Rummets grundkvaliteter ger stöd för vård

Granskad: 8 juni 2022
Vit kub med ett orange hjärta i som ligger på en rosa cirkel. Rummet. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Rumsutformning i en vårdmiljö spelar stor roll för att verksamheten ska kunna fungera, för goda patientupplevelser och god arbetsmiljö. Rummens unika kvaliteter och hur rummen är kopplade till varandra är ett viktigt stöd för vårdverksamhetens olika flöden och behov som också utgör en del av omsorgen för både patienter och personal.

Att tänka på

Foto på luftigt väntrum med många utspridda sittmöjligheter. Rummets gestaltning har en konsekvent formidé som knyter an till platsens historia och som låter naturen, dagsljuset och landskapet ingå som del i utformningen för att främja hälsa. Från parallelluppdrag för Växjö nya akutsjukhus. Visualisering: Arkitema/LINK arkitekter

Viktiga medskick om vårdmiljöns rum

  • Rummens utformning har en betydande roll för att kunna bedriva och utveckla trygg, jämlik och inkluderande vård som främjar hälsa.
  • Både funktion och upplevelse är grunden till rummens kvalitet i vårdens byggda miljöer.
  • Tänk på att stressänkande och trygghetsskapande rum ger ett gott stöd för vård och omsorg samtidigt som de är ett bra stöd som daglig arbetsmiljö.
  • Tänk på att rum som hanterar komplexa krav och förändrade vårdbehov behöver extra stor gestaltningskvalitet.
  • Sträva efter rumslig hållbarhet över tid, ta vara på kvaliteter i befintlig miljö och sträva efter hög kvalitet i ny byggd miljö.

Rummens utformning spelar stor roll

Rummens utformning i en byggd vårdmiljö har en betydande roll för att kunna bedriva och utveckla trygg, jämlik och inkluderande vård som främjar hälsa. Hur rum sätts samman med varandra och hur rummens skala, volym och ljusinsläpp utformas och hanteras påverkar vårdverksamhetens praktiska arbete, dess säkerhet och trygghet. Rummens utformning påverkar också hur lätt den byggda miljön är att förstå, trivas i och använda. Därför kan brist på rumslig kvalitet hindra det kliniska arbetet och minska människors välmående. Väl genomtänkt gestaltning och rumslig kvalitet som stödjer verksamheten och människors behov är viktig för att vården ska fungera ändamålsenligt. (CVA, EBD 2020; Wijk m.fl. 2014; Patient- och anhörig workshop 2019)

Man ritar eller bygger inte ett hus först och adderar färg och form sen (...) Verksamhetens önskemål har hela tiden vägts med och mot egna överväganden och erfarenheter. Bland annat om att insikt kräver tid – slow planning- och om att hårda och mjuka värden båda är delar av samma storhet.

– Stefan Lundin, ur Arkitektur som medicin 2009.

Ta hänsyn till både funktion och upplevelse

Vid planering av vårdmiljöer utvecklas målbilder med fokus på mätbara funktioner som exempelvis definierar ytstorlek, material och tekniska installationer. För att åstadkomma en högkvalitativ och ändamålsenlig vård är det lika viktigt att även formulera de upplevelsemässiga funktionerna.

Den fysiska gestaltningen handlar exempelvis om konstruktionen och var väggar, tak och öppningar finns. Den handlar också om vilka mått och material som används. Dessa värden är konkreta och mätbara. 

Den fysiska gestaltningen ger även upplevelsemässiga värden som är svårare att mäta, exempelvis trygghet, trivsel, välbefinnande och känslan av sammanhang. Dessa är en effekt av den fysiska planeringen och den upplevelse som rummets kvaliteter ger i sin helhet. Som exempel kan bättre ljusförhållanden göra ett rum som förut bara gjort dig trött till en plats som vibrerar av liv och värme. Trots att förändringen egentligen är fysisk med ett större dagsljusinsläpp, armaturer eller ljuskällor blir effekten i högsta grad emotionell och upplevelsemässig.

Trapphus med stengolv på Skärgårdsakuten. Gustavsberg Vårdcentral. Rummets utformning med taklanternin bidrar till en rymd som ger överblick, dagsljusinsläpp och som bjuder in till rörelse genom trappans placering. Arkitekt: Landström arkitekter. Foto: Åke E:son Lindman

Motverka stress och skapa trygghet genom rumskvalitet

Gestaltningen av vårdens rum både inomhus och utomhus har en betydande roll för att motverka stress, öka trygghet och välmående för både patienter, medföljare och personal.

Nedan beskrivs några samverkande egenskaper i vårdmiljön som enligt forskningen är betydande för att minska stress och öka trygghet hos patienter och personal.

Positiv distraktion, naturkontakt och grönska motverkar stress och ökar välbefinnande

Positiv distraktion handlar om att med omsorgsfulla detaljer, intressant ljusinsläpp, gröna miljöer, konst eller utblickar, skapa en vacker vårdmiljö som skapar stimulans och nyfikenhet som gör det enkelt att skingra sina tankar. Kontakt eller intryck av natur och grönska är viktigt för att ge förutsättningar som ökar förmågan att motverka stress och främja välbefinnande. Gröna miljöer är betydelsefullt i många av vårdens rum särskilt där människor uppehåller sig lite längre som exempelvis i väntrum, undersökningsrum, personalrum, vilorum och utemiljöer.

Kontakt med natur och grönska kan skapas genom att ta vara på och förstärka befintliga värden. Det kan exempelvis vara utblickar mot stora träd, vatten eller ett vackert landskap. Det kan också röra sig om att kulturhistoriska värden tas om hand med stöd av teman eller konst i den rumsliga gestaltningen. Tillgång till stimulans och aktiviteter som exempelvis att leka, klättra eller promenera och att rummet erbjuder plats för exempelvis interaktiva spel är också betydelsefull positiv avledning.

Forskning visar att tillgången till exempelvis träd, blommor, trädgårdar, vatten och utblickar mot natur har en läkande och återhämtande effekt. Även konst och ljud-och bildmotiv som avspeglar natur kan verka avledande på ett sätt som påverkar hälsan positivt. Exempelvis har tillgång till dagsljus och naturintryck visat på smärtlindring, snabbare tillfriskning, dämpning av oro och stress för patienter och viktiga återhämtande effekter för vårdpersonalen. (Kaplan 1995, Ottosson m.fl. 2011, Bengtsson m.fl. 2018 Ulrich 2008, Grahn 2005, Wijk 2014).

Väntrum inne och ett inglasat väntrum ute. Rum inne och ute som ger möjlighet till avskildhet och en stunds vila eller reflektion är viktigt för både patienter och vårdens personal. Bild till vänster Ingång 100, Uppsala (White arkitekter). Bild till höger: Minnesträdgården (White arkitekter). Foto: Åke E:son Lindman (vänster) och Johan Bävman (höger)

Läs mer på sidorna ”Natur och grönska”, ”Utblickar och dagsljus” och om ”Konst” i menyn.

Variation i social densitet minskar stress och ökar välbefinnande

Utformning av rum som stödjer variation i social densitet handlar om att tillmötesgå behovet av att själv välja, att kunna vara tillsammans i sällskap eller välja att vara avskild från andra. Både platser som ger förutsättningar till social kontakt och känslomässigt stöd via andra människor och möjligheten att vara ifred eller privat är viktiga att erbjuda och att de inte krockar med varandra. Det kan stödjas genom gestaltning som erbjuder flera rum eller att valmöjligheten finns inom ett rum. Variationen kan exempelvis skapas genom rumsbildande nischer, glaspartier, väggar och halvväggar. Inredningens gestaltning kan vara ett stöd i utformningen genom exempelvis golv, mattor, kulör, möblering, växtmaterial och pendlade armaturer. Varierad takhöjd kan också ge förutsättningar och variation genom att åstadkomma rumslighet i mindre eller större skala.

Variationen i social densitet är även betydelsefull för personalens välmående. Rumsliga förutsättningar för både avskildhet och möjlighet till socialt samspel motverkar stress och ger möjlighet att styra över situationen de befinner sig i. Betydelsen av varierad social densitet och att fritt efter behov kunna röra sig mellan situationerna gäller såväl inomhus som utomhus.

Begreppet social densitet kommer från miljöpsykologin och används för att beskriva om vårdmiljön erbjuder besökaren möjlighet att själv styra mellan en plats med andra människor närvarande eller en plats för avskildhet. Begreppet har till exempel använts inom forskning kring hur psykiatriska avdelningars utformning kan kopplas till aggressivt beteende. Social densitet indikerar då om den fysiska miljön underlättar eller hindrar de boendes möjlighet att röra sig mellan olika rum och att reglera närheten till andra och antalet personer i samma rum. (Bengtsson m.fl. 2018, Ulrich 2008).

Personalrum med stoppade möbler och en öppen spis. Gustavsbergs vårdcentral har ett stort generöst personalrum som innehåller många olika platser som kan anpassas för det egna behovet och som har en bra variation av social densitet för personalen. Hög kvalitet i materialval och inredning skapar tillsammans med en unik utsikt stora skönhetsvärden. Platsen vid eldstaden i rummets mitt upplevs av många som en plats man spontant söker sig till. (Landström arkitekter) Foto: Åke E:son Lindman (vänster) och Sonia Andersson/Boverket (höger)

Attraktivitet ökar tilltro och trivsel

En positiv helhetsupplevelse av ett rum och en vårdmiljö kan ses som en förutsättning för attraktivitet. I helhetsupplevelsen använder vi alla våra sinnen som bidrar till att de sammanvävda kvaliteterna i ett rum både kan synas, höras, kännas och upplevas med stöd av den byggda vårdmiljön. Vårdens rum behöver vara behagliga, trivsamma och välkomnande. Med kunskap om lokala förutsättningar och brukarnas behov kan delar och detaljer integreras till en sammanvägd och vacker helhet som tillgodoser såväl psykologiska, fysiska, sinnliga och funktionella behov.

Attraktivitet och positiv helhetsupplevelse är viktigt för att patienter ska kunna känna tilltro till vården och vårdens personal, och därigenom en ökad trygghet. Attraktivitet bidrar också till personalnöjdhet och har betydelse för en god arbetsmiljö att trivas i och vara stolt över som också gynnar relationer mellan människor.

Två barn som sitter i ett väntrum. Att trivas och känna sig välkommen inför ett vårdbesök via rummets utformning ger goda förutsättningar för ett bra vårdmöte mellan patient och personal. Foto: Plattform/Scandinav

Läs mer om attraktivitet på sidan ”Material och detaljer” i menyn.

Kravlös utformning stödjer sårbara användare

För att en vårdmiljö ska kunna fungera stödjande behöver den var utformad på ett sätt som inte ställer för höga krav på en persons förmågor. Människors förmågor kan variera av många olika anledningar. Det kan exempelvis röra sig om ohälsa, funktionsnedsättningar, kultur, ålder eller stress och oro som gör det svårt att hantera och förstå sin omgivning. När behov och stöd stämmer överens genom den rumsliga gestaltningen ges förutsättningar för att motverka stress, skapa trygghet och främja hälsa. (Edvardsson & Sandman 2014, Grahn 2005, Wijk 2014, Ulrich 2008).

Forskning och studier visar på att människor utvecklar olika grad av känslighet för den fysiska omgivningen och för social kontakt baserat på exempelvis stress, funktionsnedsättningar, ohälsa eller kriser (Grahn 2005). Det förklarar varför den omgivande miljön kan upplevas annorlunda och som mer krävande eller hindrande vid ett tillfälle när någon inte mår bra, men inte vid ett annat tillfälle då personen är frisk. 

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tagit fram modeller i form av en pyramid av stödjande miljöer och åtta grundläggande upplevelsebaserade och stödjande naturmiljöer som tillämpas vid design och planering av rum och platser i terapiträdgårdar, grönområden, gårdar och parker. Modellerna utgör verktyg för att skapa stödjande miljöer för återhämtning och hälsa baserade på behov som människor har från spannet av att vara djupt inåtvänd och svårt sårbar till att vara aktiv och social. (Bengtsson m.fl. 2018, Grahn 2005, Tenngart Ivarsson 2011)

Pyramid som illustrerar stegen mellan asocial och social. Figur. Pyramid av stödjande miljöer. Modellen förklarar vilket stöd som behövs från den omgivande miljön baserat på vilken grad av engagemang som en person förmår. Längst ner vid basen är behovet av en kravlös naturmiljö som störst med stöd att få vara inåtvänd och ifred. Illustration: Ottosson & Grahn, 1998

Läs mer om SLU:s forskning om stödjande utemiljöer i ”Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang”, på SLU:s webbplats. Länk finns i ”Relaterad information”.

Två foton som visa grönska inomhus och utomhus. Onkologiska kliniken i Lund är ett exempel på där grönska både inne och ute bidrar till en stödjande miljö. (Landskapsarkitekt Monika Gora). Foto: Nils Bergendal

 

Man ska inte bli sjukare av att besöka platsen, utan man ska ju känna att det piggar upp lite grand när man kommer dit. Och det kan jag uppleva med vårdcentralen, när man sitter där och tittar på palmerna och grönskan och ljuset som kommer in. Att det är nästan en lite andlig plats.

– Martin Steen, Stadsbyggnadskontoret, Göteborg, ur lärande exempel Bergsjöns Vårdcentral.

Ta väl hand om komplexitet och förändrade vårdbehov

Utformning av vårdens byggda miljöer är mycket komplex. De enskilda rummen i vårdens byggda miljöer ska leva upp till vårdens krav på ändamålsenlighet och effektivitet samtidigt som en god patientupplevelse ska uppnås. Sambanden mellan de olika rummen påverkar också olika slags flöden genom verksamheten av patienter, personal, gods och avfall som är viktigt för effektivitet och patienten-och personalsäkerhet. Gestaltningen ska stödja många högt uppställda krav och kvaliteter som inte sällan kan stå i konflikt med varandra samtidigt som vården utvecklas i snabb takt med nya behov som följd vilket också är en del av utmaningen vid gestaltning av vårdens rum.

Krav på hygien, flexibilitet, säkerhet och tekniktäthet i kombination med krav och kvaliteter som stressreducering, tillgänglighet, välbefinnande och attraktivitet behöver balanseras till en fungerande helhet som människor mår bra av att vara i. Därför är det betydelsefullt att tidigt i planerings- och byggprocesser klargöra på vilket sätt rummet ska uppfylla olika krav och kvaliteter för att på bästa sätt stödja komplexiteten i vårdverksamheten.

Foto inifrån en tom operationssal. Operationssal i Angereds Närsjukhus. (Sweco) Foto: Bert Leandersson

Rum med många krav

En rumslig gestaltning behöver stödja höga krav på funktion och säkerhet samtidigt som rummet upplevs öppet och välkomnande med stöd av genomtänkta lösningar och prioriteringar. När en patient exempelvis ska ta emot ett svårt besked i ett mottagningsrum sker både praktiska, psykologiska och upplevelsemässiga moment som ställer krav på rummets utformning. Först väntan inne i mottagningsrummet, för att sedan i samtal med sin läkare ta emot ett svårt besked. Därefter kan mötet innehålla en kroppslig undersökning i mottagningsrummet där privata kläder behöver plockas av. Rummets egenskaper behöver i det sammanhanget ge stöd för alla de praktiska och känslomässiga moment som både personal och patienter är med om vid ett sådant vårdbesök. Det handlar både om att rummet behöver ge stöd för positiv distraktion, integritet, goda relationer och samtal, och att en undersökning går att utföra i en logisk ordning på ett patient- och personalsäkert sätt.

Rum med flera funktioner

Det finns ett allt större behov av ytor eller rum som kan användas flerfunktionellt och flexibelt i vårdmiljöer för att stödja förändrade vårdbehov och öka effektiv användbarhet på lång sikt. Den rumsliga gestaltningsupplevelsen behöver då kompenseras och bli starkare. I takt med att rum och ytor används på flera olika sätt, eller av flera olika aktörer, är det angeläget att kompensera för att rummet kan upplevas otydligt och osäkert. Otydligheten kan också handla om vem som ansvarar för rummets städning men också dess trivsel så att inte långsiktiga upplevelsevärden går förlorade. Att öka känslan av sammanhang så att miljön är lätt att förstå är av stor vikt i förändringsprocesserna för att miljön ska kunna vara stressreducerande för både vårdtagare och medarbetare.

Rum för vård på distans

Utvecklingen av vård kommer framöver även att innebära ett stort behov av självinstruerande rumsmiljöer kopplat till utvecklingen av digitaliserad vård och vård på distans. Det kan exempelvis röra sig om att provtagningar och digitala vårdkontakter som sker i verksamhetsrum på en annan ort, i mobila enheter eller i patientens privata rum i hemmet under ett vårdförlopp.  Dessa miljöer ska också kunna stödja människors självständighet, trygghet och välbefinnande så väl som den tekniska utvecklingen.

Läs mer om virtuella hälsorum på Glesbygdsmedicinskt centers webbplats, (GMC). Länk finns i ”Relaterad information”

Läs mer om rum för vård på distans i rapporten, ”rum för vård på distans”,  på Chalmers webbplats. Länk finns i ”Relaterad information”

Sträva efter rummens hållbarhet över tid

Strävan efter rumslig hållbarhet över tid kopplat till gestaltning bör finnas med som en stark målbild i vårdbyggnadsprocesser. Detta gäller både i det nya vårdprojektet och återanvändning av befintlig vårdmiljö.

Trapphus med stengolv och en stor reception klädd i trä. Eastmaninstitutet från 1936 är ritad av arkitekten Waldemar Johansson. Byggnaden är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "att bebyggelsen bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Efter en omfattande och varsam renovering återinvigdes institutet 2016. Arkitekt: Nyréns arkitektkontor. Foto: Björn Lofterud

I många äldre byggnader finns rum med många inbyggda gestaltningskvaliteter som gör att de är omtyckta och att de delvis på grund av gestaltningen kan fungera flexibelt över tid. Sekel efter sekel skänker de användare njutning med vackra golv och hantverksmässig omsorg i detaljer eller genom sin storslagenhet. I dessa rum finns något man skulle kunna kalla rumslig hållbarhet som tydligt visar att rumsliga kvaliteter kan ge ett långsiktigt värde. Dessa uppskattade rum, ibland skyddade i värdefulla kulturmiljöer, kan vara svåra att modernisera med de installationer som många vårdfunktioner kräver. Samtidigt finns användbara och utmärkta kvaliteter som ger stöd för goda relationer, samtal och möten. I vårdbyggnadsprocesser med fokus på både god funktion och hållbar gestaltning över tid bör dessa grundkvaliteter värnas och tas om hand.

Exempel på frågeställningar - Rummet

Här kan du ta del av frågeställningar som kan vara ett stöd vid utformning av den byggda vårdmiljön. Frågorna syftar till att lyfta olika perspektiv som gestaltningen kan behöva stödja?

  • Vilka aktiviteter är avsedda att ske i de olika rummen? Hur kan utformningen stödja de funktioner som behöver finnas i exempelvis ett mottagningsrum vad gäller integritet för patienten, goda samtalsmöjligheter och en logistik för att genomföra undersökningar?
  • Hur är rummen sammankopplade för att stödja verksamhetens logistik, personal- och patientflöde? Hur stödjer rumsutformningen exempelvis behovet av sekretess och patientens integritet?
  • Hur kan rummen utformas och kopplas samman så att vårdmiljön visar värme och omtanke samtidigt som den hanterar risker som smittspridning, hot och våld?
  • Hur kan rummet utformas vad det gäller proportioner och andra grundkvaliteter som gör det flexibelt för olika användningsområden över tid?
  • Hur kan rummet utformas med upplevelsemässiga värden som kan bestå lång tid framöver?
  • Hur kan rum för personalen utformas så att de uppmuntrar till kunskapsutbyte, social samvaro, återhämtning och reflektion?
  • Hur kan rummet användas för vårdmöten på distans? Hur kan utformningen stödja ett bra vårdmöte, när patient och vårdgivare befinner sig på olika platser?
  • Kan kopplingen mellan inne och ute förstärkas med fönsternischer med utblickar mot natur eller kan ett väntrum exempelvis övergå till ett uterum?
  • Hur kan rummen erbjuda god dagsljustillgång och stimulerande utblickar?
  • Var och i vilka rum behöver plats för stillhet och reflektion ges? Finns det förutsättningar i den befintliga utemiljön eller i byggnaden som kan utvecklas och gestaltas för det?
  • På vilket sätt erbjuder rummet valmöjligheter för patienten att själv välja att sitta tillsammans med andra eller för sig själv?
  • Hur kan rumsutformningen bidra med kvaliteter som väcker nyfikenhet och positiv stimulans för barn? Hur kan rummets utformning stärka barnet och göra det tryggt att delta i vårdmötet? 
  • Hur kan rummet upplevas av patienter som ofta återkommer, exempelvis kroniskt sjuka patienter med behov av regelbunden behandling?
  • Hur kan rumsutformningen stödja användning och förvaltning av vårdmiljön så att det är enkelt att upprätthålla ett välvårdat och attraktivt helhetsintryck? 
  • Hur kan rum för mobila vårdlösningar utformas för att skapa en vårdmiljö som är välkomnande och stödjer verksamhetens behov?

Referenser

Bengtsson, A m.fl. (2018). Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats

CVA. EBD 2020

Edvardsson D, Sandman P-O (2014) Symboler i vården och vården som symbol. I: Wijk, H. (red) Vårdmiljöns betydelse.

Grahn, P (2005) Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar. I:
Johansson M, Küller M (red) Svensk miljöpsykologi

Kaplan (1995) The restorative benefits of nature toward an integrative framework. Journal of environmental psychology 15. 169-182

From, L och Lundin, S (red) (2009) Arkitektur som medicin: arkitekturens betydelse för behandlingsresultatet inom psykiatrin. Stiftelsen för arkitekturforskning.

Ottosson, J m.fl.  (2011) Naturupplevelse och hälsa – forskningen visar vägen.

Tenngart Ivarsson, C (2011) Förstå och utveckla platser för goda upplevelser: I: Johnsson L, Lundqvist S, Ottosson J (red) Naturupplevelse och hälsa – forskningen visar vägen.

Ulrich, R. (2012), Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0. Forskning som stöd för utformning av den fysiska vårdmiljön. Centrum för vårdens arkitektur, Publikation 1/2012 på Chalmers webbplats

Ulrich, R (2008) A review of the research literature on evidence-based healthcare design HERD Vol. 1, No.3

Wijk, H (2014) personcentrerad utformning av vårdmiljön. I Wijk, H (red) Vårdmiljöns betydelse

Boverket (2022). Rummet. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/vardens-miljoer/gestaltningens-byggstenar/rummet/ Hämtad 2024-12-21