Klassrum och gemensamma lärytor i skolan

En skola som erbjuder en variation av fysiska lärmiljöer gör det lättare att stödja olika pedagogiska lärsituationer och olika elevers behov. Variation kan åstadkommas både i mer traditionella klassrum och i andra typer av lärytor i anslutning till klassrummen.

Att tänka på vid gestaltningen

• En variation av lärmiljöer ökar möjligheten för alla elever att hitta en plats som främjar deras lärande. Det behöver finnas platser för enskilt arbete under koncentration, gruppaktiviteter med interaktion samt möjlighet till rörelse för dem som har svårt att sitta stilla.
• Varierade lärplatser kan skapas både i klassrum, på platser utanför klassrummen som loungeytor, grupprum, nischer, gradänger, bibliotek och utomhus.
• Det är viktigt att lärytorna är utformade så att det är tydligt vilka ytor som är till för koncentration respektive interaktion, så att det verkligen ges lugn och ro i de zoner som är avsedda för det.
• Passager är mindre lämpliga som lärytor eftersom koncentrationen störs när andra elever passerar. Det gäller korridorer och gemensamma lärytor som samtidigt är tänkta att användas för förflyttningar, men även informella passager där eleverna själva finner sin egen väg genom byggnaden eller på skolgården.

En variation av lärmiljöer skapar bättre förutsättningar

På Brogårdaskolans i Bjuv finns olika lärytor i gemensamma lärutrymmen. Eleverna kan till exempel sitta eller ligga i en soffa, sitta vid gruppbord eller i ett avskilt bås för fyra personer. Arkitekt: Codesign. Foto: Matilda Kjell.

För att skapa förutsättningar för olika lärsituationer och individuella behov behöver elever och pedagoger ha tillgång till olika typer av lärmiljöer. Det behövs både ytor som uppmuntrar till grupparbeten, som erbjuder variation för elever som behöver röra på kroppen och platser för individuellt arbete i en lugn miljö utan störmoment. Variation kan erbjudas både i själva klassrummet och genom att eleverna har tillgång till andra typer av lärytor. Det kan till exempel vara lärytor utanför klassrummen, nischer i korridoren, grupprum, gradänger, bibliotek och lärytor utomhus. En variation av lärmiljöer stödjer både olika pedagogiska moment och elever med olika behov.

Variation av lärmiljöer i klassrum

Större klassrum kan ge bättre möjlighet till varierad möblering

En större klassrumsyta ger fler möjligheter till en varierad möblering där eleverna kan söka sig till den möbel eller plats som bäst passar individen och den specifika skoluppgiften. Det ger också större möjlighet att möblera så att det skapas olika zoner för olika typer av arbetsmoment i klassrummet. Det skapar förutsättningar för läraren att variera undervisningen pedagogiskt. I skriften Skolmiljöer förespråkas en yta på 75 m² i stället för 60 m² som är vanligt i dag. (De Laval, S. 2019) Vad som är en lämplig storlek på klassrum är kopplat till en mängd olika faktorer, som bland annat inkluderar vilka lärmiljöer som är lätta att nå och använda i anslutning till klassrummen, vilken aktivitet som ska utföras och antalet barn i gruppen. En annan möjlighet att skapa större yta per elev i klassrummen är att ha färre elever i varje skolklass, till exempel tjugo elever i ett klassrum på 60 m².

Klassrum med en variation av lärmiljöer på Glömstaskolan i Huddinge. Arkitekt: Origo. Foto: Åsa Rodenkirchen Machado.

Små klassrum skapar utmaningar kring ventilation, smittorisker och ljudnivå, men det är samtidigt viktigt att avståndet mellan läraren och eleverna längst bak inte blir för långt. Vid långt avstånd uppfattar inte ögonen mimik och lärarens stämband kan överbelastas. Ett sätt att komma tillrätta med det kan vara en flexibel möblering där eleverna kan sitta nära tavlan under genomgångar och att andra delar av rummet används på andra sätt. Exempelvis finns det klassrum med en gradäng som kan användas på ett sådant sätt. Läs mer om detta under rubriken Glasade partier och lärande i denna vägledning.

Att klassrum inte är trånga kan även ge bättre förutsättningar för att tillfredsställa elevers behov av rörelse under lektionstid, samt mer plats för förvaring. Läs mer om detta under rubriken Rörlighetsfrämjande inomhusmiljö i denna vägledning.

Varierad lärmiljö i klassrum med bland annat gradänger på Iggesunds skola i Hudiksvall. Illustration: Boverket på ritningsunderlag från SWECO architects.

Olika rumsformer kan ge bättre möjlighet till varierad möblering

Olika rumsformer kan öka möjligheten att skapa varierade lärmiljöer. Ett rum med fler än fyra hörn kan exempelvis ge naturligt avgränsade rumsligheter som kan möbleras för att stödja olika pedagogiska inslag. Exempelvis kan ena delen av ett L-format rum möbleras med bänkar för exempelvis genomgång av ett ämne, medan den andra delen möbleras med stoppade möbler som inbjuder till läsning. Ena delen av klassrummet kan då användas för en aktivitet, medan den andra delen kan användas för en annan. Andra användningsområden kan vara att använda den del av klassrummet som inte upptas av bänkar som en yta där elever som behöver röra sig lite mer under lektionen kan göra det, eller att skapa platser med avskärmning med bättre förutsättningar för koncentrerat arbete.  (Lippman, P. 2010; Barrett, P. m.fl. 2015)

Variation av lärmiljöer i gemensamma lärytor

Även gemensamma ytor i anslutning till klassrummet kan fungera som lärmiljöer. Det kan både vara miljöer som uppmuntrar till interaktion och miljöer som är skapade för koncentration. Där kan eleverna arbeta med undersökande arbete, läsa, arbeta på datorer eller med gemensamma projekt, enskilt, i par eller i en större grupp. Det är viktigt att ytorna är placerade på ett sådant sätt i förhållande till varandra att det verkligen ges lugn och ro i de lugna zonerna samtidigt som det kan pågå diskussioner i de zoner som är avsedda för det. Utformningen av miljön behöver tydligt signalera hur de olika zonerna är tänkta att användas.

Möjlighet till koncentrerat arbete i en gemensam läryta på Bobergsskolan i Stockholm. Arkitekt: Max. Inredningsarkitekt: Caroline Olsson Arkitekter. Foto: Mattias Hamrén.

I en skola med gemensamma lärytor är det viktigt att skapa en viss överkapacitet i förhållande till antalet elever för att det ska finnas en reell valfrihet av platser för eleverna. Det är också viktigt att dessa arbetsplatser inte är placerade vid ytor som andra elevgrupper använder som passage, eftersom det skapar en alltför stor störning för att miljön ska bli en fungerande lärmiljö. Viss passage av elever från samma elevgrupp ger inte lika stor störning. Att undvika alltför stora öppna ytor bidrar också till en lugnare arbetsmiljö med färre störningsmoment.

Gradäng på Bobergsskolan i Stockholm. Arkitekt: Max. Inredningsarkitekt: Caroline Olsson Arkitekter. Foto: Mattias Hamrén.

Variation av lärytor utomhus

Lärytor utomhus kan ytterligare bidra till en variation så att alla elever kan finna den bästa platsen för lärande i olika lärsituationer. Det kan gälla generellt inom alla skolämnen oavsett om det är ett moment som kräver koncentration eller interaktion. Även genomgångar i helklass kan förläggas utomhus. Läs mer om detta under rubriken Lärmiljöer utomhus i denna vägledning.

Läryta utomhus med bänkar bord och solavskärmning i form av en pergola på Brogårdaskolan i Bjuv. Arkitekt: Codesign. Landskapsarkitekt: Era landskap. Foto: Matilda Kjell.

Lärytor för avskildhet och koncentration

Eleverna på Prästamosseskolan i Skurup kan välja att arbeta enskilt i ett tyst rum. Rummet har ett större fönster mot en sjö, så att det inte känns instängt samtidigt som risken för störande rörelser utanför minimeras. Arkitekt: Liljewall. Foto: Helene Bogren/Boverket.

Ytor som är planerade för avskildhet och för att öka koncentrationen vid enskilt arbete kan exempelvis möbleras med små bås med stoppade sittmöbler och små bord. Även skärmar runt ett skrivbord eller en sittyta i en bred fönsterkarm med möjlighet att dra för en gardin kan erbjuda avskärmning. En annan möjlighet är att ha ett separat tyst rum för de elever som önskar det.

Olika elever har olika behov när de arbetar enskilt och det kan vara bra att erbjuda en variation av sittmöbler och miljöer. Det finns även fördelar med att erbjuda stående och ibland även liggande arbetsplatser. Målet är att skapa en arbetsställning som fungerar för individen i en miljö med så få störningsmoment som möjligt.

Läsesal på Ekonomikum i Uppsala. Miljön kan fungera som inspiration även i grundskolan. Arkitekt: SWECO architects. Foto: Mikael Silkeberg.

Lärytor för grupparbeten och interaktion

För grupparbeten och andra lärsituationer som kräver mer interaktion mellan eleverna behövs större bord med stolar. Fristående bås fungerar för upp till 4 elever, men för större grupper fungerar det bättre med ett grupprum. Mindre platser för grupparbeten kan finnas i en öppen yta utanför klassrummen eller på en annan yta i närheten av klassrummen. Grupprum kan med fördel placeras i anslutning till eller i närheten av elevernas klassrum, vilket ofta gör att de används mer. Vid planering av grupprum är det även viktigt att läraren kan ha uppsikt över eleverna. (De Laval, S. 2019; Barrett, P. m.fl. 2015) Läs mer om detta under rubriken Skolans rumssamband och rumsfunktioner i denna vägledning.

Grupparbete på Glömstaskolan i Huddinge. I utrymmet utanför grupprummens glaspartier rör sig ett begränsat antal elever vilket begränsar de visuella intrycken och därmed främjar koncentration. Arkitekt: Origo. Foto: Åsa Rodenkirchen Machado.

EXEMPEL: Brogårdaskolan i Bjuv

Planritning över en hemvist med sex klassrum och en gemensam läryta på Brogårdaskolan i Bjuv. Illustration: Boverket på ritningsunderlag från Codesign.

Brogårdaskolan togs i bruk i januari 2019 och rymmer årskurserna F-6 samt grundsärskola. Både pedagoger och elever var involverade i processen med att ta fram skolan och ett av effektmålen var att skolmiljön skulle vara som en trollerilåda för pedagogerna så att det fanns lämpliga miljöer för all slags pedagogik.

De delar av skolan som används av årskurserna 1-6 är indelade i hemvister med sex klassrum vardera, grupprum och en gemensam läryta mellan klassrummen. Både klassrummen och den gemensamma ytan erbjuder en mängd olika lärmiljöer som kan användas på olika sätt i olika lärsituationer. Exempelvis kan lektionen inledas med en samling eller genomgång inne i klassrummet varefter eleverna får sätta sig på den plats som de tycker passar bäst för dem för att genomföra den aktuella arbetsuppgiften. I klassrummen finns, förutom bänkar, även möjligheter att till exempel sitta i en fönsternisch där man kan dra för en tunn gardin och avskärma sig från klassrummet, att arbeta vid en ståbänk eller att stå och jobba vid hurtsraden längst bak. I de gemensamma ytorna finns gruppbord, bås för 2-4 personer, bås för en person, sittsäckar och låga stoppade möbler. Mellan klassrummen och den gemensamma ytan finns fönster så att läraren kan ha överblick över hela ytan. Dessa sitter lite högre upp på väggen så att sittande elever inte störs av vad som händer på andra sidan. Det är lite olika hur den gemensamma ytan används. I hemvisten för årskurs 3-4 fick exempelvis fyra elever per klass vara ute i den gemensamma ytan åt gången vid Boverkets besök. Det blir då 24 barn som delar på ytan.

På Brogårdaskolan finns också gestaltade lärmiljöer utomhus. Alla klassrum har egen utgång till klassrumsterrasser med bänkar, bord och vegetation. Det blir därför lätt för verksamheten att använda sig av gården i undervisningen och eleverna får möjlighet att arbeta utomhus.

Det finns också särskilda platser på baksidan med skuggande tak, bänkar och bord

Läs mer om Brogårdaskolan i Exempelsamlingen i denna vägledning.

I klassrummen på Brogårdaskolan i Bjuv finns fönsternischer där eleverna kan sitta med möjlighet att dra för en gardin får att skärma av in mot klassrummet. Arkitekt: Codesign. Foto: Matilda Kjell