Utveckla vårdens byggda miljöer

Granskad: 8 juni 2022

Vårdens inne- och utemiljöer är en viktig del av vår gemensamma livsmiljö. Omsorgsfull och kunskapsbaserad utformning av vårdens miljöer har stor betydelse för människors hälsa, för högkvalitativ vård, attraktiva arbetsplatser och för ett jämlikt samhälle. Boverket har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning för att samla, sprida och främja kvalitet i planering, utformning och förvaltning av vårdens byggda miljöer.

Gestaltad livsmiljö – både fysisk miljö och ett synsätt

Propositionen ”Politik för gestaltad livsmiljö ” (prop. 2017/ 18:110) handlar om hur vi med arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö kan förändra samhället och möta samhällsutmaningar. Propositionen beskriver vad arkitekturen gör och vilket kraftfullt verktyg arkitektur kan vara för faktisk förändring och hållbar utveckling. I arbetet med att skapa god kvalitet i samhällets olika miljöer är vården ett prioriterat område där det offentliga ska agera föredömligt (jfr prop. 2017/18:110, s. 53).

Vårdens miljöer är en viktig del av samhällets gestaltade livsmiljöer. Vårdens miljöer är komplexa med många utformningsbehov, funktioner och krav. Dessa behöver samverka väl för att optimera upplevelser, aktiviteter, effektivitet och god vård. Utformningen av vårdens miljöer påverkar människors hälsa och jämlikhet samt vårdverksamheters förutsättningar att bedriva en säker, effektiv och högkvalitativ vård.

Läs mer om ”Politik för gestaltad livsmiljö”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Regeringens bedömning är att medveten arkitektur, form och design i samspel med konst och beaktande av kulturmiljövärden kan berika vårdmiljöerna och bidra till harmoniska miljöer och människors välbefinnande. En genomtänkt, sammanhållen och värdig sjukhusmiljö bidrar till ett professionellt bemötande av patienter och besökare.

Prop. 2017/18:110, s. 53

Hälso- och sjukvårdens utveckling leder till nya utformningsbehov

Hälso- och sjukvårdens miljöer förändras kontinuerligt över tid. Krafter som driver förändring kan vara nya vårdbehov, medicinsk kunskapsutveckling, teknisk utveckling, organisatoriska förändringar eller politiska beslut.

Stapeldiagram som visar befolkningfärändringar 2030 jämfört med 2020. Utmärkande är att gruppen 80+ ökar med 49%. Grafisk beskrivning av demografisk förändring i Sverige från 2020 fram till 2030 ur SKRs befolkningsprognos från oktober 2021. Illustration: SKR

Omvärldsanalys – utmaningar och möjligheter

En omvärldsanalys av nuläget i Sverige visar att vården och därigenom vårdens byggda miljöer idag står inför helt nya behov och stora utmaningar men att det också finns nya möjligheter. Utifrån underlag, inhämtat från Boverkets förstudiearbete inför vägledningen, följer här en sammanfattning av de drivkrafter som inom en snar framtid kräver förändring och nytänkande både inom vårdens verksamheter, vårdbyggandet och samhällsplaneringen:

Behovet av vård i Sverige kommer att öka markant inom en snar framtid. Detta behov grundas framför allt i en förändrad demografi med en allt större del av befolkningen som uppnår en hög ålder. (Ekonomirapport 2021, SKR)

Läs mer på sidan ”Ekonomirapporten (SKR)”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Vårdverksamhet behöver alltmer fokusera på att både bedriva vård och stödja hälsa. Detta för att förebygga risken för ett kraftigt ökat vårdbehov men också för att kunskap om förebyggande hälsostödjande effekter växer fram genom ny forskning. (S2017:01; Socialstyrelsen 2021; SKR 2020, Framtidens vårdbyggnader 2017, SKR; Framtidens vårdstruktur 2021, Chalmers)

Läs mer på sidan ”Vårdmiljö för nära vård” under ”Människa och vårdmiljön i centrum” i menyn.

Läs mer på sidan ” Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”God och nära vård- Socialstyrelsen”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Hälsa, sjukvård SKR”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Publikationer Chalmers” . Länk finns i ”Relaterad information”.

Aktuell forskning och kunskapsutveckling visar att den fysiska miljön, om den utformas med stöd av ny kunskap om dess påverkan, kan få en hälsofrämjande funktion som har betydelse för både patientens välmående och vårdens utövande. (Framtidens vårdbyggnader 2017, SKR; Framtidens vårdstruktur 2021, Chalmers; Rapport 2018:7, Sveriges Lantbruksuniversitet; Wijk 2014)

Läs mer på sidan ”Gestaltningens betydelse” i menyn.

Läs mer på sidan ”Processen” i menyn.

Läs mer på sidan ”Publikationer Chalmers” . Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Kunskapsbank SLU”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Ökat vårdbehov kräver att flera arbetar med vård och hälsa. Vårdmiljön som attraktiv arbetsplats har en nyckelroll för att hantera framtida utmaningar och för att stödja behovet att attrahera, behålla och kunskapsutveckla vårdens medarbetare.  (Långtidsutredningen 2019, Regeringen; S2017:01; Wijk 2014)

Läs mer på sidan ”Gestaltningens betydelse” i menyn.

Läs mer på sidan ”Processen” i menyn.

Läs mer på sidan ”Långtidsutredningen 2019 - Regeringen”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ” Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Den digitala utvecklingen sker snabbt och håller på att bli ett stort stöd i såväl utövande av vård som stöd till hälsa, exempel på detta är telemedicin och vård på distans. Här finns oanade möjligheter i hela skalan av vårdmiljöer, från hemvård och öppenvård till den superspecialiserade vårdverksamheten. (S2017:01; SKR 2020; E-hälsa 2020, Chalmers)

Läs mer på sidan ”Vårdmiljö för nära vård” under ”Människa och vårdmiljön i centrum” i menyn.

Läs mer på sidan ” Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Hälsa, sjukvård SKR”. Länk finns i ”Relaterad information".

Läs mer på sidan ”Publikationer Chalmers”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Utvecklingen av medicinsk behandling, högteknologisk behandling och nya tekniska hjälpmedel går snabbt framåt vilket ger stora möjligheter till bättre vård i framtiden. Delar av den specialiserade vården utvecklas till att bli superspecialiserad. (Framtidens vårdbyggnader 2017, SKR; Förstudie högteknologiska vårdmiljöer 2021, Chalmers; Framtidens vårdstruktur 2021, Chalmers)

Läs mer på sidan ”Publikationer Chalmers” . Länk finns i ”Relaterad information”.

Medicinsk och teknisk utveckling leder till att behandling på sjukhus genomförs på allt kortare tid. Behovet av slutenvård finns kvar då befolkningen ökar, men förändras från längre till kortare behandling och inläggning. Samtidigt ökar behovet av avancerad, lättillgänglig och nära öppenvård, både som komplement till slutenvården och som länk till vård i hemmet. (S2017:01; Socialstyrelsen 2021; SKR 2020, Framtidens vårdstruktur 2021, Chalmers)

Läs mer på sidan ”Vårdmiljö för nära vård” under ”Människa och vårdmiljön i centrum” i menyn.

Läs mer på sidan ” Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”God och nära vård- Socialstyrelsen”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Hälsa, sjukvård SKR”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Publikationer Chalmers” . Länk finns i ”Relaterad information”.

Vården kommer alltmer att bedrivas i hemmiljö. Avancerad vård i hemmet med stöd från ny teknik och digitalisering gör att behov av längre vistelse på sjukhus minskar successivt. Mobila vårdteam och övervakning på distans behöver kombineras med en mera finfördelad och decentraliserad vårdstruktur som lokaliseras nära hemmiljön. (S2017:01; SKR 2020; Framtidens vårdbyggnader 2017, SKR; Förstudie högteknologiska vårdmiljöer 2021, Chalmers; Framtidens vårdstruktur 2021, Chalmers)

Läs mer på sidan ”Vårdmiljö för nära vård” under ”Människa och vårdmiljön i centrum” i menyn.

Läs mer på sidan ” Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Hälsa, sjukvård SKR”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Publikationer Chalmers” . Länk finns i ”Relaterad information”.

Vårdens miljöer består till stor del av äldre sjukhusbyggnader som byggdes under 1960- och 1970-talet. Samtidigt kräver ny teknik nya förutsättningar vilket vid en första anblick kan peka på behov av nybyggnation. Här behöver nya behov och ändliga resurser vägas samman till nya innovativa lösningar där både återbruk och ny teknik samverkar i hållbar långsiktig utveckling av vårdens byggda miljöer. (Hållbar stad 2021; Kunskapsbanken 2021, Boverket)

Läs mer på sidan ”Gestaltningens betydelse” i menyn.

Läs mer på sidan ”Processen” i menyn.

Läs mer på sidan ”PBL Kunskapsbanken - Boverket”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Hållbar stad”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Vårdens miljöer behöver förhålla sig till den utmaning som klimatförändringarna kan innebära. Värmeböljor, översvämningar och andra utmaningar kan komma att kräva nya lösningar för vårdens byggda miljöer där både samhällsplanering och utformning av vårdmiljö ställs inför stora utmaningar. (Hållbar stad 2021; Klimatfrågor i planeringen 2021, Boverket)

Läs mer på sidan ”Gestaltningens betydelse” i menyn.

Läs mer på sidan ”Klimatfrågor i planeringen - Boverket”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Hållbar stad”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Vårt samhälle kan stå inför en rad medicinska utmaningar. Samhällsplaneringen och vårdbyggandet kan behöva anpassas till ökad risk för smittspridning framöver. (Folkhälsomyndigheten 2021, MSB 2021, Framtidens vårdbyggnader 2017, SKR; Vårdlokaler under pandemi 2021, Chalmers)

Läs mer på sidan ”Smittskydd och beredskap - Folkhälsomyndigheten”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Förmågor att hantera en pandemi, MSB”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Publikationer Chalmers” . Länk finns i ”Relaterad information”.

Omställningsprocess inom vården

De stora utmaningar som vården står inför kopplade till bland annat demografiska förändringar och ökat och förändrat vårdbehov visar på vikten av en förnyad sammanhållen vårdprocess. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har därför startat en nationell omställningsprocess som SKR benämner Nära vård. SKR betonar att vården ska gå från reaktiv till proaktiv och hälsofrämjande och att personcentrering är vägledande både som förhållningssätt och arbetssätt i organisationen.

SKR beskriver bland annat att flera pågående uppdrag syftar till ett gemensamt fokus som utgår från:

  • Att skapa förutsättningar för ett mer hälsofrämjande samhälle.
  • Att individer ges förutsättningar att uppnå bästa möjliga hälsa och är rustade att nå sin fulla potential.
  • Välfungerande och behovsanpassade välfärdstjänster.

Boverkets samlade bedömning

Boverkets samlade bedömning är att framtida utmaningar tillsammans med det pågående omställningsarbetet inom vården har stor påverkan på hur vårdmiljöer bör lokaliseras, fysiskt organiseras och utformas. Framtidens vårdmiljöer kommer i större utsträckning än idag att behöva finnas tillgängliga på nya platser och på nya sätt nära människors vardagsliv. Förutom att vara behandlande behöver vårdens miljöer också utvecklas till att vara mer förebyggande och hälsofrämjande, som en del i att minska behovet av vårdinsatser. Forskning visar även på att utformningen av byggda miljöer kan ha stödjande och hälsofrämjande effekter. Denna kunskap är viktig att ha med sig i utvecklingen av vårdens miljöer. (Framtidens vårdbyggnadsstruktur 2021, CVA; Framtidens vårdbyggnader 2017 SKR)

Boverket ser att många komplexa behov och utmaningar behöver hanteras. I denna första vägledningsetapp fokuserar Boverket på de behov som är starkt kopplade till den demografiska förändringen och vårt ökade och förändrade vårdbehov i en nära framtid. Här ingår närsjukhus, vårdcentraler och lokaler kopplade till vård på distans och mobil vård.

Vägledningen fokuserar på de byggda vårdmiljöer som är centrala för den nära vården, exempelvis mobil vård, rum för vård på distans, vårdcentraler och närsjukhus. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Boverket vill med vägledningen visa på faktorer inom gestaltning som kan ge stödjande och hälsofrämjande effekter och på betydelsen av medveten och gemensam samhällsplanering med fokus på hälsoeffekter. Vägledningen lägger också stort fokus på hur inkluderande processer kan genomföras och vilka fördelar och effekter dessa kan ge kopplat till långsiktig hållbarhet.

Summering av vägledningens huvudbudskap

Här nedan finner du en sammanfattning av vägledningens primära slutsatser och huvudbudskap.

Sätt kunskap och kompetens i fokus

För att utveckla hållbara och omsorgsfullt utformade vårdmiljöer ser Boverket det som angeläget att vårdens miljöer utvecklas med kunskap och kompetens i fokus.

  • Använd både kunskap som byggts upp genom beprövad erfarenhet och genom forskning, om gestaltningens betydelse för god vård och hälsa, vid beslut om utformning av vårdens miljöer.
  • Bemanna projekt med personer med djup gestaltningskompetens, med stor erfarenhet av vårdmiljöer och med hög vårdkompetens. Det finns ett stort värde i att dessa personer följer hela byggprocessen från tidig planering till byggande och genomförande.
  • Främja ett gemensamt lärande genom kontinuerlig uppföljning och kunskapsåterföring i projekt och mellan olika projekt.

Använd inkluderande processer

För att utveckla hållbara och omsorgsfullt utformade vårdmiljöer ser Boverket det som angeläget att vårdens miljöer utvecklas i inkluderande processer.

  • Prioritera dialog och delaktighet med vårdens personal, patienter och närstående genom hela processen.
  • Gör en behovsanalys och formulera gemensamma mål kring kvalitet i vårdmiljön tidigt i processen för att säkra förståelse och samsyn.  

Inkludera gestaltning genom hela livscykeln

För att utveckla hållbara och omsorgsfullt utformade vårdmiljöer ser Boverket det som angeläget att utformningen beaktas och utvecklas genom den byggda vårdmiljöns hela livscykel.

  • Utforma vårdens byggda miljöer utifrån en förståelse för de behov och utmaningar som vårdverksamhetens ständiga utveckling medför.
  • Uppmärksamma och var medveten om att gestaltning sker kontinuerligt från planering och byggande till förvaltningsskedet. Förståelse för gestaltningens betydelse, och utformningens syften, behöver därför finnas med under hela livscykeln för en byggd vårdmiljö från tidiga investeringsbeslut till beslut i förvaltningsskede.
  • Ta utgångspunkt i det lokala sammanhanget och platsen vid nybyggnad och ändring. Ta vara på, och dra nytta av, befintliga värden och kvalitéer i såväl byggnad som plats.
Illustration som visar vägledningens fokusområden. Boverkets vägledning om vårdens byggda miljöer fokuserar på den nära vården och är indelad i sex fokusområden. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Vägledningens innehåll

Vägledningen är uppdelad i en läsanvisning ”Om vägledningen” samt sex fokusområden:

  • Människa och vårdmiljö i centrum – bakgrund och utgångspunkter
  • Gestaltningens betydelse – en kunskapsportal
  • Processen – metodstöd
  • Lagar, mål och riktlinjer – orientering om relevanta regelverk och riktlinjer
  • Lärande exempel – framgångsfaktorer kopplade till grundkvaliteter
  • Begrepp – ordförklaringar
Illustration av vägledningens syfte, avgränsning, målgrupp och metod.

Om vägledningen

I denna läsanvisning kan du läsa mer om vägledningens syfte, avgränsning, målgrupp och metod.

Människa & vårdmiljö i centrum.

Människa och vårdmiljö

Här finner du några utgångspunkter för vårdens byggda miljöer; Vilka utmaningar som vårdsverige står inför, vilka aktörerna är och hur framtidens vårdbyggnader kan bidra i arbetet med samhällsutmaningar. Avsnittet belyser även kunskap, forskning och evidens.

Gestaltningens metydelse.

Gestaltningens betydelse

Avsnittet lyfter varför medveten utformning och gestaltning är viktigt och hur gestaltningens upplevelsevärden kan skapa bättre förutsättningar för vårdverksamheter och stödja vårdtjänsterna både för vårdtagare och medarbetare. En kunskapsportal.

Process.

Process

Detta avsnitt lyfter metodstöd och strategiska förhållningssätt för att realisera en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö.

Lagar, mål & riktlinjer.

Lagar, mål och riktlinjer

Här finner du ett urval av de lagstiftningar som påverkar planering, byggande och förvaltning av vårdens inomhus- och utomhusmiljöer. De nationella mål och riktlinjer som har särskild relevans för vårdens byggda miljöer lyfts också.

Lärande exempel.

Lärande exempel

Exempelbanken ger inspiration och inblick i andras erfarenheter med att planera, beställa, bygga och förvalta vårdmiljöer runt om i landet. Exempel på nybyggnader så väl som om- och tillbyggnader av befintliga vårdmiljöer finns med.

Centrala begrepp.

Centrala begrepp

Ordlista som tar upp begrepp som blivit centrala i vårt arbete med vårdens byggda miljöer och förklarar dem. Begreppen är listade i bokstavsordning.

Boverket (2022). Utveckla vårdens byggda miljöer. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/vardens-miljoer/ Hämtad 2024-12-21