Föreskrifter om regionplan

PDF eller PDF/A är elektroniska bilder med enkelt digital information som kan ha en viss begränsad funktionalitet. Boverkets bedömning är att kravet i 2 kap. 5c § plan- och byggförordningen på att uppgifterna i regionplanerna ska kunna tillgängliggöras och behandlas digitalt inte kan uppfyllas genom en plan i PDF-format.

För att kunna tillgodogöra sig digitaliseringens möjligheter behövs lösningar där informationen fullt ut ska kunna överföras digitalt och då kan det inte vara låst i ett pdf-format. Formatet behöver vara maskinläsbart utan att det krävs någon typ av scanning i form av exempelvis textigenkänning för att säkerställa sökbarhet och att informationen bibehålls till sitt fullständiga innehåll och funktionalitet.

Arkivering av regionplaner ska ske enligt de regler som styr arkivering. Huvudregeln enligt arkivlagen är att myndigheterna ska bevara sina allmänna handlingar och att handlingarna ska bevaras i det skick eller format som handlingen kom in i, skapades i eller beslutades i. Denna princip skulle innebära att digitalt skapad information också ska arkiveras och bevaras digitalt.

Idag finns inte allt som behövs på plats för att hantera digital arkivering. För att få en mer praktisk och sammanhållen arkivhållning finns dock möjlighet för arkivmyndigheter att fatta beslut om så kallad ersättningsskanning eller om att digital information skrivs ut, till exempel på PDF, inför arkivering. När information förs över från ett medium till ett annat så kan detta innebära gallring och en informationsförlust av något slag.

Boverket tog under 2022 fram en teknisk specifikation för digital arkivering av detaljplan som beskriver krav på tekniska metadata. Den är gjord för detaljplan, men tanken är att den med mindre anpassningar även kan tillämpas för andra typer av geoinformation, som exempelvis översiktsplaner eller regionplaner.

Arkivering detaljplan

De innehållskrav som anges i 7 kap. PBL ska kunna identifieras så som de är namngivna i föreskriften. Hur regionen har tagit hänsyn till och samordnat regionplanen med exempelvis den regionala utvecklingsstrategin ska därmed identifieras med "Regional utvecklingsstrategi". I föreskrifterna ställs grundkrav som gör att informationen, oavsett hur den struktureras, kan identifieras på samma sätt i alla regionplaner.

Lantmäteriets ansvarar för att ta fram nationella specifikationer för grunddata. En nationell specifikation beskriver datamängden, hur data ska struktureras digitalt och vilken information datamängden ska innehålla. Genom specifikationen blir datamängden standardiserad och enhetlig, vilket är en förutsättning för att kunna utbyta informationen på ett enhetligt sätt mellan olika aktörer och för att automatisera och effektivisera samhällsbyggnadsprocessen.  Lantmäteriet tar fram nationella specifikationer i nära samarbete med informationsägarna för berörda grunddata. De ansvarar också för Nationella geodataplattformen (NGP).

Nationella geodataplattformen (på Lantmäteriets webbplats)

Det finns i dagsläget inget beslut från Lantmäteriet om att ta fram en nationell specifikation för regionplan. Det innebär att det är upp till regionerna själva att avgöra hur informationen ska struktureras utifrån de krav som ställs i föreskrifterna. Ett möjligt val är att ta avstamp i motsvarande nationell specifikation för översiktsplan då regionplan till sitt informationsinnehåll har många likheter med översiktsplan. Men det är fullt möjligt att välja andra vägar. Att arbetet sker i dialog eller samverkan mellan de berörda regionerna underlättar sannolikt både för regionerna och för övriga aktörer.

En regionplan behöver visa för vilket område som planen gäller. Detta gäller oavsett om planen är digital eller inte.

Regionplanen ska enligt 2 kap. 1 § i föreskriften vara lägesbestämd. Bestämmelsen innebär att all den information som en regionplan ska innehålla ska vara kopplad till en koordinatsatt geometri. Geometrin kan utgöras av regionens hela yta om det handlar om information som berör hela regionen, som till exempel övergripande ställningstaganden. Om informationen gäller för ett specifikt område kan geometrin avgränsas till den platsen. Detta avgör regionen själv.

När det gäller grunddragen för användningen av mark- och vattenområden som anges i tabell 1 ställer dock föreskriften krav på att informationen ska vara lägesbestämd till den del av länet som användningen berör. Grunddragen för användningen av mark- och vattenområden kan därför inte bara kopplas till regionens hela yta utan behöver pekas ut som specifika områden inom regionens geografiska utbredning.

Föreskrifterna styr inte hur exakta regionplanens gränser ska vara. Digitala system riskerar att gränserna uppfattas som mycket precisa. Det finns olika sätt att hantera detta på. Ett sätt är att genom attribut ange vilken skala informationen ska visas i, ett annat att beskriva gränsens lägesegenskaper som attribut eller som metadata. Det är upp till regionen att bestämma hur gränserna ska visualiseras för att de inte ska övertolkas av dem som använder planen. Programvarorna som används för att ta fram digitala planer behöver utvecklas så att planerna kan presenteras på ett sätt som gör att gränserna inte kan övertolkas.