare eller ljusare (minst 0,4 enheter). Se även avsnittet om färgsättning.
  • Gångytor och uppehållsytor kan ges olika färg för att ytterligare öka orienterbarheten för synsvaga.
  • Dörrar och/eller dörrfoder ges en ljushetskontrast mot golv och väggar.
  • Trappors översta och understa plansteg (i varje trapplopp) markeras tydligt.
  • Platser eller detaljer som särskilt ska uppmärksammas ges extra belysning.

(Newman, 2009)

Övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns plan- och bygglagen (2010:900), PBL, samt i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.  I Boverkets byggregler, BBR, finns tillämpningsföreskrifter till lagens och förordningens krav. Kraven gäller när en ny byggnad uppförs och när en befintlig byggnad ändras. 

I BBR finns regler om konstraster och markeringar, belysning och orienterande skyltar i byggnader. Viktiga målpunkter i byggnader liksom gångytor, trappor och ramper samt manöverdon ska vara lätta att upptäcka och hitta fram till även för personer med nedsatt orienteringsförmåga (3:1423 BBR). Belysningen i entréer och kommunikationsutrymmen ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig (3:1424 BBR). Orienterande skyltar ska vara tillgängliga och användbara. Det handlar både om skyltarnas utformning och om deras placering (3:1425 BBR).

I ett allmänt råd i BBR anges att trappor bör förses med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt synförmåga kan uppfatta nivåskillnaderna (8:232 BBR). Ledstänger i publika lokaler bör ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor (8:2322 BBR).

När det gäller publika lokaler på en förskola eller skola, exempelvis samlingslokaler dit allmänheten har tillträde, finns i plan- och bygglagen krav på att hinder mot tillgänglighet som är enkelt avhjälpta alltid ska åtgärdas. Några exempel på hinder som kan vara enkelt avhjälpta är bristande kontrastmarkering eller bristfällig skyltning eller bristande utformning av orienterande skyltning.
Enkelt avhjälpta hinder

Regler om orienterbarhet i byggnader som innehåller arbetsplatser finns också i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1).

Referenser

Newman, Emma, Kulör och kontrast – ljushetskontrastens betydelse för personer med synnedsättning, Svensk byggtjänst, 2009

Boverket (2021). Orienterbarhet inomhus. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/skolors-miljo/byggnaden-och-utemiljon/byggnadens-struktur/orienterbarhet-inomhus/ Hämtad 2024-12-21