Ljud i förskolans och skolans fysiska miljöer

Upplevelsen av ljud är en av de viktigaste dimensionerna i utformningen av skolor och förskolor. Höga ljudnivåer och buller skapar stress och påverkar hälsa och välbefinnande negativt hos både barn och vuxna. Vid placering på tomten och utformning av skolor och förskolor är det viktigt att ta hänsyn till ljudmiljön både utomhus och inomhus.

Att tänka på vid gestaltningen

• Utred omgivande buller i ett tidigt skede. Beakta att byggnadens placering, höjd och form kan påverka möjligheten att använda byggnaden som en möjlig bullerskärm mot trafik eller andra bullrande verksamheter för att få en god ljudmiljö både inomhus och utomhus.
• Beakta behovet av bullerskärmar utomhus och se över möjligheterna att använda topografi och vegetation som avskärmning.
• Ta in i en akustiker tidigt i gestaltningsprocessen för byggnaden och dess bärande konstruktion för att integrera goda akustiklösningar. Följ upp under byggtiden så att exempelvis infästningar görs som det var tänkt.
• Materialvalen har stor betydelse för ljudmiljön, inte minst i bullerutsatta utrymmen som måltidsmiljöer, korridorer och entréer.
• Flera regelverk hanterar frågor om buller och ljudmiljö inomhus och utomhus, se faktaruta längst ned på sidan.

Mervärden

• Använd akustiklösningen så att den tillför rummet ett mervärde. Antingen genom att smälta in och vara en del av rummets helhet, eller utforma den för att ge rummet karaktär. Lösa och kompletterande akustiklösningar kan bli kreativa detaljer och inslag i gestaltningen.

En god ljudmiljö är en förutsättning för hälsa, välbefinnande och lärande

Ljudmiljön har direkt påverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande. I förskolan och skolan påverkar ljudmiljön en rad olika faktorer som till exempel möjlighet till koncentration, taluppfattbarhet, språklig utveckling, stimulans, kreativitet och delaktighet. En bra ljudmiljö förstärker detta, medan en dålig ljudmiljö hämmar barnens utveckling och inlärning, och skapar en dålig arbetsmiljö för alla som vistas i skolan dagligen (elever, pedagoger och annan personal). Trötthet, huvudvärk, tinnitus, inlärningssvårigheter och sömnproblem är de vanligaste åkommorna av en bullrig miljö.

Buller i skol- och förskolemiljön försämrar möjligheterna till samtal då det maskerar de ljud vi vill och behöver höra. Den som har en hörselnedsättning är speciellt känslig för detta. Förmågan att uppfatta tal beror dessutom på språkkunskaper och på lyssnarens ålder. En bullrig miljö gör det svårare att uppfatta tal på ett annat språk än modersmålet.

Ett barn som ännu inte hunnit lära sig språkets alla mönster och regler är också känsligare för en bullrig bakgrundsnivå än en vuxen. För att höras över bakgrundsbullret måste barnen också höja rösten, vilket ytterligare bidrar till att höja bullernivåerna.

Bullerkällor i skola och förskola

I skola och förskola är det vanligaste ljudproblemet inomhus orsakad av verksamheten själv. Barns lek och samtal kan genera mycket ljud och det kan vara en stor utmaning att hantera många livliga röster inomhus. Ljudnivån påverkas av antalet barn, vilken typ av aktiviteter och vilka arbetsformer som bedrivs i verksamheten. Buller kan också orsakas av ventilation, stegljud eller av trafik eller verksamhet utanför byggnaden.

Många skolors och förskolors inomhus- och utomhusmiljö påverkas av buller från trafik och närliggande industrier. Höga ljudnivåer påverkar stressnivån och möjligheten att bedriva undervisning utomhus. Flera studier har gjorts på skolor och förskolor som är utsatta för trafikbuller. Efter långvarig bullerexponering presterade barnen sämre i en rad tester som visade att bullret haft negativa effekter på läsförmågan, minnet och inlärningen. Barnen var också mindre motiverade.

Placering av byggnaden påverkar omgivningsbullret

I detaljplaneskedet är det angeläget att göra en utredning av omgivningsbullret. Större trafikleder och genomfartsgator med mycket trafik genererar både ljud och luftföroreningar, speciellt om trafiklederna är belägna högre än den tänkta tomten för förskolan eller skolan. Man behöver också beakta trafikmängder samt avstånd till vägar och industrier. Det görs med fördel med hjälp av beräkningar där man kan prova med olika placeringar av byggnaden, med olika typer av bullerskydd samt att beräkna prognoser för framtida trafik.

I en situation där omgivningsbullret är påtagligt kan en utgångspunkt för placeringen av skol- eller förskolebyggnaden eller byggnaderna vara att använda byggnaden som en bullerskärm. På så sätt skapas en ljuddämpad sida i byggnaden och utemiljön, men även en mer exponerad sida. Det finns då möjlighet att bulleranpassa byggnaden genom att placera mindre känsliga utrymmen mot den mer exponerade sidan, exempelvis korridorer, förråd, storkök eller liknande.

Exempel på bullerberäkning av planerad skola där skolbyggnaden (svart färg) bildar en bullerskärm mot vägtrafiken och minskar bullerstörningen på skolgården på baksidan av skolbyggnaden. Källa: Sweco

Använd grönska och naturlig mark för att minska buller i utemiljön

För höga bullernivåer kan till viss del styras genom gestaltning av den fysiska miljön.  Själva förskole- eller skolbyggnaden kan användas som en bullerskärm för gården, men bullernivåerna kan också minskas genom att ljudet blockeras med en barriär eller annat element. En kontakt med kommunens miljöförvaltning i ett tidigt skede kan klargöra om det är aktuellt med bullervallar eller andra åtgärder.

Topografi, mark, vegetation kan tillsammans med gröna väggar och tak ha stor betydelse för att skapa en god utemiljö vid förskola och skola. Det är dock inte vegetationen i sig som ger den största ljudabsorberade effekten. Marken har större effekt. Ett mjukt och ojämnt underlag dämpar ljudet mer effektivt. Upplevelsen av buller kan också minska genom att grönska och natur ger minskad visuell kontakt med bullerkällan som exempelvis en trafikled. Vegetation och vatten kan bidra med positiva ljud som trädsus, fågelsång och ljud av porlande vatten som maskerar oönskat ljud och gör att människor inte uppfattar miljön lika störande.

Byggnaden kan fungera som bullerskärm och placeras då nära vägen. Vägen syns till vänster i bilden och gården till höger. Lilla Alby skola, Sundbyberg. Arkitekt: Marge. Landskapsarkitekt: Funkia landskapsarkitektur. Foto: Johan Fowelin.

Ta hjälp av en akustiker tidigt i gestaltningsprocessen

Då olika funktioner i en skola eller förskola ställer olika krav på ljudmiljön finns det finns stora fördelar med att ta med en akustiker som samarbetar med en konstruktör tidigt i gestaltningsprocessen. Detta eftersom akustiken påverkas av vilka byggnadsdelar som sitter ihop och hur infästningar görs. Följ upp under byggtiden så att det goda akustiklösningarna utförs som tänkt.

För att en läryta ska fungera bra krävs en noggrann planering av rumsakustiken. Slutna väggar och rum i lärmiljöerna skapar en mer avskärmad ljudbild. Mer öppna lärmiljöer behöver en särskilt omsorgsfull utformning för att få en god ljudmiljö och så att olika verksamheter inte stör varandra. Särskilt viktigt är det att dämpa ljudet från stora aktiva vistelsemiljöer som måltidsmiljöer och samlingsrum, men även från utrymmen som slöjdsal och musikundervisning, till övriga lärytor.

Då barn och unga är olika känsliga för ljud är det viktigt att som komplement till de gemensamma rummen skapa tillgång till mer tysta grupp- och studierum. I utrymme för idrott är det viktigt med en bra ljudmiljö så att lärarens instruktioner går fram till alla.

På förskolan är det angeläget att rum för vila och stillsam aktivitet inte placeras alltför nära rum för aktiv verksamhet eller installationer som låter mycket så som tvättrum eller kök.

Rummets form och rymd avgör rummets akustik

Det första som påverkar rummets akustik är dess storlek – dess längd, bredd och höjd. Är rumsformen felaktig kan absorbenter behövas i lägen där de inte är önskade. Mycket absorption skapar en kort efterklangstid och är bra för en allmän dämpning av rummet men placering av absorbenter och ljudreflekterande ytor bör planeras i detalj. Alla ytor som är vinklade är bra, till exempel undertak med några eller flera graders vinkling, eller väggar som inte är parallella.

På Landamäreskolan i Göteborg har man i det större gemensamma rummen arbetat med en variation av ljudabsorbenter. Dels i undertaket, men även med textilier och valet av material till ytskikten. Arkitekt: Wahlström & Steijner Arkitekter AB. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Material i väggar, tak, golv och inredning påverkar ljudmiljön 

Val av material i ytskikten kan göra stor skillnad för ljudmiljön. Det första är att dimensionera ett bra absorberande undertak. Det kan sedan kompletteras med väggabsorbenter. Det finns till exempel anslagstavlor som är ljudabsorberande. En vägg bestående av gles träpanel med bakomliggande absorbent kan göra mycket för att skapa en bra ljudmiljö. Det går att trimma akustiken genom att välja olika bredd och avstånd mellan panelbrädorna. Detta måste beräknas av en akustiker i varje enskild situation.

Väggabsorbenter som bidrar till rummets karaktär på Björkhagens förskola i Malmö. Arkitekt: New Line. Foto: Maria E Teder/Boverket

Det är en fördel att välja material med oregelbundna former i detaljer och ytstrukturer på väggarna. Att placera ut bokhyllor, andra möbler eller dekorationer har en ljuddämpande effekt. En textilmatta skapar både en allmänt dämpad ljudmiljö och dämpar stegljud. Stora glasytor kan skapa störande ljudreflexer, speciellt om det finns två eller flera parallella glasytor. En glasyta kan då istället vinklas något eller så går det att arbeta med textilier för att dämpa ljudet.

Vikten av att kommunicera akustiklösningar med verksamheten

Det är angeläget att kommunicera akustiklösningarna till byggnadens användare. Ett klassrum kan exempelvis ha planerats med en särskild ”talarplats” där akustiken har planerats för att förstärka lärarens röst från talarplatsen och för att dämpa tal i andra delar. Om verksamheten inte känner till detta kan det leda till att man flyttar runt möblerna, och akustiken kan då upplevas som dålig när det egentligen handlar om en felaktig placering av inredningen. Det kan också handla om att verksamheten köper in möbler som motverkar den akustiska lösningen.

Textila mattor, draperier och stoppade kuddar bidrar till en mer dämpad ljudmiljö på Brogårdaskolan i Bjuv. Arkitekt: Codesign. Foto: Angelica Åkerman/Boverket.

Det är viktigt att välja inredningsdetaljer som i sig inte skapar oljud, såsom stolar som ger skrapljud. Möbler behöver väljas med tanke på den akustiska miljö som eftersträvas. Det finns möbler med stötljudsdämpande ytskikt för att motverka slammer och möbler med ljudabsorptionsförmåga som dämpar ljud, exempelvis stoppade möbler.

Det finns möjligheter att inreda för flexibelt nyttjande. En hög förvaringsmöbel kan med stängda dörrar bidra till att tal hörs bättre men när dörrar är skjutna åt sidan absorberar istället insidans inredning och förvaring ljud. Det är dock viktigt att vid planering och val av inredning tänka på barnsäkerheten så att inredning antingen är väl förankrad eller konstruerad för att vara barnsäker som fristående.

Exempel: God ljudmiljö på Adolfsbergsskolan

Adolfsbergsskolan i Knivsta är helt skofri och har en textilmatta i stora delar av de gemensamma ytorna. Tillsammans med andra textilier och ljudabsorbenter skapas en behaglig ljudmiljö trots rummens storlek, öppenheten runt den centrala trappan och alla människor som rör sig och vistas där.

Häng- och lärytor på Adolfsbergsskolan i Knivsta har heltäckningsmatta som verkar ljuddämpande och bidrar till att skapa en god ljudmiljö i den öppna atriumgården. Arkitekt: LLP arkitektkontor. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Särskilt bullriga miljöer i skola och förskola – entréer, korridorer och måltidsmiljöer

Ljudnivåer i entréer, korridorer och trapphus kan bli höga när många elever rör sig samtidigt mellan lektionerna. Här är det viktigt med bra tak- och väggabsorbenter och golvbeläggningar som inte skapar höga stegljud i intilliggande utrymmen eller ”trumljud”, som är benämningen på stegljud i samma utrymme. Det kan också vara bra att tänka på att lös möblering, växter och förvaringsskåp kan vara mer eller mindre dämpade beroende på material och utformning.

I måltidsmiljöerna blir det ofta stökigt när många barn och elever pratar och slamrar med tallrikar och bestick. Här är det viktigt att tänka på att val av takhöjd, rumsform, material och möbler kan påverka ljudnivån mycket. Det finns bordskivor som är dämpande och stolar som orsakar mer eller mindre skrapljud. Det kan också vara en fördel att dela upp matsalen i mindre avdelningar, gärna med lägre skärmar eller växter mellan. Väl planerad belysning kan också bidra till att dämpa intrycken, beteendet och ljudnivån på samtalen.

På Kometens förskola i Växjö har matsalen fått lekfulla ljudabsorbenter som även delar av rummet i mindre avdelningar. Arkitekt: LBE Arkitekt AB. Foto: Mauren Smith/Boverket