Satsa på tidiga skeden

Granskad: 13 juni 2022

En bra grund för att gestalta en hållbar skola eller förskola läggs i tidiga skeden, det vill säga redan under planeringen. Analyser av behov och kapacitet utgör tillsammans med tidiga diskussioner om mål viktiga utgångspunkter. En god kunskap om de formella och ofta parallella processerna för till exempel detaljplan och bygglov är centrala för att gestaltningens intentioner ska kunna realiseras under genomförandet.

Att tänka på vid gestaltningen:

  • Kartlägg processen och tydliggör kritiska moment så att alla inblandade förstår de olika stegen.
  • I de tidiga skedena tas många beslut som påverkar hur den fysiska miljön kan användas, exempelvis gällande lokalisering, placering på tomten och entréförhållanden. Detta behöver alla aktörer, inklusive verksamheten, känna till.
  • Planera för utvärdering, uppföljning och erfarenhetsåterföring. Avsätt medel redan i tidiga skeden för att testa och förbättra miljöerna såväl under tillblivelseprocessen som efter att de har tagits i bruk.

Flera parallella processer som måste gå i takt

Byggandet av en skola eller förskola styrs av flera processer som ofta sker parallellt. Med komplicerade tomter behöver man ofta projektera parallellt med att detaljplanen tas fram så att man kan garantera att byggrätten och friytan blir tillräckligt stor.  Utöver detaljplaneringsprocessen behöver det i vissa fall även ske en fastighetsbildning.

Även om man planerar långsiktigt så kan mycket hända på vägen. En sämre världsekonomi påverkar bostadsbyggandet som i sin tur påverkar behovet av skolor och förskolor. Läroplaner som ändras påverkar skolans verksamhet och organisation. Detaljplaneprocesser kan dra ut på tiden på grund av överklaganden eller på att de behöver gå i takt med utbyggnad av kommunal infrastruktur. Det handlar mer om att hela tiden vara aktiv i processen och samverka med olika parter och göra professionella bedömningar under resans gång.

Lärande exempel: Processbeskrivning för förskolor i Umeå kommun

Processen att bygga en skola eller förskola är komplex och omfattar flera olika aktörer som behöver samverka och samspela. I Umeå kommun tog man 2010 ett funktionsprogram för förskola som har utvärderats och reviderats 2021. I funktionsprogrammet finns bland annat processen beskriven från behovsbeskrivning till garantitid. Det är en snårig väg, men processkartan gör det ändå lätt att följa vilka moment som behöver ske parallellt när och vid vilka tidpunkter som beslut måste fattas. Kartan illustrerar också vilken förvaltning som gör vad och hur lång tid olika moment tar. En förutsättning för att denna process ska fungera är dock kommunens övergripande planering.

Denna bild beskriver Umeå kommuns lokalförsörjningsprocess vid byggande av nya verksamhetslokaler som till exempel en skola eller förskola. Den visar vilka aktörer/förvaltningar som är involverade, på vilket sätt och vid vilken tid. Som en grundförutsättning ligger kommunens övergripande planering som omfattar såväl lokalförsörjningsplanering, översiktsplanering och verksamhetsplanering. Illustration: Umeå Kommun

Lärande exempel: Planering och omplanering av Adolfsbergsskolan i Knivsta

I Knivsta kommun pågår en utveckling av samhället Alsike. I Alsike fanns sedan tidigare en F-9 skola. Denna skola skulle inte räcka till för den ökade befolkningen och kommunen behövde därför bygga en ny skola. I takt med att bostäderna växte fram uppstod behovet av en idrottsanläggning och park. I detaljplanen för den nya bebyggelsen fanns det en tomt för förskola och skola, men inte för en idrottsanläggning. Idrottshallen krävde därför en ny detaljplaneprocess. Då kom man fram till att det var bra att bygga en hel anläggning med idrottshall och att i parken intill skolan anlägga ytterligare funktioner så som allaktivitetsyta/bollplan, friidrottsanläggning med löparbana, gradänger, utegym och grillplats för skolämnet idrott och hälsa. Visionen om Skolan mitt i byn växte fram under processen. Här var samverkan mellan förvaltningarna var A och O.

Utsnitt av detaljplan för bland annat Adolfsbergsskolan (antagen 2013). Skolområdet i planen är markerad röd med beteckningen SB (skola och bostäder). I planen ryms inte idrottshallen. Den omfattas i stället av en annan detaljplan. Källa: Knivsta Kommun

En annan planeringsfråga handlar om hur skolan ska få ett tillräckligt stort elevunderlag från början. Detta är en viktig aspekt eftersom en ny skola är en dyr struktur med en hög årshyra som är lika stor oavsett antal elever. Med ett färre antal elever blir lokalkostnaden per elev mycket hög, vilket får konsekvenser för kommunens ekonomi. I Adolfsbergsskolan var det därför viktigt att fylla lokalerna så mycket som möjligt från dag ett.

Från början var det oklart vilken struktur Adolfsbergsskolan skulle ha. Slutligen bestämde kommunen att den skulle byggas för åk 5–9. För att kunna fylla den nya skolan direkt när den stod klar, byggdes den befintliga skolan i Alsike till med större matsal och kök och kompletterades med paviljonger med tolv klassrum. Detta skedde parallellt med planering och byggande av Adolfsbergsskolan. När denna stod klar 2019, kunde tolv klasser från den gamla skolan genast flytta in.

Lokalisering och val av tomt

Det är i de tidiga skedena av planprocessen som flera av förutsättningarna för en bra förskola eller skola sätts. Det kan handla om att få fram bra och tillräckligt stora tomter i bra lägen, närhet till grönområden eller samlokalisering med andra funktioner. Planeringen berör många olika förvaltningar och är inte bara en fråga för stadsbyggnadskontoret utan minst lika mycket för utbildningsförvaltningen och för kultur- och fritidsförvaltningen.

Lokaliseringen av skola och förskola är en process som framför allt hanteras i tidiga skeden i samband med programarbete och exploatering. Här bedömer kommunen tomtens lämplighet, om den är tillräckligt stor för ändamålet och vilka egenskaper den har.

Om det fattas tomter eller om tomterna har fel förutsättningar för att vara ändamålsenliga för förskola, skola eller för en idrottshall blir det väldigt svårt att kompensera för detta i efterhand.  Därför är det viktigt att den som beställer en förskola eller skola inte kommer in för sent, utan att även verksamhetens behov blir en del av lokaliseringsprocessen.

Ett stöd i lokaliseringen kan vara att ta fram lokaliseringskriterier för förskolor och skolor. Kriterierna kan tas fram både för hela kommunen och för ett specifikt skolprojekt. Med hjälp av lokaliseringskriterier kan olika alternativa lokaliseringar vägas mot varandra och valet av tomt blir mer transparent.

Strategisk planering

Lokaliseringsprinciper

Samnyttjande av förskolans och skolans miljöer

Ha koll på detaljplaneprocessen

När tomten för skolan och förskolan är vald ska den hanteras i en detaljplan. Om det är en befintlig förskola eller skola som ska byggas om eller till behöver gällande detaljplan ge utrymme för detta. Om det handlar om nybyggnad behöver en ny detaljplan tas fram.

I detaljplanen ska många olika intressen vägas mot varandra och därför är det angeläget att frågorna om skola och förskola kommer in i ett tidigt skede av planläggningen så att lämpliga och tillräckligt stora tomter kan säkras.

Den formella planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL) och det är upp till kommunen att göra avvägningar mellan olika intressen. Det är angeläget att beställaren av skola eller förskola förstår hur planprocessen fungerar i den egna kommunen, hur framtagandet av en detaljplan går i takt med utbyggnad av till exempel VA och annan infrastruktur, hur och vad beställare och verksamhet kan påverka och vem man ska prata med i sin kommun.

Bild av den formella planprocessen med normalt planförfarande enligt PBL. Innan den formella planprocessen startar, behöver frågor om lokalisering och innehåll i planen vara utredda. Illustration: Boverket

I detaljplanen kan kommunen också reglera aspekter som har stor betydelse för gestaltningen av skola och förskola. Det kan handla om byggrätt, placeringen av byggnaden på tomten, angöring, lastning, lossning, parkering, buller, sparande av befintlig grönska och topografi.

En enskild huvudman som avser att nyttja en befintlig byggnad för att bedriva skola eller förskola, behöver söka bygglov för sin verksamhet även om byggnaden inte behöver byggas om. Om detaljplanen inte medger verksamhet för skola eller förskola kan kommunen som planmyndighet behöva ändra detaljplanen innan bygglov kan beviljas.

Detaljplaneprocesserna

Gestaltning i detaljplanering

Använd hela gestaltningsprocessen för att testa olika typer av lärmiljöer

Med hjälp av prototyper kan fysiska miljöer byggas upp och testas i verklig skala för att sedan modifieras utifrån verksamhetens upplevelse av dem innan en mer permanent version av miljön eller möbeln byggs upp eller produceras. Denna metod kallas ofta för iterativ design och kan användas redan i tidiga skeden.

Lärande exempel: Prototyper på Glömstaskolan utvecklade nya lärmiljöer i ett tidigt skede

Glömstaskolan i Huddinge kommun startades upp 2013 i tillfälliga paviljonger i väntan på att en permanent skola skulle byggas. En lärmiljökonsult anlitades för att hålla workshops med pedagogerna för att redan i de tillfälliga lokalerna börja utveckla och testa idéer kring lärmiljöer som förbättrar undervisningskvaliteten genom att möta elevernas behov, öka tryggheten och minska stress. Dessa workshops hölls varje halvår under flera års tid och resulterade i lärmiljöer indelade i olika zoner.

Zonerna ska vara tydliga för eleverna att identifiera och använda. Att minska på mängden möbler var en idé som testades, liksom att skapa trygga zoner och zoner för umgänge. Flödet – hur lätt det var för pedagoger och elever att förflytta sig - genom de olika zonerna var en annan sak som undersöktes. Hemvisterna ritades från början för att rymma två klasser i lika stora klassrum, men efter att den lösningen testats ändrades strukturen till att varje hemvist fick ett större och ett mindre klassrum. Även prototyper för olika möbler testades i verklig skala på plats, utvärderades och modifierades i vissa fall. En trappmöbel och dess placering, och sittnischers djup var några saker som ändrades efter testomgången.

Boverket (2022). Tidiga skeden. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/skolors-miljo/processen/tidiga-skeden/ Hämtad 2024-12-21