Fritidshemmets lärmiljöer

Gestaltningen av fritidshemmets inomhus- och utomhusmiljö påverkar förutsättningarna för att bedriva en varierad pedagogisk verksamhet. Det behöver finnas utrymme för lek, rörelse, skapande arbete samt mer intellektuellt arbete. Det behöver även finnas platser där eleverna kan dra sig undan för koncentration eller vila, samt med fördel även utrymme att lämna pågående elevarbeten framme vid dagens slut.

Att tänka på vid gestaltningen:

Gemensam läryta på Hyllievångskolan i Malmö. Lokalen används av både skolan och fritidshemmet. På bilden syns hur möblemanget kan skapa rum i rummet i en överblickbar miljö. I rummet finns bland annat en vask och torkställning för skapande arbete som kan sparas. Arkitekt: Liljewall. Foto: Maria E Teder/Boverket

• Fritidshemmet behöver fysiska miljöer som främjar arbetet utifrån verksamhetens syfte. Det kan till exempel vara lokaler som främjar kreativt skapande, fysisk aktivitet, språk och kommunikation.
• Gestalta så att eleverna lockas till att prova nya aktiviteter och använda sig av förmågor som de inte tidigare har erfarenhet av.
• Gestalta så att eleverna uppmuntras att bryta med stereotypa föreställningar och normer som till exempel invanda könsmönster.
• Det behöver finnas tillräckligt med förvaringsutrymme för material som är synligt och tillgängligt för eleverna att använda på eget initiativ.
• Fritidshemmets pedagogiska arbete främjas av att det finns utrymmen där eleverna kan arbeta kreativt och där pyssel, olika typer av byggen och liknande kan sparas en tid och inte behöver plockas undan inför nästa skoldag.
• För att inomhus- och utomhus miljöerna ska kännas stimulerande är det viktigt att verksamheten och den fysiska miljön formas utifrån elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Det behöver finnas inspirerande miljöer även för elever i årskurs 4-6.
• Om fritidshemmet delar lokaler med skolan behöver lokalerna vara gestaltade så att de är ändamålsenliga för båda verksamheternas pedagogiska uppdrag.

Mervärde:

• Skapande verksamhet främjas av att det finns en vask i rummet.
• Ett kök för bakning och experiment är vanligen mycket uppskattat och använt.
• Det kan vara bra om det finns ett utrymme som eleverna själva kan utforma för egna syften och fylla med egna aktiviteter.

Miljöns utformning har betydelse för elevernas möjligheter att utvecklas.

(Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Fritidshem, 2014, s 18)

Fritidshemmet har ett eget lärandeuppdrag

Fritidshemmet är en del av skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen och i läroplanerna. (Skollag 2010:800; Lgr 11) Fritidshemmet har ett samlat uppdrag där omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet. Verksamheten ska stimulera elevernas utveckling och lärande, men även erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Den är tänkt att komplettera skolans ofta mer inrutade vardag och stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och vilja till att pröva egna idéer. Väsentliga delar i verksamheten är lek, rörelse och skapande arbete, men verksamheten ska även ge eleverna möjlighet att exempelvis utveckla kommunikativa förmågor genom läsning, berättande och samtal om sina upplevelser och stimulera eleverna till matematiska resonemang. Den ska även stödja utvecklingen av normer och värden hos eleverna. (Lgr 11; Skolverket. 2014; Skolinspektionen. 2018)

Det nationella målet är att fritidshemmen ska erbjuda en pedagogisk verksamhet som är rolig och stimulerande och som bidrar till barnens sociala, emotionella, fysiska och intellektuella utveckling. Skolinspektionen är i sin kvalitetsgranskningsrapport från 2010 tydlig med att fritidshemmen inte ska erbjuda ”barnpassning i stället för pedagogisk verksamhet”. (Skolinspektionen. 2010, sid 10)

Lokaler för varierad verksamhet

Fritidshemmet behöver fysiska miljöer som främjar arbetet utifrån verksamhetens syfte. Det kan till exempel vara lokaler som främjar kreativt skapande, fysisk aktivitet, språk och kommunikation. Miljöerna behöver även främja ett medvetet arbete kring identitets- och genusfrågor, kamratskap och respekt samt uppmuntra en demokratisk fostran och träning i att göra sin röst hörd och lyssna på andra.

Miljöer för skapande verksamhet

För att ge goda förutsättningar att arbeta med skapande uttryck som till exempel musik, dans eller drama behövs rum som är gestaltade för att uppmuntra till sådan verksamhet. Egna rum och eget material för fritidshemmet som stödjer verksamheten ger ökad kreativitet. Skapande verksamhet främjas även av att det finns en vask i rummet för kreativt skapande och kök för bakning och experiment. Variation av material som är synligt och tillgängligt för eleverna att använda påverkar också den egna kreativiteten och möjligheten att inspirera andra. (Lager, K. 2020)

Ateljé för Ribersborgsskolans fritidshemsbarn. Ateljén är fritidshemmets egen lokal och här finns möjlighet att kladda ner och spara pågående projekt. Arkitekt: Ludwig Nilsson och Clas Almqvist. Foto: Maria E Teder/Boverket

Miljöer som främjar intellektuell utveckling

Läshörna i Ribersborgsskolans skolbibliotek som fritidshemsbarnen har tillgång till. Hit kan eleverna gå tillsammans med personal enligt önskemål. Arkitekt: Ludwig Nilsson och Clas Almqvist. Foto: Maria E Teder/Boverket

Ett område som ofta behöver utvecklas på fritidshem är att skapa lärmiljöer som uppmuntrar till läsning, lyssnande och samtal om det lästa. Eleverna behöver ha tillgång till läshörnor och olika typer av texter. Det behöver vara en lugn miljö. Högljudda miljöer inbjuder varken till enskild läsning eller läsning och samtal i mindre grupper. En god miljö kan vara en läsmiljö i ett avskilt rum eller en bibliotekshörna. Ett annat sätt att stimulera elever att kommunicera med olika språkliga uttrycksformer kan vara att låta elever skapa olika former av framträdanden i form av reklamnummer, dans och humornummer som baserats på den bok som eleverna har läst. Även för sådana pedagogiska inslag är det bra om den fysiska miljön inte bara tillåter, utan även uppmuntrar till detta. (Skolinspektionen. 2018) Att bara tillhandahålla böcker som eleverna själv kan läsa, datorprogram för att träna bokstäver och olika typer av pedagogiska spel har visat sig engagera eleverna i liten utsträckning. En orsak till det kan vara att fritidshemmets lokaler inte har gestaltats på ett sådant sätt som krävs för att barnen ska välja dessa aktiviteter. (Björklid, P. 2005)

Miljöer som stimulerar till att testa nya saker

Skolinspektionens granskning av fritidshemmen år 2018 visar att undervisningen i högre grad behöver utformas så att den kan stödja eleverna att utveckla fler förmågor. Undervisningen vid många fritidshem utgår till stor del från elevernas egna intressen och val av aktiviteter och det finns därmed en risk att de ägnar sig åt samma saker dag efter dag. För att i högre grad inspirera eleverna att utveckla olika förmågor behöver personalen utveckla arbetet med att uppmuntra eleverna att prova på nya saker och nya aktiviteter. (Skolinspektionen. 2018) Ett sådant arbete underlättas av lokaler som är ändamålsenliga för fritidshemmet och som främjar nytänkande och flexibilitet.

Eleverna kan lockas till att pröva nya aktiviteter eller tekniker genom att personalen organiserar en fysisk miljö på ett intresseväckande och utmanande sätt till exempel utifrån något tema som eleverna har önskat. Kreativitet och nytänkande kan även uppmuntras av att kreativt material är synligt och möjligt för eleverna att plocka fram själv på eget initiativ, och om materialet spänner över en variation i svårighetsgrad och tekniker. Det behöver alltså finnas tillräckligt med utrymme för detta. Det är också positivt om lokalerna är sådana att eleverna kan kladda ner och stöka till och att kreativt- och byggmaterial kan sparas en tid och inte behöver plockas undan inför nästa skoldag. Material för lek och kreativt skapande som göms i skåp bidrar i mindre utsträckning till kreativitet och till att eleverna erbjuds nya upplevelser. En god gestaltad miljö syftar till att göra eleverna till aktörer. (Lager, K. 2020)

En öppen hylla som visar olika skapande material kan främja kreativiteten och lusten att prova någonting nytt. Bild från Ribersborgsskolans fritidshem. Arkitekt: Ludwig Nilsson och Clas Almqvist. Foto: Helene Bogren/Boverket

Miljöer som stimulerar till att bryta stereotypa föreställningar

Lokalerna bör gestaltas så att de uppmuntrar eleverna att bryta med stereotypa föreställningar och normer som till exempel invanda könsmönster. De kan även stödja verksamheten att tillämpa ett normkritiskt arbetssätt när det gäller kön, könsöverskridande identitet eller andra diskrimineringsgrunder. Det kan till exempel innebära att lokalerna främjar aktivt arbete för att motverka att eleverna gör traditionella könsbundna val av aktiviteter. (Skolverket. 2014)

Behov av ”ofärdiga” utrymmen

Det kan även vara bra med lokaler och utrymmen som inte är förutbestämda, det vill säga utrymmen och mellanrum som barnen kan utforma för egna syften och fylla med egna aktiviteter. Barn använder inte bara rum till vad de är avsedda för utan ser också andra möjligheter i dem. ”Ofärdiga” utrymmen kan även ses som en möjlighet att skapa avskildhet. (Björklid, P. 2005) Sådana utrymmen behöver dock vara placerade inom den yta som fritidshemmet aktivt använder så att personalen kan ha överblick. Utrymmena behöver också kännas trygga och ljudnivån får inte bli för hög.

Behov av lugna vrår

Lugn vrå i Hyllievångsskolans gemensamma lokaler för skola och fritidshem. Arkitekt: Liljewall. Foto: Maria E Teder/Boverket

I fritidshemmets fysiska miljö behöver det finnas en möjlighet för eleverna att dra sig undan den större barngruppen för ostörd lek och lugn och ro. Det behövs naturliga avgränsade eller fredade platser där barnen kan dra sig undan för att vila, sitta och prata, läsa en bok eller leka koncentrerade lekar utan risk för att ständigt bli störda eller avbrutna. Dessa platser behöver vara gestaltade så att personalen har god uppsikt över barnen. Sådana platser behövs både inomhus och utomhus. (Skolinspektionen. 2010)

Överblick

Inomhusmiljöerna och utomhusmiljön behöver vara gestaltade och lokaliserade på ett sådant sätt i förhållande till varandra så att personalen kan ha överblick över verksamheten. De rum som fritidshemmet disponerar inomhus behöver till exempel ligga intill varandra. Möjlighet till inblick och utblickar av personal och elever bidrar även till trygghet. (Björklid, P. 2005)

Gemensam läryta på Hyllievångsskolan som delas av skola och fritidshem. Personalen har god överblick över eleverna och möbleringen skapar rum i rummet som kan användas för olika ändamål. Arkitekt: Liljewall. Foto: Maria E Teder/Boverket

Trygghet och överblick i förskolebyggnadens lärmiljöer

Glasade partier och lärande i skolans lärmiljöer

Fritidshemmens utomhusmiljö

Fritidshemmets utemiljö ska fylla samma funktioner och behov som skolans utemiljö.

Utemiljöns struktur

Stimulerande miljöer även för de äldre barnen

För att inomhus- och utomhusmiljöerna ska kännas stimulerande är det viktigt att verksamheten och den fysiska miljön formas utifrån elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshem 2010 visar att det finns få inslag som erbjuder ett innehåll som passar årskurs 4-6. I en enkät uppger de äldre barnen också att de tycker illa om utevistelsen. Det kan bero på att det ofta saknas åldersadekvat material och att skolgården, om man nu är hänvisad till bara den, är alltför begränsad och ostimulerande för de äldre barnen. (Skolinspektionen. 2010)

Utmaningar med lokaler som delas med skolan

Här kan fritidshemsbarnen stimuleras till att skapa med pärlor och det finns plats att spara påbörjade alster. Bild från Hyllievångsskolans gemensamma läryta som delas av skola och fritidshem. Arkitekt: Liljewall. Foto: Maria E Teder/Boverket

Det är vanligt att fritidshem inte har egna lokaler utan att de delas med skolan. När lokaler delas innebär det att de behöver återställas för att användas av skolan nästa morgon och att det därför inte går att spara och bygga vidare på till exempel kreativa alster, bygglekar eller kojor. I förlängningen innebär det att många fritidshem har svårigheter att ge elever möjlighet att arbeta med olika projekt över en längre tid. Tillgången till och gestaltningen av lokaler behöver ge eleverna möjlighet att arbeta i längre processer och använda tidigare arbeten som utgångspunkt för sitt fortsatta arbete. Att få möjlighet att bygga om, pröva och se behov av förbättringar utvecklar förmågan att lösa problem. (Skolinspektionen. 2018)

När fritidshemmet delar lokaler med skolan är det vanligt att klassrum används av fritidshemmet. Lokalerna är då oftast möblerade för skolarbete och inte för lek. Stolarna står ofta uppe på bänkarna när fritidshemseleverna kommer och de lyfter ner dem i en liten hörna av salen. Delade lokaler främjar inte kladdigt självinitierade kreativt arbete och en del material måste väljas bort eftersom det kräver mer städning. Icke ändamålsenliga lokaler kan alltså leda till en mindre varierad pedagogisk verksamhet. Om skolan fortfarande har undervisning i lokaler intill förekommer det även att barnen hyssjas för att inte störa den delen av skolans verksamhet. (Lager, K. 2020)

Elevernas känsla av tillhörighet och ägandeskap

Om lokaler delas mellan fritidshem och skola finns det en risk att elevernas känsla av tillhörighet och ägandeskap påverkas negativt. Forskning har visat att det är viktigt för lärandet att skolelever känner en tillhörighet och ett ägandeskap i den fysiska lärmiljö där de vistas mest i skola. Det kan exempelvis åstadkommas genom att sätta upp elevarbeten på väggarna eller namnlappar på elevernas personliga lådor. (Barrett, P. et. al. 2015) För de fritidshemsbarn som delar lokaler med skolan kan det få motsatt effekt genom att de inte riktigt känner sig hemma och känner att de får ta plats i lokalerna. På en del fritidshem är det enda som enbart tillhör fritidshemmet en anslagstavla i korridoren och ett skåp med material. Det kan, för både barn och personal, ge en känsla av att vara undanträngd. (Lager, K. 2020). Delade lokaler där skåp med material för lek på fritidshemmet finns i skolans lärmiljö kan även vara en källa till distraktion för elever som har svårt att koncentrera sig.

Personliga miljöer och graden av stimuli i skolans lärmiljöer

Luftballongerna i taket som fritidshemseleverna har skapat bidrar till att ge fritidshemsbarnen en känsla av tillhörighet och ägandeskap. I en gemensam läryta som delas av skolelever och fritidshemsbarn blir det extra viktigt att det material som skapar en positiv känsla av tillhörighet inte ger ett så starkt intryck att skolbarn som har svårt att koncentrera sig blir distraherade. Bild från Hyllievångsskolans gemensamma läryta som delas av skola och fritidshem. Arkitekt: Liljewall. Foto: Maria E Teder/Boverket

Gestalta lokaler som passar både fritidshem och skola

I Skolinspektionens granskning av fritidshem från 2010 framkommer att fritidshemmen lätt hamnar i skuggan av grundskolan på ett sätt som påverkar fritidshemmen negativt, och Skolverket påpekar i sina allmänna råd för fritidshem att lokalmässig integration mellan fritidshem och skola inte alltid är problemfri. (Skolinspektionen. 2010; Skolverket. 2014) I andra sammanhang lyfts det fram att gemensamma lokaler sällan är anpassade eller ändamålsenliga för fritidshemmens verksamhet. Ofta är fritidshemmet osynligt i de gemensamma lokalerna och deras verksamhet finns ”överallt och ingenstans”. (Björklid, P. 2005; Lager, K. 2020).

När fritidshem och skola är samordnade i gemensamma lokaler bör båda verksamheternas behov av att utnyttja lokalerna väga lika tungt. Delade lokaler behöver gestaltas på ett genomtänkt sätt med omsorg om båda verksamheterna när nya lokaler byggs, eller gamla byggs om så att det skapas goda pedagogiska miljöer för båda verksamheterna. När så sker kan det även ge möjlighet till mer varierade lärmiljöer för skolan.