En varierad fysisk lärmiljö skapar goda förutsättningar för alla

Den fysiska miljön i förskola och skola kan ses som ett verktyg för att optimera varje barns och elevs individuella lärsituation. Miljön kan både stödja och försvåra lärande. Gestaltas miljön med kunskap och omsorg kan den underlätta målet att skapa en likvärdig förskola och skola för alla barn och elever.

Fysiska lärmiljöer som stödjer skolans och förskolans uppdrag

Lärmiljö på Björkhagens förskola i Malmö. I förgrunden syns odlingslådor och i bakgrunden långbord under en pergola med en stor griffeltavla i fonden. Landskapsarkitekt: Studio Sueca. Foto: Maria E Teder/Boverket.

Gestaltningen av skolans och förskolans fysiska miljö påverkar barns och elevers utveckling och lärande. Vid både nybyggnation, ombyggnation och annan ändring av en byggnad är det viktigt att sätta förskolans och skolans uppdrag i centrum och skapa fysiska lärmiljöer som stödjer uppdraget. Det är även viktigt att de fysiska lärmiljöernas utformning bygger på forskning om hur lärande sker så att lokalerna har de bästa förutsättningarna att stödja den verksamhet som ska bedrivas där. Lärmiljöerna behöver också vara gestaltade så att de skapar trivsel och trygghet, så att såväl barn och elever som personal mår bra och vill vistas där.

Lärmiljön kan bidra till att uppnå en likvärdig förskola och skola

Enligt 1 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet. Det gäller både för förskolan och skolan. Den fysiska lärmiljön påverkar på vilka sätt den pedagogiska verksamheten kan bedrivas och vilka förutsättningar barnen och eleverna får att lära sig och utvecklas. Den fysiska miljön skapar handlingsutrymmen och möjligheter, men den kan även utgöra ett hinder och begränsa. Fysisk lärmiljö som stödjer barns och elevers lärande kan därför ses som ett verktyg för att uppnå en likvärdig skola och förskola.

Studiero i gradängen på Glömstaskolan i Huddinge. Arkitekt: Origo. Foto: Åsa Rodenkirchen Machado.

Fysisk lärmiljö i förskolan

Gestaltningen av den fysiska miljön skapar förutsättningar för barnens utveckling

Barn i förskolan upplever, utforskar och upptäcker den omgivande miljön med alla sinnen och en genomtänkt gestaltning kan stimulera barns nyfikenhet och upptäckarlust. En miljö som tillåter sinnligt och kroppsligt utforskande kan bidra till att byggnaden och utemiljön upplevs som meningsfull för barnet. Miljön behöver vara tydlig och självinstruerande, men också erbjuda variation och möjlighet för barnet att göra egna val och utvecklas. (Björklid, P. 2005; Linder, L. 2016; SKR. 2019)

Utematematik på I ur och skur – Myllrans förskola i Höör. Foto: Förskolans personal.

Förskolans lärytor

Förskolans fysiska miljö behöver erbjuda möjlighet till varierade aktiviteter i olika sammanhang. Barn lär sig genom utforskande och skapande, socialt samspel och lek, men också genom att iaktta och reflektera. Det behöver därför finnas fysiska miljöer både inomhus och utomhus som uppmuntrar detta. Barnen ska få inspiration och utmanas att bredda sina intressen och förmågor genom lek och aktivitet. Lärmiljön behöver även motverka könsstereotypa uppfattningar så att alla barn kan skapa och leka utan att vara fast i givna lekmönster. (Lpfö18) I utemiljön gynnas den pedagogiska verksamheten av att det finns rymliga ytor med tillgång till både anlagd miljö och naturmiljö.

Läs mer om den fysiska lärmiljön i förskolan under följande rubriker i denna vägledning:

• Lärmiljöer i förskolebyggnaden
• Trygghet och överblick i förskolan
• Inkluderande lek- och lärmiljöer
• Lärmiljöer utomhus
• Rörelsefrämjande miljö.

Kök för pedagogisk verksamhet på Björkhagens förskola i Malmö. Arkitekt: New Line. Foto: Maria E Teder/Boverket

Fysisk lärmiljö i grundskolan

Gestaltningen av den fysiska miljön påverkar lärresultaten

Forskning visar att utformningen av den fysiska miljön påverkar elevernas lärresultat. I den brittiska forskningsrapporten Clever Classrooms konstateras att skillnader i den fysiska utformningen av klassrum kan förklara 16 procent av elevernas utveckling och prestation. Liknande resultat framkommer i en sammanställning av 129 brittiska rapporter med olika huvudmän, gjord av Royal Institute of Brittish Architects. I Fysisk lärmiljö, som är en svensk genomgång av hjärnans kunskapsinlärning kopplat till den fysiska miljön, framhålls att en förbättring av lärmiljön skapar bättre livschanser och förutsättningar för eleverna eftersom en sådan miljö skapar förutsättningar för utveckling, lärande och hälsa. (Barrett, P. m.fl. 2015; Royal Institute of Brittish Architects. 2016; Walsö, M. & Malmgren, F. 2019)

Undervisning på Glömstaskolan i Huddinge. Arkitekt: Origo. Foto: Åsa Rodenkirchen Machado.

En ljus fönsternisch kan vara den bästa lärmiljön för några elever. Foto: Scandinav bildbyrå.

Lärytor som sätter elevernas arbete i centrum

I undervisningen används olika lärmetoder vilket gör att de fysiska lokalerna behöver fungera för olika typer av lärsituationer. Lärmiljön behöver även vara utformad så att alla elever, oavsett behov, kan finna en fungerande lärmiljö. Det kan uppnås genom olika typer av möbleringar som passar olika elevers behov, exempelvis gällande graden av stimuli. Tillgång till gemensamma lärytor både inomhus och utomhus, samt tillgång till grupprum och bibliotek bidrar också till att lärmiljön blir varierad. Att erbjuda variationsmöjligheter gynnar särskilt elever med stora utmaningar i skolan som till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och svenska som andra språk. En väl utformad fysisk miljö kan därmed minska behov av anpassningar och särskilt stöd. Ofta är miljöer som är utformade för att stödja elever med särskilda behov även bra för andra elever. Det är dock viktigt att man verkligen ser till alla elevers förutsättningar och behov, så som det står i läroplanen, så att miljön stödjer alla elever på bästa sätt.

Del av en gemensam läryta på Brogårdaskolan i Bjuv. Arkitekt: Codesign. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Läs mer om den fysiska lärmiljön i skolan under följande rubriker i denna vägledning:

• Klassrum och gemensamma lärytor i skolan
• Personliga miljöer och graden av stimuli i skolans lärmiljöer
• Glasade partier och lärande i skolans lärmiljöer
• Inkluderande lek- och lärmiljöer
• Lärande utomhus
• Rörelsefrämjande miljö.

Omställningsbara byggnader för att möta framtidens behov

De skol- och förskolemiljöer som byggs och moderniseras i dag ska utgöra goda lärmiljöer över lång tid. Samhället förändras, de pedagogiska tankarna utvecklas, det sker en snabb utveckling inom det tekniska området och elevantalet förändras över tid. Det kräver att den fysiska lärmiljön är omställningsbar så att den inte hindrar lärandet om de pedagogiska strömningarna förändras, utan att den kan anpassas så att den även fortsättningsvis verkar stödjande.

Film: Skapa fysiska miljöer som främjar trygg och likvärdig utbildning

Filmad presentation från Nationella eTwinningkonferensen 2022. Boverket, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, pratar att skapa fysiska miljöer som främjar trygg och likvärdig utbildning.

Skapa fysiska miljöer som främjar trygg och likvärdig utbildning (i Universitets och högskolerådets youtubekanal)