Nordiskt samarbete för grönskande städer

De nordiska städerna är ofta väldigt gröna och blå, men i takt med urbaniseringen ökar anspråken på de gröna ytorna samtidigt som de blir mindre. Därför behövs strategier och metoder för att utveckla och bevara dem. Foto: Mikael Svensson /Scandinav

Inom ramen för det nordiska samarbetet tillsatte ministrarna för miljö och klimat en arbetsgrupp för att stärka arbetet med hållbar stadsutveckling med ett särskilt fokus på stadsgrönska och ekosystemtjänster. Gruppen verkade under 2019-2022 för att främja erfarenhetsutbyte, metodutveckling och policyutveckling.

Ett nordiskt samarbete om stadsgrönska

De nordiska länderna har många likheter när det gäller samhällsstruktur och urbana utmaningar. Länderna har också liknande klimatförhållanden som genererar ett särskilt behov av stadsgrönska. Det finns därför goda förutsättningar för att länderna kan lära av varandra och samarbeta för att utveckla innovativa lösningar och styrmedel för levande, gröna och hållbara städer och samhällen.

År 2018 tillsatte Nordiska ministerrådet en arbetsgrupp som under tre år skulle verka för ett ökat erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna inom hållbar stadsutveckling med fokus på stadsgrönska. Boverket ledde arbetsgruppen på uppdrag av regeringen.

Därför fokus på stadsgrönska

Stadens grönområden har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. De är också en viktig förutsättning för att skapa en robust byggd miljö i ett förändrat klimat. Parker och grönområden kan bidra med flera ekosystemtjänster som att reglera lokalklimatet och ta hand om dagvatten. De bidrar till att rena luften från luftföroreningar och dämpa buller. De är också viktiga som livsmiljöer för växter och djur och för den biologiska mångfalden.

Trots stadsgrönskans många viktiga funktioner och värden får den sällan en framträdande roll i stadsutvecklingen. Konkurrensen om stadens attraktiva ytor blir allt mer påtaglig i takt med fortsatt urbanisering och förtätning av våra städer. Detta medför att stadsgrönskan minskar samtidigt som förväntningarna på vad den ska leverera ökar. Det handlar dels om bristande kunskaper kring grönskans betydelse, dels om hur man på ett effektivt sätt kan integrera grönstruktur i stadsplaneringen.

Stadsgrönskan med sina ekosystemtjänster bidrar till att nå flera av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Illustration: The New Division/Boverket

Kartläggning och analys av lagstiftning och policy

Inom ramen för det nordiska arbetet lät arbetsgruppen Nordregio kartlägga och analysera lagstiftning och policy gällande stadsgrönska och ekosystemtjänster i de nordiska länderna. Studien visar att grönska och natur har en stark ställning i både policy och lagstiftning i alla nordiska länder på en övergripande nivå. Däremot finns det få eller inga verktyg för att reglera stadsgrönska på en mer detaljerad nivå.

Nationella lagar och regler i arbetet med stadsgrönska i Norden (på Nordregios webbplats)

Utmaningar i arbetet med stadsgrönska i de nordiska länderna

För att få en samlad bild av vilka utmaningar som nordiska städer möter i arbetet med stadsgrönska och ekosystemtjänster gav arbetsgruppen Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att göra en mer kvalitativ studie. I studien intervjuades representanter från 14 olika nordiska städer. Utmaningarna kan sammanfattas i fyra övergripande teman:

Förtätning

Förtätning i stadsmiljöer är en utmaning i arbetet med stadsgrönska. Ofta leder förtätningen till fler och mindre grönytor när industri- och hamnarealer bebyggs. Förtätning är också ett hot mot befintliga grönytor. Fler människor innebär också ett ökat tryck på grönytorna, vilka ofta också förväntas ha flerfunktionella syften.

Användare

Användare och politiker ser i allt högre grad värdet av stadens grönytor. Återkoppling från användare ses som väsentliga indikationer på relevansen av stadsgrönska, och nya sätt att engagera användarna i utveckling och förvaltning av stadsgrönska finns överallt.

Budget

Begränsade budgetar för förvaltning av stadsgrönska är en vanlig utmaning. Finparker i städers centrum prioriteras över grönytor i städers periferi. Detta kan leda till nya och spännande förvaltningssätt.

Plan och strategi

Ofta saknar planerare och förvaltare argument för bevarande och utveckling av stadsgrönska. Övergripande och långsiktig planering kan medverka till att skapa konkret, innovativ och utvecklande stadsgrönska – både genom design av nya platser och genom förvaltning av existerande ytor. Rapporten Nordic Urban Green Space Survey är publicerad på SLU:s webbplats.

Nordic Urban Green Space Survey (på SLU:s webbplats)

Exempelsamling för att sprida erfarenheter från Norden

Som ett led i att stärka erfarenhetsutbytet har gruppen låtit SLU ta fram en exempelsamling med 15 exempel från 14 olika nordiska städer där stadsgrönska har stått i fokus. Exemplen handlar om att utveckla, bevara och skydda gröna kvaliteter genom olika metoder, processer, genomförande och förvaltning.

15 exempel på stadsgrönska i Norden

Nordenkarta med de 15 exemplen utmärkta. Klicka på bilden för att visa den större. Illustration: Boverket

Nordisk policy om stadsgrönska

Inom ramen för projektet tog gruppen, med hjälp av en konsult, fram en nordisk policyöversikt för grönare städer. I översikten lyfts vikten av att stärka samarbetet mellan de nordiska länderna att lära av varandra både på nationell och lokal nivå. Planering av stadsgrönska bör följa principerna närhet, mångfald, konnektivitet och jämlikhet. Här kan modellen om 3-30-300 vara användbar. Översikten är på engelska och publicerad på Nordiska ministerrådets webbplats. 

Policy Brief: Nordic Cities – Green, Resilient and Healthy, Fostering national policies and initiatives for urban green space (på Nordiska ministerrådets webbplats) 

Principen om 3-30-300 innebär att planering bör sträva mot att alla ska kunna se minst tre träd från sitt hem, att det ska vara en trädtäckningsgrad på minst 30 procent i stadsdelen och att det ska vara max 300 meter till närmsta grönområde. Illustration: Boverket

Urbana ekosystemräkenskaper – en pilotstudie

Ekosystemräkenskaper är en metod för att räkna på det monetära värdet av olika naturresurser och ekosystemtjänster. Inom det nordiska samarbetet har forskare från Helsingfors Miljöcentral (SYKE) och Norskt Institut för Naturforskning (NINA) testat metoden för ekosystemräkenskaper i urbana miljöer i en pilotstudie tillsammans med Olso, Tammerfors, Pirkkala och Helsingfors. Pilotstudien presenterades också den nordiska konferensen i Stockholm av professor Leena Kopperoinen, se nedan. 

Urban experimental ecosystem accounting pilot in the Nordic cities (på Nordiska ministerrådets webbplats)

Nordisk verktygslåda för att arbeta med stadsgrönska

I de nordiska länderna finns en mångfald av verktyg som kan användas för att stärka urbana ekosystemtjänster och biologisk mångfald i samhällsbyggnadsprocessen. Sedan 2021 finns en svensk verktygslåda och inom det nordiska samarbetet togs även en nordisk sådan fram. Verktygslådan innehåller nio verktyg i form av vägledningar, handböcker, guider och metoder som till exempel grönytefaktor, planering av grönstruktur, restaurering av natur, zonering och lokalt omhändertagande av dagvatten. Varje verktyg presenteras med syfte, målgrupp, resultat, vilka kompetenser som behövs för att kunna tillämpa det och i vilken skala det kan användas. 

Stadsgrönska och ekosystemtjänster – en nordisk verktygslåda för grönblå strukturer (på Nordiska ministerrådets webbplats).

Nordisk konferens om stadsgrönska 2022

Ovan nämnda resultat från det nordiska samarbetsprojektet spreds och diskuterades på konferensen Towards Greener, Healthier and Resilient Cities den 1-2 december, 2022. Konferensen anordnades i Stockholm av Boverket och Finska miljöministeriet tillsammans med Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, föreningen C/O City, SLU Tankesmedjan Movium, Finska miljöcentralen och Finska Naturkommunnätverket. Alla presentationer från konferensens första dag filmades och kan ses i efterhand på Boverkets webbplats.

Nordisk konferens om stadsgrönska.