Gestaltningens möjligheter att bidra till en mer likvärdig utbildning

Gestaltningen av förskolor och skolor har ett starkt symbolvärde och kan kommunicera till varje barn och elev att hen är viktig och värd en skola som ger likvärdiga möjligheter. Skolornas gestaltning, liksom deras sociala, materiella och ekonomiska förutsättningar påverkar hur elever, föräldrar och pedagoger ser och tänker på dem. En väl gestaltad skolmiljö kan framkalla en känsla av stolthet och framtidstro, och påverka studiemotivationen positivt.

Skolans gestaltning kan ge eleverna en känsla av att de är värda att satsas på. Bilden visar Landamäreskolan i Göteborg. Arkitekt: Wahlström & Steijner Arkitekter AB. Foto: Åke E:son Lindman

Att tänka på vid gestaltningen:

• Förskolans och skolans gestaltning har ett starkt symbolvärde och kan påverka elevernas studiemotivation och lärresultat.
• Lokaliseringen påverkar upptagningsområdet och därmed barn- och elevsammansättningen i förskolor och skolor. Detta påverkar i sin tur vilka personer som möts i sin vardag.
• Att tillföra andra funktioner som bibliotek, kulturhus eller sportarenor i, eller i anslutning till, skollokalerna kan förstärka skolans funktion som mötesplats för hela lokalsamhället.
• Tillgång till varierade lärmiljöer, inredning av god kvalitet, dagsljus och en grön förskole- eller skolgård är parametrar som främjar attraktiviteten och därmed möjligheten att lyckas med såväl måluppfyllelse som rekrytering av personal.
• En mer varierad lärmiljö kan gynna elever med svagare hemförutsättningar.

Att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning

Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. (Skollagen 1 kap 8 och 9 §§) Det betyder inte lika mycket resurser överallt, utan att förskolan och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag där hänsyn ska tas till barns och elevers olika förutsättningar och behov. Likvärdighet är snarare en fråga om att skapa förutsättningar för lika livschanser. (SOU 2020:28)

Det är av yttersta vikt att den nödvändiga utbyggnad av skolan som Sverige står inför det kommande decenniet på grund av att antalet elever ökar görs på ett sätt som främjar likvärdigheten och minskar segregationen.”

(SOU 2020:28; 210)

Skolsegregation innebär att elever är uppdelade mellan olika skolor utifrån socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund. För att få en korrekt bild av skolsegregationen, eller hur det går att arbeta för att motverka skolsegregation, är det viktigt att vara medveten om att det inte bara är skolor som har en stor andel elever med socioekonomiska utmaningar som är segregerade, utan att alla skolor som skiljer sig från genomsnittet är segregerade. (SOU 2020:28) Motsvarande gäller för segregation inom förskolan.

Maja Beskowskolan i Umeå hade tidigare såväl byggnadsrelaterad ohälsa som ett sviktande elevunderlag och byggdes därför om för att få en nystart. Trygghet, flexibilitet och hållbarhet över lång tid är ledord såväl gällande pedagogiken som de fysiska miljöerna. Gestaltningen signalerar och stödjer de värderingar och den kultur som personal och ledning bygger för att skapa en framgångsrik och attraktiv skola. Arkitekt: White. Foto: Christer Andersson

Den fysiska miljön påverkar om barn och unga känner sig satsade på

Gestaltningen av skolmiljöerna kan bidra till elevernas självbild, studiemotivation och lärresultat. Idag är förutsättningarna väldigt olika runt om i landet, och möjligheten till en del pedagogiska aktiviteter kan begränsas av att undervisningsmaterial och lokaler är bristfälliga. Det kan handla om tillgång till material, inredning, studierum, dagsljus, en egen gård eller närliggande grönska. (Isling Poromaa, 2016)

I betänkandet om en mer likvärdig skola (SOU 2020:28) framhålls att arbetsro och arbetsmiljö följer samma mönster som skolsegregationen, och att en varierad lärmiljö kan gynna elever med svagare hemförutsättningar. Forskning visar att utformningen av och kvalitén på skolans lärmiljöer har en tydlig påverkan på elevers lärresultat. Skillnader i den fysiska utformningen av klassrum kan enligt forskningen förklara 16 procent av elevernas utveckling och prestation. (Barrett, P. m.fl., 2015)

Läs mer om varierande lärmiljöer under rubriken ”Klassrum och gemensamma lärytor” och den fysiska lärmiljöns betydelse för skolresultat under rubriken ”Fysisk lärmiljö” i denna vägledning.

Om lärmiljön gestaltas så att det finns valmöjligheter kan den bli stödjande för fler elever, vilket bland annat gynnar elever med svagare hemförutsättningar. Denna varierade lärmiljö finns på Bobergskolan i Stockholm. Arkitekt: Max Arkitekter. Foto: Mattias Hamrén

Lokaliseringens och funktionernas betydelse

Att skapa platser för möten mellan olika grupper i samhället är en viktig del av arbetet med social hållbarhet. Skolans lokalisering och utbudet av mötesplatser och offentliga rum i och omkring den spelar en viktig roll för vilka personer som möts i sin vardag. Såväl vid nybyggnad som vid omvandling av befintliga miljöer är det möjligt att skapa tillfällen för olika grupper av människor att mötas. Det kan handla om placering av skola och upptagningsområden, men även om att bygga till andra funktioner som kulturhus eller sportarenor i, eller i anslutning till, skollokalerna.

Samnyttjande av förskolans och skolans miljöer underlättas med samverkan och gestaltning

Strategisk planering för långsiktigt hållbara förskolor och skolor

Lokaliseringsprinciper för förskolor och skolor

Skolor med en särskild profil (se nedan) kan bidra till att såväl tillgängliggöra en specifik utbildning för fler, som till att nya grupper av människor möts i sin vardag.

LÄRANDE EXEMPEL: Adolf Fredriks musikklasser på Farsta Grundskola

Adolf Fredriks musikklasser har funnits på Norrmalm i Stockholms innerstad sedan 1939. Det är en kommunal grundskola med en utmärkande profilverksamhet inom körsång. År 2014 startade skolan tillsammans med utbildningsförvaltningen en arbetsgrupp eftersom ansökningstalen var höga och många inte fick plats på skolan. Samtidigt var elevgruppen väldigt homogen, vilket födde en tanke om att utöka Adolf Fredriks musikklasser med en verksamhet i en förort.

En bra lokal och bra läge gav en social satsning i förort

Farsta gymnasium visade sig vara en lämplig lokal då den just hade stängt och byggnaden stod tom i väntan på en ny hyresgäst. Låga skolresultat i Farsta, liksom få satsningar i söderort generellt, motiverade en skolsatsning just där. Skolans läge med närhet till både pendeltåg och bussar talade också för att målet med att ha en geografiskt spridd elevgrupp skulle kunna uppnås. Farsta gymnasium hade också en egen aula i en separat byggnad som visade sig passa väldigt bra för körsång.

Foto: Stockholms stad

Parallellt med detta slogs ett antal mindre skolor i Farsta ihop och blev, tillsammans med Adolf Fredriks musikklassers utökade verksamhet, till en ny skola – Farsta grundskola. Totalt har Farsta grundskola idag drygt 1000 elever, varav ca 300 elever i årskurs 4–7 går musikklasserna.  Större delen av byggnaden byggdes om och resultatet blev en skola med bra rykte dit det är lätt att rekrytera pedagoger och övrig personal. Skolans biträdande rektor för musikklasserna tror att namnet ”Adolf Fredriks musikklasser” har haft betydelse för denna utveckling.

Två skolor i samma byggnad ger många sociala kontaktytor

Adolf Fredriks musikklasser har samma ansökningsförfarande till skolorna på Norrmalm och i Farsta där eleverna kan göra ett första- och ett andrahandsval angående placeringen. De båda skolorna samarbetar utöver ansökningsförfarandet även kring vissa konserter. Biträdande rektor bedömer att det fortfarande är elever med samma socioekonomiska bakgrund som söker till musikklasserna, det vill säga med högutbildade föräldrar, men upptagningsområdet har vidgats geografiskt till följd av satsningen i Farsta och satsningen gör också att elever från olika socioekonomisk bakgrund möts på skolan.

Det finns många sociala kontaktytor mellan barnen i musikklasserna och övriga skolan. Musikklassernas hemklassrum delar korridor med en annan klass, och förutom gällande musikundervisningen har de samma lärare (i idrott, språk och så vidare) som skolans övriga elever. Alla skolans sjundeklasser utgör exempelvis ett arbetslag och eleverna har samma rastytor. Språkklasserna (från årskurs 6) är blandade så att alla som läser exempelvis spanska går i en klass. Detsamma gäller SO-undervisningen (samhällsorienterande ämnen) från och med årskurs 7, liksom idrottsämnet. Endast körsalarna är musikklassernas egna.

Körsalarna är de enda klassrummen som inte delas med skolans andra klasser. Foto: Sara Sjöblom