Säkra omsorgsfull gestaltning genom kontinuitet

Säkra kontinuitet. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Gestaltningskompetens behövs genom hela vårdbyggnadsprojektet för att omsätta målbild och formulerade kvaliteter till byggd miljö. Det är också viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på ekonomi och förvaltning för att skapa hållbara och omsorgsfullt gestaltade vårdmiljöer.

Att tänka på

Säkra kontinuitet. Foto: Bert Leandersson

Vårdverksamheter förändras ständigt

Vårdsektorn är en föränderlig verksamhet. Det medför både möjligheter och utmaningar vid utformningen av vårdmiljöer. Politiska beslut påverkar vårdens organisation och styrning, vilket är särskilt tydligt i samband med den stora omställningen av svensk hälso- och sjukvård till nära vård. Teknik utvecklas snabbt och ersätts av ny. Behov av förändringar kan även uppstå plötsligt, något som skett under Covid 19-pandemin. Den fysiska miljön har stor betydelse som stöd för vårdverksamheten. Kunskapen om vårdmiljöns betydelse för vård och hälsa utvecklas kontinuerligt. (CVA, EBD 2020)

Forma projektteam som säkrar kvalitet i gestaltningen

Det är viktigt att ha en bredd av olika kompetenser genom hela vårdbyggnadsprojektet för att hantera förändrade förutsättningar och behov under projektets gång. För att kunna omsätta och behålla projektets kvalitetsmål behöver det finns kontinuitet i projektteamet.

Erfarenhet, behov och ny kunskap delas, skapas och utvecklas successivt under projektets gång. Därför behöver hög gestaltningskompetens finnas med som en del i projektteamet under hela processen. Det är också viktigt att beställaren i sin organisation har kunskap om gestaltningens, naturens och konstens betydelse för vårdmiljöer. På den workshop Boverket 2019 hade tillsammans med experter inom vårdarkitektur lyftes att beställarorganisationen behöver ha mer förståelse för och kunskap om arkitekturens betydelse. Risk finns att extra tid behöver läggas på grundläggande arkitekturpedagogik i varje projekt och att projektprocessen inte leder till den kvalitet som motsvarar beställarens förväntningar. Därför finns det ett behov av att inom varje region finns hög arkitektkompetens, som har rådighet över kvalitet i den gestaltade livsmiljön kopplat till hälsa.

En primär nyckelroll i projektet är projektledaren. Eftersom kunskap byggs upp kontinuerligt genom projektet är det värdefullt om projektledaren och företrädare från verksamhet, fastighet och beställare kan representeras av samma personer genom hela projektet. I de fall då projektledarskapet bärs av olika roller genom ett projekts olika faser är det viktigt att de olika projektledarna deltar även i de faser som de inte själva projektleder. Detta är viktigt för att säkerställa kontinuitet, exempelvis för att medvetna val som gjorts tidigt inte ska tappas bort.  

En annan nyckelroll i projektteamet är den gestaltningsansvarige, som ofta är en arkitekt. Denne behöver vara delaktig i arbetet med att ta fram behovsanalys och målbild, för att kunna omsätta målbilden till en väl utformad vårdmiljö. Den gestaltningsansvarige ansvarar för helhetsgreppet i gestaltningen av vårdmiljön. Det krävs därför ett bra samarbete med beställare, projektledare, representanter för patienter och medarbetare, konstnär, inredningsarkitekt, landskapsarkitekt, planeringsarkitekt, belysningsexpert och andra sakkunniga.

Den tredje nyckelrollen i projektteamet har företrädare för verksamheten. Av stor vikt är att låta alla behov inom verksamheten komma till tals i processen då den ofta är komplex vad gäller önskemål och samband.

Det är en styrka om även representant för patientgrupper deltar kontinuerligt under processen, då kunskapen inom denna grupp spelar stor roll för att slutresultatet ska präglas av omsorg och stöd till välmående. I ett projekt kan det även vara av stor vikt att anhörigrepresentanter deltar.

Det var något sinnligt över hela processen, arkitekten höll ordning på funktionerna men pratade också hela tiden om byggnadens skönhetsvärden – det gjorde oss trygga.

– Kersti Ejeby, verksamhetschef Gustavsberg vårdcentral.

Gestaltningsansvarig behöver vara med i byggskedet

Det är viktigt att gestaltningskompetensen följer med under hela processen och även finns med även i byggskedet. Under byggtiden kan det uppstå behov av revideringar. Det är då viktigt att diskutera vad som behöver prioriteras eller vad som kan förändras utan att kvalitetsmål går förlorade.  

Genom motivation och engagemang hos alla inblandade i byggprojektet kan kvaliteten i den byggda miljön förbättras. Det är därför av stor vikt att byggledare och andra involverade i byggskedet är väl insatta i projektets målbild och kvalitetsmål. Det skapar exempelvis förståelse för varför olika materialval och detaljutformningar är viktiga för helheten, eller varför befintliga värden ska skyddas.

Pernilla Nordén, ansvarig arkitekt Angereds närsjukhus, beskriver vikten av kontinuitet. ”Det är viktigt att alla förstår gestaltningsprinciperna. Jag fick möjlighet att träffa byggjobbarna ett flertal gånger för att prata om byggnaden, varför gestaltningen är viktig och varför färgsättningen ser ut som den gör. Jag hade också nästan dagligen kontakt med byggledaren och stämde av ifall det fanns några problem som behövde hanteras. Jag fick många kommentarer om det efteråt, om att de kände en större meningsfullhet.” 

Läs mer om Angereds närsjukhus under ” Lärande exempel” i menyn.

Läs mer i ”Förändra projektkulturen i byggbranschen”. Länk finns i  ”Relaterad information”.

Läs mer om stöd vid upphandling och gestaltad livsmiljö på sidan ”Så här kan du arbeta - Boverket”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Tydlig målbild och gestaltningsprogram ger styrning

Projektets kvalitet och kostnad definieras tidigt i processen. Då görs avvägningar mellan funktion, estetik, kostnader, hållbarhet och drift i relation till projektets budget. Målbilden bör vara tydlig och lätt att förstå, och samtidigt beskrivas på ett sätt som möjliggör utrymme för kreativitet och innovation under gestaltnings- och projekteringsskedet. Detta är viktigt för att kunna möta de förändringar som sker under processens gång.

I gestaltningsprogrammet konkretiseras vision och målbild

Alla projekt oavsett storlek behöver ha ett gestaltningsprogram, där det presenteras en övergripande idé för utformningen av byggnaden, det interiöra och det exteriöra. Genom gestaltningsprogrammet konkretiseras hur arkitektur, inredning, konst och landskapsarkitektur ska realisera den gemensamma målbilden.

Gestaltningsprogrammet är ett betydelsefullt stöd vid projektering, byggande och förvaltning. Det är därför viktigt att gestaltningsprogrammet ger tydliga argument för nyttan och de värden som ska uppnås genom de utformningsförslag som ges. Detta är särskilt viktigt i de fall då gestaltningsprogrammet inte utgör en beslutad handling. Programmet behöver vara förklarande och fungera som ett stöd både i bygg- och förvaltningsskede när det görs prioriteringar, till exempel om ett material kan bytas ut mot ett annat. 

Det handlar om att satsa rätt från början – arkitektur är inte ett kostsamt åstadkommande av utseende utan den process genom vilken man tillför värden.

– Ur Bygga vackert, SKR 2019.

Att prioritera rätt

Under vårdbyggnadsprojekt uppstår ofta frågor om prioriteringar. Gestaltningsprogrammet utgör då ett viktigt stöd för att fatta beslut som är förankrade i de kvaliteter som har definierats i projektets mål.

De olika skedena i processen hålls allt för ofta åtskilda. Det kan leda till att prioriteringar skjuts på framtiden. Ju senare prioriteringar görs, desto mindre ekonomiskt utrymme finns. Det kan medföra att det enda sättet att minska kostnaden kan vara att sänka kvaliteten på de delar som ännu inte är låsta genom inköp och kontrakt. Det ger en oplanerad kvalitetssänkning som inte utgår från de formulerade målen för projektet. (SKR 2019)

Vid prioriteringar behöver förvaltningsskedet finnas med, så att besparingar under byggtiden inte medför ökade kostnader vid förvaltningen.

I riksdagens antagna mål för politikområdet gestaltad livsmiljö beskrivs att det övergripande målet ska nås bland annat genom att hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden.

– Jfr prop. 2017/ 18:110.

Hållbarhet och kvalitet behöver inte kosta mer

Möjligheten att påverka minskar exponentiellt med tiden och kostnaderna ökar. Ur skriften Bygga vackert, SKR 2019. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Sveriges kommuner och regioner

Det är kostnadseffektivt att lägga ner resurser på behovsanalys, planering och projektering tidigt i processen. Kostnaden för ändringar blir ofta högre ju senare i processen som ändringar görs. Det finns också en risk för att helhetsupplevelsen påverkas negativt om det behöver göras sena kompromisser. Felplanerade lokaler kan kosta mycket mer än själva byggproduktionen, eftersom verksamhet och drift försvåras under lång tid (SKR, Bygga vackert, 2019).

Det är därför viktigt att fundera på vad det är som kostar i vårdmiljöns hela livslängd. På vilket sätt påverkar en besparing i byggskedet hur vårdverksamheten kan bedrivas och därmed dess kostnadseffektivitet på lång sikt?

Det finns olika sätt att budgetera och beräkna ekonomi. Här följer ett par exempel:

• Livscykelskostnadsanalyser och livscykelanalyser
  Genom att använda på livscykelkostnadsanalyser inkluderas kostnader även i andra skeden än byggskedet. En byggnads produktionskostnad är en liten del av den långsiktiga ekonomin när driftskostnader och ombyggnader av byggnadens livslängd tas med i kalkylen. Livscykelanalys är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel. Material som kostar mer i investeringsskedet kan vara ekonomiskt försvarbara. Det kan handla om material som har låg klimatpåverkan, går att återanvända, återvinna eller är enklare att underhålla.
• Samhällsekonomiska kalkyler
  Samhällsekonomiska kalkyler omfattar mer än projektekonomin, då de även omfattar byggnadens effekter på verksamhet och omgivande samhälle. I dessa kalkyler ingår långsiktiga värden som kan medföra besparingar på lång sikt. Det kan handla om att vårdmiljön stödjer patientens möjligheter att aktivt delta i sin vård och sin egen hälsa, vilket minskar vårdkostnader på sikt. Det kan också handla om att arbetsplatsen blir mer attraktiv, att personalen mår bättre och stannar kvar längre på sin arbetsplats.

Mer hållbart med cirkulär ekonomi och livscykelperspektiv 

Även om det finns ett stort behov av nya vårdlokaler så kommer befintliga byggnader att utgöra merparten av vårdmiljöerna. Ur ett livscykelperspektiv är det oftast miljömässigt mer hållbart att använda befintlig bebyggelse än att bygga nytt. En noggrann analys bör tas fram för att förstå vilken funktion och användning som befintlig bebyggelse kan stödja och vilka ingrepp som kan krävas för att anpassa byggnaden till förändrade behov. Kanske kan en byggnad som inte längre uppfyller vårdverksamhetens högteknologiska krav istället utgöra en attraktiv arbetsplats för administrativ personal, erbjuda möteslokaler för utbildningsverksamheter eller bra samtalsrum för mötet med patienter. Vid uppförande av nya byggnader är det viktigt att utforma dessa så att de är flexibla och utvecklingsbara inför framtida behov.

Val av byggnadskonstruktion, inredning och material har konsekvenser för miljö och klimat. Det har till exempel stor betydelse att välja material och produkter som inte innehåller skadliga ämnen. Det är också viktigt att välja tekniska system, konstruktioner och material som har lågt klimatavtryck både vid produktion, användning och efterlevnad. Likaså är det viktigt att möjliggöra demontering och utbyte av material för att stödja flexibilitet och förändrad användning över tid.

Läs mer om klimatdeklarationer och vägledning om livscykelanalyser i ”Vägledning om LCA för byggnader”. Länk finns i ”Relaterad information”.

Växthusen vid väntrummet i Bergsjöns vårdcentral ger stor kvalitet till miljön. Omsorgsfull och regelbunden förvaltning togs med som förutsättning i tidigt planeringsskede. Arkitekt: Wingårdhs. Foto: Jacob Schubert

Ansvar och kostnader för förvaltning

Att förvalta vårdmiljöer kräver förståelse för varför utformningen ser ut som den gör. Samtidigt är det viktigt att det finns utrymme för att kontinuerligt utveckla miljön genom förvaltningen. För att säkerställa kopplingen mellan gestaltning och förvaltning behöver representanter från förvaltande funktioner finnas med redan från början av projektet och även i gestaltningsprocessen.

Den budget som avsätts för förvaltning behöver vara långsiktig och möta ambitioner och kvalitetskrav i målbilden. Genom att exempelvis välja hållbara material och färger som åldras vackert kan kostnader sparas på lång sikt. När det görs en satsning på konstnärlig utsmyckning behöver ansvarsförhållande och budget för omhändertagande av konstobjekten tydliggöras. På liknande sätt kan det vara bra med en särskild budget för förvaltning och utveckling av utemiljön.

Bilderna visar nyplanterad och en etablerad grusplantering ovanpå takbjälklag vid Ryhovs sjukhus, Jönköping. Foto: Annelie Mårtensson/Boverket (vänster) och Robert Burman (höger)

Regionfastigheter i Region Jönköping har årligen en särskild budget avsatt för förvaltning av utemiljön. Det underlättar för en strategiskt långsiktig utveckling av utemiljön kring sjukhusfastigheterna. Grusplanteringen på bilden ovan till vänster kommer efter hand att skapa en större mångfald och därigenom rikare upplevelse, jämfört med en kortklippt gräsmatta. Den erbjuder fler ekosystemtjänster och kräver mindre skötsel. Den är därför oftast ett bättre alternativ ur såväl ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv.