Barnkonventionen

Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020. Konventionens grundprincip om barnets bästa gäller bland annat den fysiska miljön och gestaltningen av barns livsmiljöer, där vårdbyggnader och dess tillhörande miljöer ingår.

Barnkonventionens syfte är att garantera alla barn deras mänskliga rättigheter.  Barnkonventionen, lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, 2018:1197, blev svensk lag den 1 januari 2020. Det innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Inte bara offentliga aktörer som stat, kommun och region utan även privata aktörer som utför tjänster åt det allmänna är skyldiga att följa konventionen. Detta innebär att alla vårdens verksamhetsutövare, såväl offentliga som privata, ska följa konventionen och se till barnens bästa. Det kan till exempel handla om att utforma väntrum på ett sätt som förbättrar barns upplevelse inför ett vårdbesök. Det kan även handla om anpassningar i den fysiska miljön som är specifikt riktade mot barn, till exempel handledare på en lägre höjd att hålla i eller anpassad höjd på receptionsluckor så att barn kan se vad som händer och vem den vuxne kommunicerar med.

En viktig grundprincip i barnkonventionen är att barnets bästa ska prioriteras i alla beslut som rör barn (artikel 3). Detta gäller även livsmiljöer. En annan grundprincip i konventionen är barns rätt att uttrycka sina åsikter och, med hänsyn till barnets ålder och mognad, få dem beaktade i alla frågor som berör dem (artikel 12). Barn och unga har stor kunskap om miljöerna där de brukar vistas och vet vad det är som gör att dessa miljöer fungerar.

Barn är en grupp i behov av extra hänsyn såväl i samhället som i vården. Foto: Scandinav

Barnkonventionen fastslår även att barn har rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering (artikel 24). Den fastslår vidare att barn med en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning ska garanteras den särskilda omvårdnad och stöd som de kan behöva (artikel 23). Dessa faktorer kan behöva beaktas när det gäller utformningen av vårdmiljöer.

Boverket har kartlagt och analyserat kommunernas och länsstyrelsernas arbete med planering enligt plan- och bygglagen och stadsutveckling i förhållande till barnkonventionen. Rapporten finns att ta del av under ”Relaterad information”.