Allt fler 80+ i befolkningen

Under 2020-talet kommer de stora barnkullarna från 1940-talet att vara eller bli över 80 år gamla. Det innebär att de kommer in i en ålder då större behov av vård och omsorg ofta inträder. Det ställer i sin tur särskilda krav på bostadsbeståndet och efterfrågan på nya bostäder med särskild inriktning på äldre kan komma att öka på många håll.

Medellivslängden har ökat

En ökande medellivslängd leder till en åldrande befolkning. Var sjätte person i Sverige var 70 år eller äldre år 2022. Andelen varierar dock kraftigt mellan olika kommuner. Det finns kommuner där över 30 procent av invånarna är över 65 år, ofta små kommuner, som under lång tid har haft en nettoutflyttning av människor i yrkesverksam ålder.

År 2022 är 5 procent av befolkningen 80 år eller äldre. Denna andel kommer öka och enligt SCB:s befolkningsframskrivning från april 2023 kommer antalet invånare över 80 år att vara cirka 800 000 år 2030. Detta motsvarar cirka 7,5 procent av befolkningen.

Totalt sett förväntas Sveriges befolkning öka med cirka 413 000 personer 2023–2030. Jämfört med idag beräknas befolkningen sjunka i åldrarna 1–13 år, 26–35 år, 48–58 år och 72–79 år.

Förväntad fördelning av befolkningen 2023–2070 fördelad på åldersgrupper. Mellan 2023 och 2070 förväntas befolkningen öka med cirka 2 000 000 personer. Åldersgruppen 80+ kommer gå från att vara ca 6 % av landets befolkning till 10 % år 2070. Invånare över 65 kommer vara 26 % av befolkningen år 2070. Källa: SCB:s befolkningsframskrivning april 2023. Illustration: Boverket

För få tillgängliga bostäder

Vi håller oss friska allt högre upp i åldrarna men de flesta får efter hand försämrad syn och hörsel och även nedsatt rörlighet. Det är framför allt i åldrarna över 85 år som det blir vanligare att nedsatt funktionsförmåga och ökat behov av vård och omsorg ställer särskilda krav på bostaden. Lokalt saknas det ofta bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till den äldre människans behov. Stora delar av det ordinarie bostadsbeståndet har bristande tillgänglighet för personer med nedsatt rörlighet. Exempelvis saknas hiss i uppskattningsvis hälften av flerbostadshusen och där det finns hiss är det inte ovanligt att man behöver passera trappsteg för att nå hissen. I småhusen är det vanligt med en trappa till entrén och i många fall ligger badrum och sovrum på övre våningen. Många äldre har en bostad som det blir svårt att bo kvar i om rörligheten försämras.

Flyttfrekvensen bland äldre är ändå generellt sett låg, vilket delvis speglar äldre personers preferenser. Många äldre vill helt enkelt helst bo kvar i sin nuvarande bostad, så länge det är möjligt. Men de äldre personer som faktiskt skulle vilja flytta till en mer bekväm och lättskött bostad möter på många håll ett klent utbud av möjliga alternativ. För att lämna en bostad man kanske bott i flera tiotals år, måste det erbjudas ett alternativ som inte bara är fysiskt tillgängligt utan också tilltalande i övrigt och dessutom ekonomiskt rimligt.

Andelen äldre som bor i särskilt boende minskar

Kommunerna har enligt socialtjänstlagen en skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre människor som behöver särskilt stöd, så kallat särskilt boende. Sådana bostäder fördelas efter biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen.

Ett särskilt boende är ett boende för äldre som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Där finns det personal som kan hjälpa till att underlätta de äldres behov. Det omfattar allt stöd som behövs i vardagen, inklusive sjukvårdsinsatser av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkarbesök.

Boendet är ofta utformat som en egen lägenhet eller rum, med tillgång till gemensamma utrymmen som matsal, vardagsrum, trädgård och uteplats.

Det finns möjligheter att bo i ett särskilt boende permanent, men även för den som bara behöver bo en kortare tid finns det så kallat korttidsboende.

De allra flesta äldre personer bor dock kvar där de bott sedan länge eller byter till en annan bostad inom det ordinarie bostadsbeståndet. Den eventuella flytten till särskilt boende sker allt högre upp i åldrarna. Ett bra utbud av så kallade  mellanboendeformer så som trygghetsboenden och seniorboenden, kan också bidra till att skjuta fram flytten till ett särskilt boende. I gruppen 65–79 år är det omkring 1,5 procent av både män och kvinnor som bor i särskilt boende. Av dem som har passerat 80 är det sammanlagt cirka 14 procent som bor i särskilt boende. Det är 11,2 procent av männen och 17,6 procent av kvinnorna (2023, enligt Socialstyrelsen).

Andelen äldre som bor i särskilt boende för äldre har successivt minskat under lång tid. Efterfrågan och behovet av sådana boendeformer har minskat, som en följd av den förbättrade hälsan och funktionsförmågan bland äldre. Men det handlar också om en medveten politik från samhällets sida att styra mot kvarboende genom möjligheter till bostadsanpassning, hemtjänst och hemsjukvård. Ändå är det bara runt 5 procent i åldersgruppen 65–79 år som har hemtjänst. Det är 4,5 procent av männen och 5,2 procent av kvinnorna. I åldersgruppen över 80 är det sammanlagt 28 procent som har hemtjänst. Det är 25 procent av männen och 33,5 % av kvinnorna (2023, enligt Socialstyrelsen). De allra flesta äldre personer klarar sig alltså själva - eller med hjälp av anhöriga - i en bostad inom det ordinarie bostadsbeståndet.

Ställer krav på bostadsförsörjningsplaneringen

För att kunna möta bostadsefterfrågan från en åldrande befolkning behöver man från kommunens sida ha ett gott grepp om hur det nuvarande bostadsbeståndet ser ut i olika delar av kommunen och hur de äldre invånarna bor idag. En annan fråga är hur man ska möta efterfrågan från dem som ska jobba inom vården och äldreomsorgen. Se Boverkets webbhandbok om bostadsförsörjning, via länk i "Relaterad information". 

"Trygghetsbostäder" kan avse olika saker

Begreppet trygghetsbostäder används vanligen om boendeformer som riktar sig till äldre som önskar tillgång till trygghet och gemenskap i sitt boende. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg (SÄBO).

Det finns ingen entydig definition av trygghetsbostäder utan det kan se ganska olika ut, men trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild personal är gemensam nämnare för många. För att flytta in i en trygghetsbostad krävs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen.

Trygghetsbostäder finns som hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt och du hyr eller köper din bostad på eget initiativ. Till skillnad från ett särskilt boende ingår inte mat, service, omvårdnad eller sjukvård, utan den som behöver det får ansöka om hemtjänst eller hemsjukvård på samma villkor som andra.

Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre

Genom en ändring i 5 kap. 5 § socialtjänstlagen den 2 april 2019 finns det numera en ny form av särskilt boende – biståndsbedömt trygghetsboende för äldre. Detta är en boendeform som kan beviljas efter en individuell behovsbedömning och som tar vid när det inte längre fungerar att bo kvar hemma, men när ett boende med heldygnsvård inte heller är nödvändigt. Till skillnad från särskilt boende (SÄBO) ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Enligt lagstiftningen om biståndsbedömt trygghetsboende finns det inte krav på personal på plats dygnet runt, men personal ska finnas vissa tider om dygnet. Behov av service- och omsorgsinsatser för de boende tillgodoses i form av hemtjänst och hemsjukvård. 

Seniorbostäder

Seniorbostäder är helt vanliga bostäder inom det ordinarie bostadsbeståndet som är avsedda för personer över en viss ålder. Tanken är att bostäderna ska vara utformade efter äldres behov av tillgänglighet, trygghet och med större möjlighet till gemenskap. Seniorbostäder finns som hyresrätt, bostadsrätt, ägarlägenhet och kooperativ hyresrätt och du hyr eller köper din bostad på eget initiativ.

Seniorbostäder kan skilja sig mycket åt i sin utformning och i vad de har att erbjuda. Ibland är det enda utmärkande att alla som bor i huset är över en viss ålder, medan andra boenden erbjuder service och aktiviteter. Vissa boenden tillhandahåller servicetjänster medan det i andra är de boende själva som arrangerar aktiviteter och samverkar för en trygg och bekväm tillvaro.

Seniorbostäder har många likheter med trygghetsbostäder, men i en trygghetsbostad är det krav på att gemensamhetsutrymmen och aktiviteter ska finnas vilket det inte är i seniorbostaden. Åldersgränsen, det vill säga vilken ålder personen ska ha uppnått för att få bo där, kan skilja sig åt mellan olika seniorboenden och mellan senior- och trygghetsboenden. Den som bor i ett seniorboende får vid behov ansöka om hemtjänst eller hemsjukvård på samma villkor som äldre personer som bor i en helt vanlig bostad.