Vem gör arkitektur i det offentliga Sverige

Politiken för gestaltad livsmiljö påverkar ett flertal samhällsområden, och berör såväl offentliga aktörer, näringsliv, akademi som civilsamhälle. För att politikens mål ska få genomslag och leda till en större omsorg i utformningen av våra livsmiljöer krävs bland annat att olika offentliga aktörer samverkar på statlig, regional och kommunal nivå.

Samverkan för förebildlighet

Politiken för gestaltad livsmiljö ställer krav på alla att agera. Det offentliga ska agera förebildligt men även näringslivet, akademin och civilsamhället har viktiga roller i att genomföra politikens mål om ett bättre samhälle.

Inom området gestaltad livsmiljö arbetar en mångfald av discipliner och professioner. En bra samverkan och samarbete är avgörande för god kvalitet i gestaltningen. Den bredd som finns bland företrädarna inom området för gestaltad livsmiljö utgör en styrka. Ett mer utvecklat samarbete inom området är nödvändigt både för att kontinuerligt utveckla kunskapen inom området och öka samarbetet över professionsgränserna.

Fyra viktiga aktörer

Det finns enligt regeringen fyra aktörer som är extra viktiga i arbetet med gestaltad livsmiljö: Boverket, Riksantikvarieämbetet, Statens centrum för arkitektur och design och Statens konstråd. Detta eftersom myndigheternas verksamhetsområden tillsammans fångar den gestaltade livsmiljöns grundläggande byggstenar. Genom att låta olika perspektiv samspela och berika varandra skapas nödvändig helhetssyn.

Boverkets ingång i denna samverkan är rollen som central förvaltningsmyndighet med ansvar för frågor om planering, boende och byggande, inklusive rollen som kompetensstöd med särskild inriktning på kommuner. Boverket har även fått en Riksarkitekt vilket innebär en ny samordnande roll för arkitektur och gestaltad livsmiljö mot offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Riksarkitekten är även ordförande i Rådet för hållbara städer som består av 11 statliga myndigheter, Sveriges kommuner och regioner samt länsstyrelser.

Riksantikvarieämbetet ansvarar för frågor om kulturarvet, vilket i första hand omfattar frågor om kulturlandskap, kulturmiljöer, kulturföremål och museer. I uppgiften ingår bland annat att verka för att kulturvärdena i bebyggelsen och landskapet tas om hand samt att bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande. I myndighetssamverkan har Riksantikvarieämbetet ett stort ansvar för att lyfta fram de kulturhistoriska värden som finns i den befintliga miljön. Läs mer om myndighetens arbete via länk under rubriken "Relaterad information".

ArkDes bidrar med perspektiv som rör hela deras ansvarområde inte minst form och design. Genom sitt så kallade mötesuppdrag ska ArkDes utgöra en värdefull länk mellan beslutsfattare, näringsliv, offentliga aktörer, akademi och allmänhet. Med uppdraget att följa upp politikens utfall följer ett behov av åtgärder, kunskap och utveckling som kan stärka politikområdet. Läs mer om myndighetens arbete via länk under rubriken "Relaterad information".

Statens konstråd ska lyfta de konstnärliga perspektiven och konstens roll i arbetet med hållbara gestaltade livsmiljöer: fysiskt i relation till platsens arkitek­tur, landskap och kulturhistoria samt socialt genom att tillvarata det immateriella kulturarvet, befint­liga sociala värden och processer på en plats. Läs mer om myndighetens arbete via länk under rubriken "Relaterad information".

Andra statliga myndigheter

De miljöer och fastigheter som staten förfogar över har stor påverkan på många människors dagliga liv. Statliga myndigheter och bolag äger och förvaltar betydande delar av våra gemensamma tillgångar. Berörda statliga myndigheter och bolag har därmed ett ansvar för att bidra till att politikområdets mål nås. Staten har genom sina olika roller också potential att agera på ett föredömligt sätt vad gäller gestaltning. Även statens roll som arbetsgivare har stor betydelse, genom ansvaret för väl fungerande arbetsmiljöer. Statens förebildlighet behöver gälla i alla delar: planering, beställning, upphandling, utförande och förvaltning. Såväl hela bebyggelsemiljöer, landskap som enskilda byggnader, både inom- och utomhus, omfattas. Ett helhetsperspektiv bör appliceras, som gör att hållbara, attraktiva och funktionella miljöer skapas och förvaltas.

Några av de statliga myndigheter och bolag som bygger och förvaltar samarbetar i det så kallade Samverkansforum. Dessa myndigheter är Fortifikationsverket, Naturvårdsverket, Riksbanken, Riksdagsförvaltningen, Sjöfartsverket, Specialfastigheter, Statens fastighetsverk, Trafikverket och Boverket. Akademiska hus och Riksantikvarieämbetet är adjungerade i några av nätverken.

Regionernas roll

Regionerna utgör en viktig länk mellan det nationella och lokala och kan spela en betydande roll som stöd till kommuner och andra aktörer i regionen genom att förmedla och utbyta kunskap om regionen utmaningar och förutsättningar. Alla regioner ansvarar för regional utveckling. Den omfattar till exempel samhällsplanering, infrastruktur, kollektivtrafik, bostadsförsörjningsfrågor, kulturutbud, näringslivsfrågor samt besöksnäring. Ett antal regionala noder finns även utpekade i propositionen som ska driva frågan om gestaltad livsmiljö lokalt ute i landet.

Samverkan med andra aktörer är en central del av det regionala utvecklingsansvaret, liksom att verka för att det regionala perspektivet får genomslag på såväl den nationella som den lokala nivån. Genom sitt stora verksamhetsansvar agerar regionerna som såväl byggherre och beställare som inköpare och förvaltare. Regionen har därmed en viktig roll.

Allt fler regioner arbetar med att regionalisera politikområdet för gestaltad livsmiljö. Läs mer om regionerna och deras roll i Boverkets förstudie via länk under rubriken "Relaterad information". Förstudien har fokus på kopplingen mellan regionalt utvecklingsarbete och gestaltad livsmiljö.

Länsstyrelsernas roll

Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länen och har därmed uppgiften att se till att målet i politiken för gestaltad livsmiljö uppnås med hänsyn till länets förutsättningar. Länsstyrelserna har möjlighet att agera proaktivt i kontinuerliga, generella och principiella dialoger med både kommunala tjänstepersoner och politiker. Genom rådgivning och strategiskt arbete kan länsstyrelserna medverka till att säkerställa en hög kvalitet i utformandet av vår fysiska miljö. Boverket har just nu ett särskilt ansvar att stödja länsarkitekterna i deras arbete med att föra dialog om arkitektur och gestaltad livsmiljö. Under rubriken "Relaterad information" kan du ta del av hur Boverket och länsstyrelserna arbetar tillsammans med gestaltad livsmiljö.

Kommunernas roll

Kommunerna har genom sitt kommunala planeringsansvar en avgörande och betydande roll i gestaltande och förvaltandet av våra livsmiljöer. Både i rollen som myndighetsutövare och i rollen att utveckla och förvalta allmän platsmark, men även som byggherre, fastighetsägare, markägare, förvaltare och hyresvärd. De olika rollerna ger olika verktyg och möjligheter att påverka utformningen av den fysiska miljön och arbeta förebildligt. Kommunens aktiva roll är central för att kunna säkra de långsiktigt hållbara arkitektoniska värdena i kommunen. Kommunen kan genom sin roll verka för det goda samtalet och samarbetet kring frågorna. Men även genom en ändamålsenlig organisation som omfattar relevant kompetens.

Näringsliv, bransch och organisationer

Design- och formområdet omfattar en mångfald av discipliner och professioner. Regeringen konstaterar att den bredd som finns bland företrädarna inom form- och designområdet utgör en styrka, men att det samtidigt kan behövas en samlad röst för att öka förståelsen av designens och formens roll och betydelse. I Danmark har exempelvis designorganisationerna varit drivande genom att bland annat presentera en gemensam vision, vilket fått goda effekter. Regeringen ser därför positivt på ett mer utvecklat samarbete och samordning inom området.                                                                                                     

Arkitektens roll är avgörande för god kvalitet i gestaltningen genom förmågan att foga samman krav och evidensbaserad kunskap med funktion och skönhet. Beställaren behöver stärkas i sin roll genom att knyta till sig rätt kompetens för att genomföra projektets vision. Arkitektrollen behöver stärkas genom möjligheten att genomföra projektet i samtliga skeden.

En viktig aktör för påverkan av den fysiska gestaltningen är givetvis medborgarna och civilsamhället som ytterst ska ses som beställare av den byggda och gestaltade miljön. Politikens genomslag är därmed beroende av invånarnas relation till och kunskap kring arkitektur och designområdet. Därmed blir fördjupande och folkbildande arenor runt om i Sverige, såsom museer, föreningar, konsthallar och kulturhus, mycket viktiga för politikområdet.

Civilsamhällets roll är dock inte konstant på samma sätt som flera andra aktörers. Byggemenskaper gör exempelvis medborgarna till både beställare/mottagare och utförare/förvaltare av det byggda, något som politiken måste förhålla sig till. På samma sätt finns det en lång rad civilsamhällesorganisationer som agerar folkbildande och opinionsbildande, vilket i allra högsta grad påverkar politikens möjligheter.