Barnkonventionen och gestaltning av barns och ungas fysiska miljöer

Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020. Konventionens grundprincip om barnets bästa gäller även den fysiska miljön och beslut om gestaltning av barns livsmiljöer.

Barnkonventionens syfte är att garantera alla barn deras mänskliga rättigheter. Sverige ratificerade konventionen 1990. I och med det åtog sig Sverige att anpassa lagar och andra författningar så att de blev förenliga med konventionen om de inte redan var det. Genom lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter blev Barnkonventionen svensk lag den 1 januari 2020. Det innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av Barnkonventionen. Inte bara offentliga aktörer som stat och kommun utan även privata aktörer som utför tjänster åt det allmänna, som exempelvis fristående skolor, är skyldiga att följa konventionen.

Barnkonventionen anger som en grundprincip att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn. (Artikel 3.) Detta gäller även den fysiska miljön och beslut om gestaltning av barns livsmiljöer. En annan grundprincip i konventionen är barns rätt att uttrycka sina åsikter och, med hänsyn till barnets ålder och mognad, få dem beaktade i alla frågor som berör dem. (Artikel 12.) Barn och unga har stor kunskap om miljöerna där de brukar vistas och vet vad det är som gör att dessa miljöer fungerar.

Det finns olika sätt att låta barn och unga komma till tals gällande utformningen av de miljöer där de brukar vistas. En möjlighet är att tillsammans besöka en byggnad eller utomhusmiljö, och stanna vid de platser som barnen tycker är viktiga. Foto: Scandinav

En mycket viktig princip för utformningen av förskole- och skolmiljöer är rätten för barn med funktionsnedsättning att aktivt kunna delta i samhället för att främja självförtroende och kunna leva ett fullvärdigt liv. (Artikel 23.) Barnkonventionen slår också fast barnets rätt till lek, vila, fritid samt att kunna delta i det kulturella och konstnärliga livet. (Artikel 31.) I detta avseende har förskola och skola en viktig roll att skapa miljöer för lek, idrott, spel och drama både under skoldagen och i anslutning till den.