Bygga om, bygga till eller bygga nytt – flera faktorer påverkar valet

En kommunövergripande skolutredning i Umeå resulterade i att den befintliga Maja Beskowskolan moderniserades och fick en tillbyggnad. Foto: Christer Andersson

Det finns ett stort behov av att utveckla landets skolor och förskolor, och många kommuner står inför att såväl bygga om och bygga till befintliga lokaler som att bygga nya. På denna sida diskuteras hur de olika alternativen bygga om, bygga till eller bygga nytt kan vägas mot varandra, bland annat genom analyser av kommunens övergripande skol- och förskolestruktur och med hjälp av livscykelanalyser.

Behov av att bygga om och bygga nytt

En stor del av det kommunala fastighetsbeståndet, där skolor och förskolor utgör en betydande del, är från 1960 - 80-talet. Sedan dess har det inte byggts skolor och förskolor i lika stor omfattning, och många av dem som byggdes då är nu i behov av att renoveras eller byggas om. Utöver det behöver också nya skolor och förskolor byggas på grund av den demografiska utvecklingen.

När ett behov av fler skol- eller förskoleplatser uppstår finns olika alternativ – bygga om, bygga till eller bygga nytt. Tillbyggnad kan ske såväl på tak som under mark, och på mark med koppling till en befintlig byggnad. Det kan även finnas lokaler som tidigare inrymt annan verksamhet, som efter att de byggts om kan fungera som skola eller förskola.

Kommunernas fastighetsbestånd efter byggnadsår och antal fastigheter. Skolor och förskolor utgör en väsentlig del av detta bestånd. En stor andel är byggda under 1960 – 80-talen och behöver nu renoveras eller byggas om. Illustration: Boverket

Vikten av att analysera såväl den övergripande strukturen som de enskilda enheterna

En skola eller förskola är en stor och viktig samhällsinvestering. För att kunna dimensionera kapaciteten i kommunen i stort, och undersöka hur olika lokaliserings- eller förändringsalternativ påverkar samhället i övrigt, behöver kommunen se de enskilda enheternas relation till den övergripande strukturen av skolor och förskolor. Om skola X stängs för renovering, eller byggs till, hur påverkar det skola Y och behovet av en framtida förskola Z? Hur påverkar etableringen av en friskola i en stadsdel behovet av skolplatser i andra stadsdelar? Befintliga byggnaders och utemiljöers kvalitet, storlek och standard, liksom deras lokalisering, behöver kartläggas och analyseras i relation till varandra, för att det ska framgå vilken typ av förändring som medför störst samhällsnytta.

De separata enheternas status och potential behöver också utredas genom platsspecifika förstudier. Syftet med dessa är att skapa sig en bild av befintliga byggnaders skick – i vilken utsträckning är olika delar möjliga att bygga om och modernisera – och att identifiera kvaliteter att bevara och utveckla såväl inomhus som utomhus, exempelvis uppvuxna träd.

Funktioner som är underdimensionerade i förhållande till lokalernas övriga verksamhetskapacitet kan identifieras. Det kan röra bristande kapacitet på gården, i måltidsmiljöer, entréer och kapprum, antal toaletter, idrottens lokaler med mera. Förstudien beskriver även möjligheten att nå de befintliga lokalerna till fots och med cykel, tillgången till natur på den egna gården eller i närmiljön, samt vilka andra enheter som finns i närheten och om vissa skollokaler skulle kunna samnyttjas med andra skolor och lokalsamhället.

I en förstudie kan även en livscykelanalys (LCA) ingå. En livscykelanalys visar vilken miljöpåverkan en byggnad har under hela sin livstid utifrån ett antal miljöpåverkanskategorier, exempelvis växthusgaser, användning av fossila resurser och ozonnedbrytning. Att använda befintliga byggnader och byggnadsdelar får ofta bra resultat utifrån ett livscykelperspektiv, då mycket av byggnadsmaterialet redan är tillverkat och finns på plats. Läs mer om livscykelanalyser i Boverkets vägledning under rubriken Relaterad information.

Anledningar att bygga om

Skolans och förskolans miljöer används dagligen av många barn, vilket leder till stort slitage. När skol- eller förskolemiljön inte längre uppfyller samhällets krav på en god arbetsmiljö, när energiprestandan behöver förbättras eller när pedagogiken förändras, kan miljön behöva byggas om. Det kan också handla om att gården är sliten eller att lekutrustningen behöver kompletteras för att erbjuda fler valmöjligheter. Att bygga om befintliga miljöer kan även innebära att modernisera – att exempelvis se över it-uppkopplingar och övrig teknik – och att byta ut ytskikt på väggar och golv med mera.

Att bygga om kan också innebära att se över tillgängligheten såväl ute som inne för personer med funktionsnedsättning. Det kan vara hiss, ramper och skyltning som behöver kompletteras, eller ojämna underlag och nivåskillnader på gården som behöver åtgärdas.

Att miljön upplevs som otrygg kan vara en annan anledning att bygga om. Det kan handla om utformningen av exempelvis toaletter eller omklädningsrum, eller om överblickbarheten i korridorer och passager.

Ta tillvara kulturvärden och andra kvaliteter i byggnad och utemiljö

Gediget byggda hus som exempelvis sekelskifteshus är ofta hållbara över lång tid och möjliga att bygga om. Kvaliteter och kulturvärden som kan finnas i en äldre miljö kan och ska tas tillvara (se vidare i faktarutan nedan). Skolor har ofta varit symbolbyggnader för sin ort eller sin stadsdel, och en viktig del av dess identitet. De har fyllt en viktig plats i många människors liv och många minnen är knutna till dem. Också ombyggd kan skolbyggnaden stå för en kontinuitet, trygghet och igenkänning för flera generationer. För ett lyckat resultat behöver det finnas en förståelse för den ursprungliga byggnaden – hur den var tänkt att användas och fungera. Byggnadsantikvarisk kompetens kan vara värdefullt att anlita.

Anna Whitlocks gymnasium i Stockholm var tidigare en kontorsbyggnad. Byggnaden är kulturminnesmärkt, och genom dialog med byggnadsantikvarier under ombyggnadsprocessen hittades välfungerande lösningar ur såväl antikvariskt som ur skolverksamhetens perspektiv. Foto: Stockholms stad

Anledningar att bygga till

En tillbyggnad kan vara aktuell när behovet av platser för barn och elever ökar till följd av att fler bostäder har tillkommit i närområdet, eller att ett större generationsskifte har skett så att andelen barnfamiljer har ökat. Det kan också behövas om andra skolor och eller förskolor i närheten har lagts ner.

Tillbyggnad kan ske när en befintlig byggnad har bedömts som värd att behålla (eventuellt i kombination med att bygga om och modernisera). Det är viktigt att se till att det finns tillräcklig friyta för det ökade antalet barn eller elever om tillbyggnaden sker på den befintliga gården. En tillbyggnad behöver ta hänsyn till den befintliga byggnadens och gårdens kvaliteter såväl i sin utformning och som i sin rumsliga organisation.

En annan möjlighet är att bygga till med ett campus som förebild, där skolan eller förskolan är uppdelad i flera byggnader som nyttjas efter behov. Under perioder när exempelvis en skola har ett mindre elevunderlag, kan det vissa byggnader hyras ut som kontor eller till andra verksamheter som kan samexistera med skolans verksamhet. Om elevantalet sedan stiger igen kan skolan återta lokalerna. Campusprincipen ger en inbyggd flexibilitet inför framtiden, samtidigt som den skapar en sammanhållen helhetsmiljö.

Lilla Alby skola i Sundbyberg byggdes till med en ny byggnad. Den äldre och den nyare delen är sammankopplade genom en luftbro. Läs mer om Lilla Alby skola på sidan "Exempelsamling". Foto: Johan Fowellin

Anledningar att bygga nytt

Att bygga nya skolor och förskolor blir aktuellt när nya stadsdelar ska byggas. Det kan också vara aktuellt när en befintlig byggnad varken går att bygga om eller bygga till på ett kostnadseffektivt sätt.

Vid nybyggnad finns möjlighet att dimensionera och utforma miljön efter dagens krav, aktuella forskningsresultat och önskemål, och förväntningarna om framtida behov. Det kan till exempel gälla hur såväl inomhus- som utomhusmiljön kan stödja pedagogiken på bästa sätt och hur ytorna kan utnyttjas mest effektivt för såväl lek som lärande.

Kometens förskola i Växjö gränsar mot både ett naturreservat och en stadsdelslekplats i kanten av ett bostadsområde. Förskolan är ett exempel på hur planering och utformning i samarbete med verksamheten kan ge en rik och varierad utemiljö till låg kostnad. Läs mer om Kometens förskola på sidan "Exempelsamling". Foto: Lena Jungmark

En nybyggd skola kan placeras och organiseras så att delar av den – exempelvis bibliotek, måltidsmiljöer, gymnastiksal eller sportplaner – är öppna för allmänheten och att skolan genom det kan bli en mötesplats för lokalsamhället. Byggnadsmaterial och ytskikt kan väljas utifrån en livscykelanalys, och det finns goda möjligheter att integrera universell utformning i alla delar av miljön.

Landamäreskolan i Göteborg är byggd på en plats där det tidigare låg en F – 9-skola från sjuttiotalet. Skolan var i behov av omfattande renovering och kommunen valde då att göra en större satsning för området. Den befintliga skolan revs och en ny byggnad där vissa delar är öppna även för allmänheten uppfördes. Läs mer om Landamäreskolan på sidan "Exempelsamling". Foto: Lasse Olsson