Jämlikhet, livsvillkor och segregation

Minskad segregation leder till mer lika livsvillkor och livschanser och kan även öka tilliten och engagemanget i samhället. Ett jämlikt samhälle där alla individer får möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential ger vinster både för individer och för samhället som helhet.

Jämlikhet på bostadsmarknaden

Jämlikhet betyder att alla individer har samma värde och ska behandlas likvärdigt med lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. I politiska sammanhang avses ibland även individers lika inflytande. Jämlikhet utgör grunden i ett rättvist samhälle. På bostadsmarknaden kan jämlikhet översättas till att alla individer har lika möjlighet att få en lämplig bostad samt att alla individer får samma möjligheter i livet oavsett i vilket bostadsområde man växer upp i eller bor i senare i livet. Den hemlöshet och segregation vi har i Sverige i dag utmanar den tanken. Ett samhälle med både ojämlika inkomster och bostadsbrist har lett till en situation med bostadsojämlikhet, där olika grupper har olika trygghet och kvalitet i boendet (SOU 2020:46).

Livsvillkor och livschanser

Vi tillbringar en stor del av vårt liv i och i närheten av vår bostad, och både vilken typ av bostadsområde bostaden ligger i och bostadens standard, kan få stor betydelse för hur livet utvecklar sig. I närområdet skapas och upprätthålls lokala kulturer, normer och värderingar som påverkar möjligheterna både i skolan och på arbetsmarknaden. Var man bor påverkar även sannolikheten att delta aktivt i samhällslivet, i föreningslivet och att gå vidare till högre utbildning. Om man bor trångt eller i tillfälliga boendelösningar blir det svårare att fokusera på skola, arbete eller omsorg om barn. Hälsa och möjligheter att påverka sitt liv har visat sig ha betydelse för vilken lycka eller tillfredsställelse med livet som människor upplever. (SOU 2020:46)

Vinster för individ och samhälle

Om det finns en jämlikhet i samhället gällande utbildning, hälsa, inkomster och bostad får alla medborgare i samhället förutsättningar att utvecklas och bidra till samhället efter bästa förmåga. Barns livschanser blir i ett sådant samhälle mindre beroende av den miljö de har råkat födas i, och den sociala rörligheten ökar. Om alla barn, ungdomar och vuxna har förutsättningar och möjligheter att nå sin fulla potential vinner samhället som helhet på det. Skatteintäkterna på kommunal, regional och nationell nivå kan öka och samhällskostnaderna kan minska, vilket kan påverka den ekonomiska utvecklingen i landet.

I ett jämlikt samhälle där människor med olika bakgrund möts i vardagen ökar även tilliten och den sociala sammanhållningen eftersom en gemensam identifikation är en av förutsättningarna för tillit. Tilliten gynnas inte bara av den faktiska jämlikheten utan också av den subjektivt upplevda, det vill säga att en stor del av befolkningen upplever att alla har goda möjligheter att påverka sin egen livssituation. (SOU 2020:46)

Segregationens negativa konsekvenser är mest påtagliga i områden med socioekonomiska utmaningar, men hela samhället påverkas då ett sådant samhälle inte håller samman. Foto: Scandinav