Konst i vårdmiljöer

Granskad: 8 juni 2022
Palett och pensel som ligger i en grön cirkel. Konst. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Konst i vårdmiljöer bidrar till att främja hälsa och välmående. Konsten får oss att se saker från ett annat håll, vilket bidrar till självförståelse och ger näring till kreativitet och vidgade perspektiv.

Att tänka på

Färgglad soffa framför en vägg full av konstverk. Inom psykiatrin i Aarhus utgör konsten en del av den läkande behandlingen sedan en lång tid tillbaka som bidragit till en stor konstsamling av patienternas verk. Vårdmiljön har genom nära samverkan mellan samtidskonstnären TalR, arkitekt, beställare och brukare bidragit till en gestaltning av en unik och hemtrevlig miljö som stolt lyfter fram konstverken genom åren och konstens betydelse genom sitt formspråk i vårdmiljön. Skejby psykiatri, Aarhus Danmark. Arkitekt: Arkitema. Foto: Nils Nygaard

Viktiga medskick kring konst i en vårdmiljö

  • Arbeta med konst för att främja hälsa och välbefinnande i vårdmiljöer. Konst kan vara en rehabiliterande och trivselskapande resurs i vårdverksamheten. Konsten är även betydelsefull för orienterbarhet och kan utgöra unika riktmärken som gör vårdmiljön enklare att hitta i.
  • Välj konstverk omsorgsfullt utifrån platsens förutsättningar och behov. Konstverket kan även skapa mervärde till omgivande samhälle.
  • Formulera ett konstprogram i tidigt skede och förankra konsten hos representanter för verksamheten, personal och patienter i vårdbyggnadsprojektet. Detta främjar en bred förståelse och insikter som kan vägleda i arbetet mot en hög grad av integrering av konsten i den byggda vårdmiljön.

Konstens betydelse

Konstnärlig gestaltning är betydelsefullt på flera sätt. Konsten bidrar till att stärka platsens identitet och attraktionskraft, samtidigt som den ger fastigheterna ett mervärde. Konst i offentliga miljöer som exempelvis vårdmiljöer syftar även till att alla människor ska få tillgång till konst. Oavsett språk eller kulturell bakgrund kan konsten bidra till en mer inkluderande miljö och finnas tillgänglig i alla människors vardag. Via konsten avleds vi att se andra värden och perspektiv och på så sätt utmanas vår bild av verkligheten.

Genom att möta olika sorters konst som berör och ger nya intryck fungerar den som ett fönster ut mot någonting större som ger möjlighet att reflektera över sig själv som en del av ett större sammanhang. Genom att konsten omfattar en variation av konstnärliga uttryck kan den ses som en möjlighet för människor att utveckla sitt kritiska tänkande och vara en del av hållbar samhällsutveckling. (Magnusson, A 2017)

Konst erbjuder humanistiska värden i ett samhälle som ofta domineras av direkt mätbara krav på effektivitet. Konst talar till alla delar av människan, även de som inte är mätbara och rationella. Konsten liknar kärleken – den uppfyller djupt mänskliga behov som pengar, mat och kläder inte kan tillgodose

– Ur Argumentera för konst, Statens konstråd.

Konst i vårdmiljöer främjar hälsa

Konst är en värdeskapande faktor i vårdmiljöer som kan främja hälsa och välbefinnande. Konstnärlig gestaltning är betydelsefullt för orienterbarhet och igenkänning i vårdmiljön. Konsten fyller även en viktig funktion som positiv avledning. Ett fascinerande konstverk kan ge en människa stöd i att byta tankebanor och perspektiv som kan verka lugnande i en situation som kan präglas av oro. Ett annat exempel på det kan vara att visa konst som föreställer natur då forskning har visat att patienter reagerar positivt på motivet.

Det är även viktigt att uppskatta det skönhetsvärde som konst kan bidra med, ofta tillsammans med avledning. Konst är ett av få uttryck som inte i första hand alltid har en praktisk funktion. Det värde som finns i att bara något är vackert är tillräckligt i många fall. Konstnärlig gestaltning kan användas för att bidra till trivsel och värme i vårdens lokaler. De konstnärliga värdena tillsammans med den medicinska och den tekniska gestaltningen kan ge balans mellan det kliniskt rationella och det känslomässiga som pågår i en vårdverksamhet. Det bidrar till att vårdmiljön kan upplevas både professionell och humanistisk. (Wik, 2015; Lundin, S. 2017; Fröst, P & Lundin, S 2016; Wijk, H. 2017; Ulrich, R. 2012)

Konstverk med många blå cirklar som sitter på en vägg i en korridor. Konstverket Funderingar i ett väntrum ©Stig Lindberg/Bildupphovsrätt 2022. Foto: Per Mannberg

Tillgång till konst – en öppen och demokratisk process

Sedan 1937 har det i Sverige tillämpats en enprocentsregel för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer. Syftet har varit att skapa ett system som på lång sikt kan finansiera konst i planering och byggande av offentliga miljöer. Regeln innebär att minst en procent av budgeten ska investeras i konstnärlig gestaltning. På senare tid har även riskdagen återigen bekräftat konstens betydelse i gestaltningen genom att i politiken för gestaltad livsmiljö peka på att statliga aktörer ska agera förebildligt och tillämpa enprocentsregeln. Genom detta har staten tydligt visat vilken betydelse vården har. (Prop. 2017/18:110, sid. 44)

Ibland kan det finnas utmaningar mellan forskningen kring konst i vårdmiljöer, principerna för offentlig konst och den fria konsten vid val av konst i offentliga vårdmiljöer. I konstprocessen är det därför viktigt att genom förankring och en nära samverkan mellan alla inblandade parter diskutera dessa frågor och ge tid till olika avvägningar och beslut. Genom samarbete finns goda möjligheter till innovation, förnyelse och goda resultat och hur processen för dessa samarbeten är något som kan tas upp i planeringen av projektet.

Statens konstråd har tagit fram ett metodstöd för att arbeta med enprocentsregeln och hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger.

Läs mer på sidan ”Staten och enprocentsregeln – en lång historia" på Statens konstråds webbplats. Länk finns i  ”Relaterad information”.

Konsten gnager å stör samtidigt som den läker och vägleder!

– Stefan Lundin, ur Konst i vården – en konst med handklovar 2019.

Inköp av konst i vårdmiljön

När det gäller konst i vårdmiljöer eller andra offentliga miljöer så kan införskaffandet gå till på olika sätt. Den kan köpas in separat eller vara uppdragsbaserad. Dessa förfaranden innebär att det konstnärliga uttrycket genomgås av en mängd hänsyn och krav på uttryck, hållbarhet, form, kanske till och med färg och tänkt placering och inte minst pris. Det kan även vara andra frågor som säkerhet, hygien och tillgänglighet som behöver analyseras i samband med införskaffandet. Utifrån dessa olika aspekter ligger det en pedagogisk utmaning i att inte begränsa konstuttryck inom vårdmiljöer, i tron om att barn gillar det ena och äldre något annat.

Val av konst handlar om att professionellt sätta sig in i och empatiskt förstå vilken situation människor i vårdskede befinner sig i och utifrån den förståelsen planera inköp för den specifika platsen. Konsten berör även patienters medföljande och personalen som arbetar inom vården. Samtidigt är det viktigt att vi i offentligt rum möts av en variation av konstuttryck.

Konstverk i många färger som står utomhus. Konstverket Color Membrane #2, 2019 av konstnären Karin Westermark. Värnamo sjukhus (White arkitekter) Foto: Annelie Mårtensson/Boverket.

Val av konst - en nära samverkansprocess

Den konstnärliga gestaltningen i en vårdmiljö är en del av patientens vårdmöte och därför det är extra viktigt att urvalet av konst är genomtänkt ur olika perspektiv utifrån en gemensam och medveten process. Att samverka och samplanera på ett tidigt stadium ger förutsättningar för ett bra samspel mellan arkitektur, landskapsarkitektur, konst och inredning. Valet av konst bör utgå från platsen och dess förutsättningar utifrån en gemensam dialog.

Ett exempel på när man har utgått från de speciella omständigheterna på platsen är Högsbo specialistsjukhus. Det var ett nybyggnadsprojekt i stadsdelen Högsbo, Göteborg. Området är kulturhistorisk värdefullt och utgörs av en enhetlig samling röda tegelbyggnader i sammanhållen miljö. På platsen där det nya specialistsjukhuset byggdes revs en del av den äldre 1940-talsbebyggelsen, och teglet togs till vara och gjordes tillgängligt för konstuppdrag. Ett konstnärligt gestaltningsuppdrag utgick ifrån det historiska materialet och användes för att skapa ny gestaltning och mening med teglet.

Vid val av konst i vårdmiljöer är det viktigt att ha med sig omständigheten att patienter och besökare kan befinna sig i en utsatt situation och kan därför få starka reaktioner på konsten. Konsten kan verka på flera nivåer hos en person och kan i vissa fall bidra till starka personliga upplevelser. Upplevelser som kan stärka självinsikt och eventuellt läkande. Men motsatsen kan också uppstå i upplevelsen hos en person. Exempelvis kan olika tillstånd såsom demens eller hjärnskada leda till svårigheter, rädsla och förvirring. Därför är det viktigt att konstkollektioner och permanenta konstverk utformas utifrån varje verksamhetsspecifika behov och att dialog mellan konstnär, patient och personal är en del av processen. Genom en nära samverkan mellan alla berörda parter finns stora möjligheter att inkludera konst i alla sorters vårdmiljöer. I samverkan kan företrädare för patienter och personal bidra med olika perspektiv på upplevelsen av konst, förståelse för verksamheten och det rumsliga sammanhanget. (Ulrich, R. 2012; Lundin, S. 2017; Magnusson, A. 2017)

Foto på lekrum med barn och figurer samt bild på färgglatt konstverk som täcker en hel vägg. Bild till vänster: Astrid Lindgrens barnsjukhus (White arkitekter). Bild till höger: Konstverket ’Mood’ colour tweets av konstnär Morag Myerscough 2017, Linköpings Universitetssjukhus. Foto: Tova Rudin (vänster) och Kajsa Juslin (höger)

Ju tidigare i processen ett samarbete kring konsten kommer in desto bättre är förutsättningarna för ett bra resultat utifrån de rumsliga förutsättningar som finns i det specifika projektet. Konstansvariga och konstnärer kan skapa ökad förståelse för konstens kvaliteter och vidga sättet att se på konst. Som exempel gjordes en satsning på den konstnärliga gestaltningen tidigt i processen av Angereds närsjukhus. Konstverk togs fram specifikt för bygganden och en omfattande dialog fördes med bland annat medborgare och verksamhet. Utifrån synpunkter från medborgardialoggruppen, den arkitektoniska gestaltningsidén och verksamheternas styrdokument tog konstenheten i Västragötalandsregionens fram ett konstprogram för nybyggnaden som innehöll förslag på hur och var konsten skulle ta plats, hur den skulle bidra till upplevelse och eftertanke och samtidigt ge ett helhetsperspektiv.  (Västfastigheter. 2015, Workshop med experter vårdarkitektur 2019)

Läs mer i ”konsten i Angereds närsjukhus" på Västfastigheters webbplats. Länk finns i ”Relaterad information”.

Konstuttryck bidrar till upplevelsemässiga kvaliteter

All form av konst kan, oavsett om den är en byggnadsintegrerad del, ett löst hängande konstverk eller en tillfällig installation, tillföra värden till vårdverksamheten och personalen. Att ta del av konst i form av konstvandringar kan användas i rehabiliterande syfte eller erbjuda en vandrande väntan inomhus eller utomhus. Det kan även ha värden i form av ökad trivsel och möjlighet till socialt umgänge med andra personer i en liknande situation. I samband med detta kan konsten även diskuteras i samtalsgrupper och ge medverkande större kunskap om betydelsen av konst, arkitektur och andra gestaltningsområden. Genom att erbjuda dessa aktiviteter kan även vårdmiljön och dess identitet stärkas genom att även erbjuda tillfällen då människor i närområdet kan lära känna sin vårdcentral och öka bekantskapen med vårdmiljön. I Angereds närsjukhus som exempel används bland annat konstvandringar i vårdlokalerna för att välkomna nya grupper att våga ta steget in i lokalerna och etablera en kontakt med verksamheten och för att samtidigt uppmuntra människor att söka vård i tid. Enkätstudier med brukargrupper visar att närvaron av konsten är viktig och betydelsefull i vårdmiljöer.  (Västfastigheter 2015, Wik, A 2015)

Färgglada konstverk i taket och runt hörn på väggar. Konstverken är varierande och lekfulla och utgör ett samspel mellan arkitektur, inredning och konst. De bidrar till orienterbarhet och bjuder in både barn och vuxna till att använda konstverken på sitt sätt. Bild till vänster: Konstnär Anna Sjons Nilsson, pockets full of miracles. Mittenbilden: Min lek med dansen av Diana Noriega. Bild till höger: Konstnär Marie Palmgren, Berättelser. Angereds Närsjukhus (Sweco) Foton: Bert Leandersson

Läs mer om Angereds närsjukhus på sidan ”lärande exempel” i menyn.

Sedan 2017 bedrivs konstvandringar för patienter i geriatrisk vård, det vill säga specialistvård för äldre, vid Nacka sjukhus i syfte att öka patienternas välbefinnande. Där konstateras att konstvandringarna ger patienterna stimulans till ökad uppmärksamhet och kognitiv förmåga. Dessutom berikar konstverken vårdmiljön för patienter och personal. Konstvandringarna bidrar till tankar om existentiell hälsa och stimulerar patienternas resurser och sociala delaktighet. (Liljefors & Alftberg 2019)

Människor som tittar på konst på väggarna i en korridor med gröna väggar. Konstvandringar i en vårdmiljö kan användas för olika syften, bland annat som en social aktivitet men även som rehabträning efter en sjukdom. Bild till vänster: Konstvandring kring konstverket Träd av Maria Boi. Bild till höger: Solbacken. Foto: Max Liljefors (vänster) och Max Plunger/Nyréns arkitektkontor (höger)

Konst som resurs i vårdverksamhet

Ett annat exempel där konsten har använts som ett verktyg i verksamheten är i psykiatrins kvarter på SÄS Borås. Inom psykiatrisk verksamhet är det särskilt viktigt att ta hänsyn till säkerhetsaspekter. På psykiatrins område fanns utmaningar i arkitekturen då det i det stora trapphuset fanns risk för fall ner i ett öppet schakt. En utformning där konsten bidrog med en säker lösning i kombination med konstnärlig höjd arbetades fram genom att installera ett monumentalt konstverk i själva schaktet.

Exempel på frågeställningar - Konst

Här kan du ta del av frågeställningar som kan vara ett stöd vid utformning av den byggda vårdmiljön. Frågorna syftar till att lyfta olika perspektiv som gestaltningen kan behöva stödja?

  • Hur kan konst stärka platsen och vårdmiljöns identitet och bidra till sammanhang?
  • Hur kan konsten utgöra en del av en attraktiv och tilltalande helhet ihop med exempelvis material, inredning, ljus- och färgsättning?
  • Hur ska konsten köpas in och vad ger det för förutsättningar för gestaltningen som helhet?
  • Hur kan konsten bidra till mänsklighet, humor och värme?
  • Hur kan konsten stödja verksamhetens vision och ambitioner? Hur kan gestaltningen ge förutsättningar för att konsten kan vara en del av rehabilitering eller annan behandling?
  • Vilka olika parter behöver vara inblandande i planeringen av konsten och hur ska samverkan kring dessa frågor genomföras? Kan exempelvis brukarna och invånarna bjudas in?
  • Hur kan konsten bidra till god orienterbarhet i verksamheten? Kan den exempelvis väcka nyfikenhet som leder besökaren i en särskild riktning? Kan konsten ha ett uttryck som underlättar för personal och besökare att lokalisera sig i vårdmiljön?
  • Hur kan konsten bidra till interaktivitet som främjar lek eller rörelse? Kan till exempel inne- och utemiljön erbjuda lekskulpturer eller en promenad med konstverk?
  • Hur kommer konsten att upplevas utifrån olika funktionsnedsättningar exempelvis neuropsykologiska?
  • Kan temporära verk skapa ny stimulans för patienter som kommer regelbundet till verksamheten?
  • Hur kan ett konstverk tas fram på ett hållbart sätt? Finns det exempelvis material på platsen som kan återanvändas i utformningen?
  • Hur säkerställs att det konstnärliga uttrycket inte försvinner eller begränsas under vårdbyggnadsprojektets genomförande?
  • Hur ser ansvarsförhållanden och underhållskostnaden ut när det gäller förvaltning av konstverken?

Referenser

Fröst, P & Lundin, S ”Vackra vårdbyggnader läker” (2016); I: Sigurdsson, O & Sjölander, A (red) Kultur och hälsa i praktiken

Konstnärsnämnden (2020); 1% för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö En komparativ studie av enprocentsregeln i kommuner

Västra Götalandsregionen (2019). Konsten en värdeskapande faktor i vårdmiljö – En seminarierapport från Konstenheten i Västra Götalandsregionen på Västra Götalandsregionens webbplats

Liljefors, M & Alftberg, Å; Kulturförvaltningen, Region Stockholm (2019). Konst som resurs i geriatrisk vård. Rapport från ett följeforskningsprojekt om Resa i tid och rum – en konstvandring på Nacka sjukhus. Publikationer 2018-2019 | Kulturförvaltningen (regionstockholm.se)

Lundin, S (2017): Konst i vården – en konst med handklovar? I: Konstenheten i Västra Götalandsregionen: Konsten en värdeskapande faktor i vårdmiljö – En seminarierapport från Konstenheten i Västra Götalandsregionen 2017. Konsten en värdeskapande faktor i vårdmiljö_2018 (vgregion.se)

Magnusson, A (2017): Möjligheter och utmaningar i synen på konst i vårdmiljö. I: Konstenheten i Västra Götalandsregionen: Konsten en värdeskapande faktor i vårdmiljö – En seminarierapport från Konstenheten i Västra Götalandsregionen 2017. Konsten en värdeskapande faktor i vårdmiljö_2018 (vgregion.se)

Statens konstråd (2018). Slutrapportering av regeringsuppdrag om hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger. På Statens konstråds webbplats

Ulrich, R. (2012), Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0. Forskning som stöd för utformning av den fysiska vårdmiljön. Centrum för vårdens arkitektur, Publikation 1/2012. På Chalmers webbplats

Västra Götalandsregionen Västfastigheter (2015): Konsten i Angereds närsjukhus. Konsten i Angereds Närsjukhus_2015 (vgregion.se)

Wik, A, Stockholms läns landsting (2015); Konsten att vara specifik – om konst i vården

Wijk, H (2017): Vårdmiljön betydelse för mötet mellan patient och personal. I: Konstenheten i Västra Götalandsregionen: Konsten en värdeskapande faktor i vårdmiljö – En seminarierapport från Konstenheten i Västra Götalandsregionen 2017.

Boverket (2022). Konst. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/vardens-miljoer/gestaltningens-byggstenar/konst/ Hämtad 2024-12-21