Lärmiljöer i förskolebyggnaden

Lärytorna i förskolebyggnaden behöver ha en genomtänkt gestaltning så att de är anpassade för den verksamhet som ska bedrivas där.  Det behöver finnas trygga och funktionella rum för samling, lek, fysisk aktivitet, musik, sång, drama, skapande aktiviteter, högläsning och digitala verktyg.

Motorikbana i ett gemensamt rum för fysisk aktivitet, musik, sång, drama och skapande aktiviteter på Björkhagens förskola i Malmö. Arkitekt: New Line. Foto: Maria E Teder/Boverket.

Att tänka på vid gestaltningen

• I förskolan behövs många olika typer av lärytor för att klara förskolans uppdrag. Rum av olika storlek behöver därför finnas på varje avdelning och inom byggnaden i stort för att ge plats åt samling, lek, fysisk aktivitet, musik, sång, drama, skapande aktiviteter, högläsning och digitala verktyg.
• Om temalekrum skapas är det viktigt att de motverkar könsmönster och att barnen får utveckla sina förmågor och intressen på lika villkor oberoende av könstillhörighet.
• Det kan fungera bra att ha musik, dans och drama i samma rum som man vid andra tidpunkter har samlingar i eller använder för mer fysiskt aktiva lekar. Även digitala verktyg som projektorer och smartboards kan rymmas här.
• I ateljén behöver det finnas arbetsbänkar och diskhoar i barn- och vuxenhöjd, plats där alster kan torka eller förvaras till nästa gång samt väggyta där alstren kan sättas upp.
• Förvaring av leksaker och annat material som kan användas i leken behöver finnas på en höjd som gör att barnen själv kan nå dem.

Mervärde

• Om barnen har tillgång till löst material som stolar, kuddar, små bord och madrasser kan miljön förändras på ett flexibelt sätt beroende av vad barnen har lust att leka för stunden.

Lärytorna behöver vara är anpassade för verksamheten

Varje avdelning behöver ha tillgång till flera olika rum så att barnen kan delas in i mindre grupper och få en bra ljudmiljö med ett minimum av visuella störningar. Hur många rum som behövs på den yta som används för pedagogisk verksamhet varierar beroende på vilka gemensamma lärytor som barnen har tillgång till, men två rum per avdelning kan anses vara minimum. Dessa kan kompletteras med gemensamma lärytor och flexibla ytor som kan öppnas upp och delas av utifrån barnens behov och pedagogernas val av arbetssätt. (SKR. 2019) Rummens storlek kan variera beroende på vilken verksamhet som ska bedrivas där. Ofta finns det ett behov av olika storlekar på rum inom en avdelning.  Rumslighet kan även skapas med hjälp av till exempel djupa fönsternischer att krypa upp i, en läshörna under en trappa, eller en kub i den fasta inredningen. (SKR. 2019)

Exempel på hur en kub kan se ut och användas från Hedlunda förskola i Umeå, Arkitekt: SWECO architects. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Rum för samling

I förskolan behöver det finnas en plats som kan användas för samling i helgrupp på respektive avdelning. Det är bra om det finns möjlighet att samla alla barn både på golvet och sittandes vid bord. Platsen för samling kan även användas för andra funktioner under andra tider av dagen, exempelvis vid måltider. (SKR. 2019)

Rum för lek

I förskolebyggnaden behövs ytor för fri lek. Ofta används mindre rum som är uppbyggda kring teman som bygg-, affär etcetera. I rummen finns leksaker och annat material som kan inspirera barnen till att påbörja och vidmakthålla lekar. Om rummen är tydligt inredda utifrån den lek som pedagogerna har planerat för riskerar rummen att bli statiska och förutbestämda. Leken kan då bli snävare och mindre varierad. Miljön ska med fördel kunna användas och förändras på ett flexibelt sätt beroende på vad barnen har lust att leka för stunden. Det är då bra om de har tillgång till löst material som stolar, kuddar, små bord och madrasser och har möjlighet att flytta material mellan olika rum. Barnen kan då inspireras till utforskande och upptäckande och kan ändra miljön så att den stödjer leken. Miljön behöver vara självinstruerande så att barnen inte behöver be om hjälp, utan kan leka utan avbrott.

Det är viktigt att miljön är bekant för barnen, att de vet vad som erbjuds och var de kan hitta olika saker. Förvaring av lekmaterial är alltså inte bara en fråga om att ställa undan saker på en plats, utan gestaltningen av förvaringsutrymmena påverkar barnens lek på olika sätt. Förvaring av leksaker och annat material som kan användas i leken behöver finnas på en höjd som gör att barnen själv kan nå dem. (Björklid, 2005; Eriksson Bergström, 2017; SKR. 2019)

Leken kan utvecklas genom att lekrummen byter teman när någon miljö inte längre fängslar barnen. De kan ha andra teman än de traditionella och diskuteras fram och byggas upp tillsammans med barnen. Det är viktigt att teman i lekrum, oavsett om de byggs upp för längre eller kortare tid, skapas så att de motverkar könsmönster och att barnen får utveckla sina förmågor och intressen på lika villkor oberoende av könstillhörighet. (Linder, L. 2016; Lpfö18)

Rum för utklädning, samling och fri lek på Björkhagens förskola i Malmö. Fönsternischen i golvhöjd används för bokläsning, kojbygge eller för en stunds avskildhet. Arkitekt: New Line. Foto: Maria E Teder/Boverket.

Rörelserum

I förskolebyggnaden kan det också finnas lite större rum där barnen uppmuntras till att vara mer fysiskt aktiva. Rummen har ofta lite större tomma golvytor och är utrustade med byggkuddar etcetera som kan användas i mer fysiskt aktiva lekar. Rummet kan användas både för fri lek och för mer styrda regellekar, aktiviteter och lärprocesser under ledning av pedagoger. Det kan till exempel vara dans, mini-röris eller att bygga en hinderbana. Även i denna typ av rum främjar det barnens kreativitet om material är rörligt så att det kan flyttas och kombineras på olika sätt. (Eriksson Bergström, 2017; Linder, L. 2016)

Rum för musik, sång, rörelse och drama

Musik, sång, dans och drama är en del av förskolans verksamhet. För detta behövs rum som uppmuntrar till kreativitet, rörelse och möjlighet att kommunicera med kroppen. Rummet kan till exempel användas för att skapa och utforska ljud tillsammans, röra kroppen tillsammans med ljudet, spela teater eller klä ut sig. Rummet får gärna ha gott om golvyta så att barnen kan sitta tillsammans i ring, röra på kroppen, skapa tillfälliga iscensättningar eller visa framträdanden. Det behöver också ha god akustik.

Det kan vara ett rum som är specifikt avsett för denna verksamhet, men funktionen kan även dela rum med andra funktioner. Det kan exempelvis fungera bra att ha musik, dans och drama i samma rum som man vid andra tidpunkter har samlingar eller som används för mer aktiva fysiska lekar. (SKR. 2019)

Rum för skapande

Kreativt skapande med händerna är en annan del av förskolans pedagogiska verksamhet. Funktionerna kan rymmas i rum som är specifikt utformade för denna typ av verksamhet, och kallas då ofta för ateljé eller verkstad, men de kan även rymmas i andra rum. Verkstad och ateljé kan vara i samma rum eller i olika rum och de kan, men behöver inte, ligga i direkt anslutning till avdelningarna. Exempelvis kan funktionerna dela yta med matsalen om en sådan finns. Oavsett var funktionerna placeras behöver rummen ha väggar, golv och inredning som lätt kan torkas av. I en verkstad kan barnen skapa med material som lera, och andra naturmaterial. Det behöver alltså vara utrustat med inredning och golv som tål såväl vatten som smuts.

En centralt placerad ateljé för kreativt skapande på Hedlunda förskola i Umeå. Arkitekt: SWECO architects. Foto: Felix Gerlach

Material som är synligt inbjuder till kreativitet och utforskande. I ateljén behöver det finnas tillgång till klassiskt material för skapande verksamhet så som färger, papper, klister, pennor etcetera. Det kan även vara återbrukat material som exempelvis kartonger och glasburkar som utmanar tanken om vad som kan vara ett byggmaterial eller bli till något nytt. Ofta blir barnens kreativitet större om de får tillgång till material som inte står för ”rätt” eller ”fel” utan uppmuntrar till problemlösning och att använda sin fantasi. (Linder, 2016; Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2019)

I ateljén behöver det finnas arbetsbänkar och diskhoar i barn- och vuxenhöjd, plats där alster kan torka eller förvaras till nästa gång samt väggyta där alstren kan sättas upp (SKR. 2019). Med en projektor går det även att utforska ljus och bilder i rummet. Det kan även finnas kyl, frys, spis, ugn och diskmaskin så att pedagogerna kan utforska naturvetenskap och teknik tillsammans med barnen. Det kan till exempel vara att utforska vattnets kretslopp och vattnets olika former som ånga, flytande och fruset.

Ateljé med diskhoar i olika höjd. Foto: Therese Winberg/Scandinav

Rum för högläsning

Högläsning är viktigt för barns språkutveckling och det bör finnas ett rum eller utrymme där pedagogen kan samla barngruppen som helhet, eller en mindre grupp barn, för högläsning. Rummet behöver vara en lugn miljö och det kan gärna finnas möjlighet för barnen att sitta eller ligga bekvämt. Barnens intresse för böcker och läsning gynnas även av att barnen själv kan nå böcker som de kan bläddra eller läsa i. Rummet, eller delen av rummet, kan inredas så att det för tankarna till ett bibliotek.

Rum för digitala verktyg

Enligt läroplanen för förskolan ska förskolebarnen utveckla en adekvat digital kompetens. (Lpfö 18) För att stödja detta kan förskolan installera stora skärmar som smartboards, TV-skärmar eller videokanoner som projicerar filmer eller bilder på en duk eller en slät vit vägg. De placeras i rum där det går att samla barnen. Utrustningen kan exempelvis användas för att projicera en bok så att alla barnen kan se och lättare samtala om texten, att dokumentera med film eller foton utifrån ett tema och visa upp och samtala kring det, att ta del av kultur som till exempel museisamlingar, lyssna på hur olika språk låter, se på bilder eller filmer från andra länder eller projicera till exempel ett landskap vid högläsning för att förhöja upplevelsen. (Skolverket, 2021)

Tekniken kan installeras i rum som även används för andra funktioner som till exempel samling, rörelserum, rum för musik, dans och drama eller matsal.

Det behöver även finnas förvaring för den digitala utrusningen och möjlighet att ladda den. Laddningen kan gärna ske i rum där barnen vistas så att de tidigt förstår att teknik behöver el för att fungera.

Ett annat sätt som barnen kommer i kontakt med digital teknik kan vara genom digital incheckning och utcheckning. Om den placeras utanför entrén behöver det finnas ett skyddande skärmtak, en plats att placera till exempel en laptop på samt ett eluttag för laddning.

Gemensamma lärytor

En gemensam läryta, ett så kallat torg, på Förskolan Ringdansen i Kalmar. Arkitekt: JA ARK. Foto: Maureen Smith/Boverket.

En del förskolor byggs med ateljéer, rörelserum etcetera som används av flera olika avdelningar. Det ger ofta möjlighet till en större yta och mer varierad och avancerad utrustning än om funktionen ryms inom den egna avdelningen. De gemensamma rummen brukar schemaläggas så att de inte används av barn från olika avdelningar samtidigt för att ge en trygg miljö. Att schemalägga tillgången till rummet innebär en risk att barnens kreativitet begränsas något då de inte kan göra den aktivitet de önskar när andan faller på under till exempel tid för fri lek, utan att kreativiteten framför allt får spelrum vid vissa tidpunkter.

En del förskolor byggs med en gemensam läryta, ofta kallat torg, som används av flera avdelningar. Torget kombineras med egna ytor på respektive avdelning. Den gemensamma lärytan inreds ofta med olika stationer, avgränsade med skärmar eller låga bokhyllor, och fylls med olika innehåll. Stationerna har olika inriktning och det är viktigt att de är tydliga för barnen och lätta att förstå. Tanken med den gemensamma ytan är att avdelningarna ska mötas och att allt material inte behöver finnas på varje avdelning. En gemensam läryta som används av barn från olika avdelningar vid samma tillfälle behöver gestaltas med omsorg så att det inte blir för mycket visuella intryck och för hög ljudvolym.