Något lättare för kommuner att ordna bostad åt nyanlända

Bostadssituationen för nyanlända har förbättrats. Det visar resultatet av 2024 års bostadsmarknadsenkät. Ett stort antal kommuner uppger att de har goda eller mycket goda möjligheter att erbjuda bostäder när nyanlända anvisas till dem.

Mycket goda möjligheter att erbjuda kommunanvisade nyanlända bostad

222 kommuner har svarat ja på frågan om de tar emot nyanlända enligt den så kallade bosättningslagen (lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning), vilket motsvarar en procentuell minskning med närmare 20 procent, jämfört med förra året. Merparten av kommunerna bedömer möjligheterna att skaffa fram bostäder till nyanlända som anvisas kommunen som fortsatt goda eller mycket goda. Kommuner som har tagit emot nyanlända har fått svara på en sjugradig skala, där siffran ett motsvarar mycket dåliga möjligheter att skaffa fram bostäder, medan siffran sju innebär att möjligheterna bedöms vara mycket goda. 77 kommuner svarar i år ”mycket goda” förutsättningar jämfört med 69 förra året. Sammantaget pekar svaren mot betydande förbättringar jämfört med föregående två år. Kommunerna har inte bedömt mottagningskapacitet när det gäller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Så här fördelar sig svaren för alla kommuner.

Kommunernas bedömning av sina möjligheter att erbjuda bostäder vid anvisning av nyanlända, januari 2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Illustration: Boverket

Fritextsvaren visar att det främsta skälet till att de flesta kommuner i dag inte upplever stora svårigheter med att skaffa bostäder åt nyanlända som anvisas till kommunen, är att de tar emot betydligt färre jämfört med tidigare år. Anvisningstalen har generellt minskat de senaste åren, vilket alltså har gjort det lättare för kommunerna att tillhandahålla bostäder. Det här återkommer i många av fritextsvaren.

En återkommande kommentar i fritextsvaren är att kommunen har en god dialog och samverkan med både det kommunala bostadsbolaget och privata hyresvärdar, vilket är en viktig faktor för att snabbt kunna tillhandahålla bostäder. Bland svårigheterna nämns att tillgängliga lägenheter oftast finns i områden där det råder socioekonomisk utsatthet, vilket inte ger de bästa förutsättningarna för social och ekonomisk integration.

Utbudet svarar inte mot hushållens behov

Flera kommentarer i fritextsvaren tar upp problemet med att kommunerna har svårt att skaffa fram ändamålsenliga bostäder åt en del av de nyanlända som anvisas till kommunen. Bland dessa finns det en del riktigt stora hushåll medan tillgången på stora lägenheter som motsvarar deras bostadsbehov är mycket begränsad. Jämfört med föregående år är det färre kommuner som i fritextsvaren anger att en allmän bostadsbrist försvårar deras möjligheter att skaffa fram bostäder åt nyanlända som anvisas till kommunen. Ibland ligger de tillgängliga bostäderna långt ifrån kommunikation och service, vilket inte gynnar integration.

Kommunerna menar att det framför allt behövs många fler lägenheter med fyra eller fem rum och kök. Målgruppen har dock begränsade inkomster. Det gör det ännu svårare att skaffa större lägenheter, eftersom de ofta medför högre hyror än en etta eller tvåa.

Större osäkerhet och strängare politik  

Asylsökande räknas som nyanlända först när de har fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda i Sverige. Säkerhetsläget i omvärlden har drastiskt förändrats och omläggningen av den svenska migrationspolitiken har lett till minskad asylinvandring till Sverige. Dock kan det inte uteslutas att många flyktingar från Ukraina även fortsättningsvis kan komma, även om det inte har skett ännu. Migrationsverkets bedömning är att cirka 8 000 nya skyddssökande från Ukraina kommer till Sverige 2024. Det kan jämföras med cirka 11 400 skyddssökande från Ukraina förra året.

Migrationsverket bedömer att cirka 12 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2024. För kommunerna innebär det färre nyanlända som kommer. Därmed blir det inte lika svårt att tillhandahålla bostäder. Trots detta behöver kommunerna fortfarande arbeta för att nyanlända ska få tillgång till stabila bostadslösningar med förstahandskontrakt. Läs mer om Migrationsverkets prognoser i ”Relaterad information”.

Kommuner samarbetar runt bostäder till anvisade nyanlända

Sedan bosättningslagen (lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning) trädde i kraft 2016 har kommunerna utvecklat strategier för att lösa bostadsfrågan för nyanlända personer som har anvisats till dem. Kommunerna har flera olika sätt att säkerställa att det finns bostäder till denna grupp. Nyanlända som har anvisats till kommunen enligt bosättningslagen prioriteras ofta framför dem som har bosatt sig i kommunen på egen hand.

Det vanligaste sättet är att kommunerna samarbetar med det kommunala bostadsföretaget och med privata fastighetsägare för att få fram bostäder. Jämfört med förra årets enkätsvar då 224 respektive 78 kommuner angav dessa svarsalternativ är det något färre som i år svarar att de har den här typen av samarbete med det kommunala bostadsföretaget eller de privata fastighetsägarna. I 2024 års bostadsmarknadsenkät uppger 220 kommuner att de har ett regelbundet samarbete med det kommunala bostadsföretaget, och 68 kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete eller överenskommelse med privata fastighetsägare, och av dessa har 55 kommuner ett regelbundet samarbete eller har en överenskommelse med både allmännyttan och privata fastighetsägare.

En förändring jämfört med tidigare år är att ett tjugotal fler kommuner tar kontakt med det kommunala bostadsföretaget eller privata fastighetsägare när behov uppstår. Det är 142 kommuner som svarar att de vid behov tar kontakt med det kommunala bostadsföretaget, vilket är en ökning med elva kommuner jämfört med förra året. Förra året angav 111 kommuner att de tar kontakt med privata fastighetsägare vid behov, en siffra som i år har ökat till 130 kommuner.

Kommuner med regelbundet samarbete med eller som vid behov kontaktar allmännyttiga och privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer, januari 2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Boverket

Bostadsrätter och småhus hyrs ut till nyanlända i viss mån

Vissa kommuner hyr ut egna bostadsrätter eller småhus till anvisade nyanlända. I årets enkät svarade 53 kommuner ja på frågan om de hyr ut egna bostadsrätter eller småhus till nyanlända, vilket är ungefär samma antal som förra året och året innan det.

Kommuner hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner

I 16 kommuner hyr eller förmedlar kommunen bostäder från privatpersoner för att säkerställa att det finns bostäder tillgängliga för nyanlända. Det är något färre kommuner jämfört med förra året då 23 kommuner angav detta svarsalternativ. Kommunernas svar på frågan om hur de arbetar för att säkerställa att det finns bostäder tillgängliga för anvisade nyanlända personer fördelas på följande sätt:

Kommunernas arbete för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända, januari 2023 och 2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Illustration: Boverket

Det är 57 kommuner som svarar att de inte tog emot några anvisade nyanlända under år 2023, och 47 av dessa är kommuner med färre än 25 000 invånare.

Cirka hälften av kommunerna erbjuder permanenta kontrakt

116 kommuner uppger att de erbjuder någon form av tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt till nyanlända som har anvisats till kommunen enligt bosättningslagen. Detta erbjuds i samband med mottagandet eller efter en kortare tid. I 90 kommuner kan tidsbegränsade hyreskontrakt efter en längre tid övergå till tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt. Båda svaren är en ökning jämfört med förra årets svar då något fler kommuner i årets enkät svarar att de antingen erbjuder förstahandskontrakt direkt eller att ett tidsbegränsat kontrakt kan omvandlas till ett vanligt förstahandskontrakt.

Kommuner i storstadsregionerna har ofta tidsbegränsade kontrakt

Kommunerna i storstadsregionerna har i högre utsträckning tidsbegränsade kontrakt som upphör efter en viss tid.

Därefter hänvisas de nyanlända till den ordinarie bostadsmarknaden. I Storstockholm svarar 23 av 26 kommuner att nyanlända får tidsbegränsade hyreskontrakt. Bland dem som har valt detta svar finns bland andra några av landets största kommuner, såsom Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro och Umeå. Omvänt är det framför allt i kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare” som det är minst vanligt att nyanlända tilldelas lägenheter med tidsbegränsade hyreskontrakt.  

16 kommuner som i förra årets enkät svarade att de inte erbjuder nyanlända tidsbegränsade kontrakt som efter en tid kan övergå i förstahandskontrakt har i årets enkät uppgett att de nu gör det.

Så här fördelar sig svaren för alla kommuner. Kommunerna kunde ange flera olika svarsalternativ.

Vilka tidsperspektiv har kommunen vid bosättning av anvisade nyanlända? Januari 2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Illustration: Boverket

Fler kommuner bedömer att det råder balans för självbosatta

På frågan om hur läget på bostadsmarknaden ser ut för nyanlända som själva har valt att bosätta sig i kommunen efter det att de har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd – det som i statistiken kallas för egenbosättning – svarar 100 kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden. Detta är 25 färre än föregående år, och trenden är att bostadsförsörjningsläget alltmer förbättras även för denna grupp. Under tre år har antalet kommuner som har svarat att det råder underskott på bostäder för denna grupp minskat med närmare 50 kommuner.

I årets bostadsmarknadsenkät bedömer totalt 164 kommuner att det råder balans på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända, vilket är en väsentlig ökning sett över en treårsperiod, då 142 kommuner i föregående års enkät och 111 året dessförinnan svarade att det rådde balans. Framför allt har situationen för gruppen förbättrats i de mindre kommunerna med färre än 25 000 invånare. En förklaring – utöver den generella nedgången i asylinvandringen som påverkar antalet nyanlända – kan vara att införandet av bosättningslagen och ändringar i asylmottagningspolitiken har lett till att färre nyanlända ordnar boende på egen hand efter att de beviljats tillfälliga uppehållstillstånd.

I årets enkät valde tolv kommuner att inte besvara frågan om läget på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända. Så här fördelar sig svaren för alla kommuner.

Läget på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända, januari 2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Illustration: Boverket

Självbosatta en sårbar grupp – vissa kommuner erbjuder stöd

De nyanlända som väljer att bosätta sig på egen hand i en kommun med balans på bostadsmarknaden eller överskott kan möta svårigheter. Dessa personer har vanligtvis inga kontakter eller socialt kapital som kan användas för att skaffa sig en hyresbostad. Dessutom är det många som saknar grundläggande kunskap om olika boendeformer och hur de ska agera på den svenska bostadsmarknaden.

Eftersom det är en sårbar grupp som ofta har svag förankring på arbetsmarknaden har en del kommuner bedömt att det behövs kommunala insatser som stöd. Skälet är att självbosatta riskerar att råka ut för oseriösa hyresvärdar med ofullständiga kontrakt, oskäliga hyreskostnader eller undermåliga bostäder. Utan insatser riskerar de nyanlända att hamna i en situation med trångboddhet och undermåliga bostadsförhållanden. Det är 133 kommuner som uppger att de stöttar dessa personer med bostadsrelaterade insatser, vilket är en markant ökning jämfört med tidigare år. Förra året svarade 117 kommuner ja på denna fråga, och sett över en treårsperiod har antalet kommuner som stöttar denna grupp med bostadsrelaterad service tredubblats. Från 43 kommuner under enkätåret 2022 till 133 kommuner i årets enkät.

De flesta självbosatta nyanlända söker bostad på egen hand

Jämfört med tidigare år har alltså antalet kommuner som gör bostadsrelaterade insatser för självbosatta ökat markant vilket även återspeglar sig i antal kommuner som svarar nej på frågan har minskat från 226 år 2022 till 145 kommuner i år. Totalt valde tolv kommuner att inte besvara frågan.

Det innebär att självbosatta nyanlända får ett visst ökat stöd för att lösa sina bostadsbehov. Kommunerna förklarar att de nyanlända som själva har bosatt sig i en kommun behandlas på samma sätt som övriga bostadssökande, men det förhindrar inte insatser för att underlätta inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden. Det ses som en del av insatserna för att integrera de nyanlända i det svenska samhället.

Bo-skola vanligaste insatsen

Det är vanligt med så kallade bo-skolor. De har bland annat till uppgift att stödja personer som har en svag ställning på bostadsmarknaden. De informerar om hur bostadsmarknaden fungerar och vägleder hur man söker bostad, att det finns bostadsköer som man behöver anmäla sig till och så vidare. En viktig del av utbildningen är också att lära ut vad som krävs för att hyresvärdarna ska uppfatta en sökande som en attraktiv hyresgäst.