Lokaliseringsprinciper för förskolor och skolor

Lokaliseringen av förskolor och skolor kan utgå från olika strategier och principer. På den här sidan redogör vi för vanliga lokaliseringsprinciper och deras för- och nackdelar.

Var skolan ligger har betydelse för gestaltningen och för samhället

Lokaliseringen och valet av tomt är en viktig del av att synliggöra förskolan och skolan i samhället och därmed att synliggöra vikten av utbildning och barnens plats i staden. 1800-talets placering av skolor mitt i byn, nära kyrkan och gärna upphöjt så att den var synlig från långt håll, markerade att skolan och kunskapen var viktig. Den palatsliknande arkitekturen och de påkostade materialen bidrog också starkt till denna markering. Folkhemmets och 1970-talets placering av skolan och förskolan mitt i bostadsområden vittnar om den vikt som lades vid närhet och självständighet för det växande barnet.

Idag lokaliseras förskolor och skolor med hänsyn till flera principer:

• närhetsprincipen – avstånd till barnen och elevernas bostad,
• tillgänglighetsprincipen – tillgång till kollektivtrafik och säkra gång- och cykelvägar,
• integrationsprincipen – genom möjlighet att minska skolsegregationen,
• principen om närhet till grönska och möjligheten att anordna bra friytor

I praktiken spelar även andra aspekter in så som tillgänglig mark, enheternas storlek och ekonomi, luftkvalitet och buller samt förekomst av fristående skolor och förskolor.

Det kan vara svårt att uppfylla alla principer vid lokalisering. Vissa principer kan till och med stå i konflikt med varandra – till exempel att lokalisera en skola naturnära mot att den hamnar mer perifert med ökade transporter till följd. Nedan presenteras några principer tillsammans med deras för- och nackdelar.

Du kan också läsa mer om lokaliseringsprinciper i Boverkets rapport Skolans nya plats i staden under Relaterad information.

Närhet mellan förskola/skola och bostad

Att ha nära till skola och förskola skapar förutsättningar för hållbara transporter och därmed minskad klimatpåverkan. Det kan också påverka barnfamiljers livspussel på ett positivt sätt genom att mindre tid behöver läggas på att hämta och lämna och att större barn kan ta sig till och från skolan på egen hand. Närhet mellan bostaden och förskolan respektive skolan gör också att barn och elever lär känna andra barn i sitt närområde vilket bidrar till ökad trygghet för framför allt yngre barn och elever. Det kan också skapa goda förutsättningar för att skolan ska kunna bli en mötesplats utanför skoltid.

I en tätare bebyggelse innebär närhet till lärmiljöer ofta att enheterna behöver vara mindre eftersom de då är lättare att passa in i den befintliga bebyggelsen eller i en tätare blandstad. Ur ett verksamhetsperspektiv och driftsperspektiv efterfrågas dock något större enheter då de är mer robusta personalmässigt.

Tillgång till kollektivtrafik

Principen att planera utifrån kollektivtrafik tillämpas framför allt vid lokalisering av större högstadieskolor och gymnasieskolor. Särskilt stora skolor eller skolor med stort upptagningsområde på grund av profilerad verksamhet kan dra nytta av närhet till kollektivtrafik eftersom transporterna är en viktig faktor för deras elevunderlag.

Fördelar med kollektivtrafiknära läge är att skolan kan attrahera elever från olika delar av kommunen och även grannkommuner, och därmed få ett större elevunderlag. Ett kollektivtrafiknära läge kan även påverka möjligheten att rekrytera personal till skolan positivt.

I kollektivtrafiknära lägen kan det dock vara ont om mark och svårt att hitta ändamålsenliga friytor i anslutning till skolan eller förskolan. Kollektivtrafiknära lägen kan också innebära mer utsatta miljöer när det kommer till trafikbuller och luftmiljö, vilket påverkar utbildningsmiljöerna både inomhus och utomhus negativt.

Hänsyn till effekter på social integration

Redan på 1970-talet såg samhället skolans lokalisering som en viktig faktor för att integrera elever från olika stadsdelar och åstadkomma en social blandning i klasserna. Genom att lokalisera skolan eller förskolan mellan två stadsdelar med olika socioekonomiska förutsättningar kan barn och elever med olika bakgrund blandas. I takt med att boendesegregationen har ökat har vissa kommuner åter börjat arbetat med skolan som ett medel för att minska segregationen. Ett stort upptagningsområde kan i viss mån bidra till att minska segregationen mellan olika kommun- och stadsdelar.

Gestaltningens möjligheter att bidra till en mer likvärdig utbildning

Närhet till naturmiljö

Ur ett verksamhets- och barnperspektiv är det väldigt värdefullt att förskolan och skolan utöver den egna gården har tillgång till park och natur. Rymliga utemiljöer med stora upplevelsevärden är viktiga för barns lek, lärande och hälsa. Dessa miljöer ger möjlighet till fysisk aktivitet, men också till lärande utomhus.

Det är en vanlig strategi att lokalisera skolor och förskolor i nära anslutning till parker och grönområden, vilket dock kan medföra ett högt slitage på parken och konflikter med andra medborgare som vill använda parken. En risk är också att behovet av egen friyta nedvärderas när man i planeringen räknar med att en liten skolgård kan kompenseras/ersättas med tillgång till parkyta.

Naturens betydelse för välbefinnande

Samnyttjande av allmän plats