Föreskrifter om översiktsplan

Innehållskraven för en översiktsplan i PBL har inte ändrats. Föreskrifterna utgår från de befintliga innehållskraven i PBL och anger hur informationen i en översiktsplan ska identifieras så att informationen kan behandlas och tillgängliggöras digitalt. Digitala verktyg kommer att förändra arbetssättet att ta fram och ändra en översiktsplan.

Föreskrifterna utgör den gemensamma grunden för att informationen i en översiktsplan ska kunna identifieras på samma sätt i hela Sverige. Varje kommun behöver därmed inte själv identifiera och definiera innehållskraven i PBL. Om informationen identifieras på samma sätt blir det möjligt att digitalt återanvända och utbyta informationen med andra aktörer. Till exempel kan information i en översiktsplan föras vidare till en detaljplan, ett förhandsbesked eller ett bygglov. Det kan också bli lättare att samordna planeringen över kommun- och regiongränser. Föreskrifterna kommer också underlätta möjligheten att göra regionala och nationella jämförelser och analyser. Läs mer om nyttorna med föreskrifterna i konsekvensbeskrivningen. Konsekvensbeskrivningen kan du ta del av själva förslaget till föreskrifterna.

Boverkets förslag till föreskrifter om översiktsplan

I föreskrifterna för översiktsplan finns definitioner för den information som ska finnas i en översiktsplan enligt 3 kap. PBL. Kommunerna kommer tillämpa dessa definitioner utifrån sina olika förutsättningar och därför kommer exempelvis användningen ”stadsbygd” får lite olika betydelse i en småstad jämfört med en storstad. Detta tolkningsutrymme kommer alltid att finnas och det är därför viktig att ha kännedom om när man gör olika nationella jämförelser.

En kommun ska i första hand använda de utvecklingsinriktningar som finns angivna i föreskrifterna för översiktsplan. Om dessa inte är tillämpbara får ”annan utvecklingsinriktning” användas.

I föreskriften vill vi inte bygga in en hierarki som styr hur olika mark- och vattenanvändningar ska struktureras. I nästa version av ÖP-modellen tittar vi på möjligheten att klustra olika typer av mark- och vattenanvändningar för att underlätta navigering, men det kommer inte finnas några begränsningar i vilka mark- och vattenanvändningar som kan kombineras.

I föreskrifterna finns en möjlighet att göra undantag för lägesbestämd digital information som äventyrar rikets säkerhet.

Dialog har förts med främst Lantmäteriet och länsstyrelserna. Remissen har skickats till samtliga kommuner och länsstyrelser, SKR samt riksintressemyndigheterna med flera. Fullständig information finns i remissbrevet under rubriken Remissinstanser.

Det finns ingen utpekad myndighet som bevakar att kommunerna uppfyller de digitala kraven.

Vi valde att redan från början förlänga remisstiden med ungefär en månad och kommer därför inte att lämna anstånd. Om remissvar lämnas efter remisstidens slut kan vi inte garantera att vi kan beakta synpunkterna.

Tidplanen för föreskrifterna styrs av när kravet i 2 kap 5 c § plan- och byggförordningen (PBF) börjar gälla. Regeringen har beslutat att 2 kap 5 c § PBF ska tillämpas på översiktsplaner som påbörjas den 1 januari 2027 och framåt. Tidplanen för föreskrifterna ser ut som den gör för att det ska finnas tid för implementering innan detta datum.

Föreskriften beräknas träda i kraft 1 maj 2024 vilket betyder att den då kan börja tillämpas. Föreskriften blir bindande att tillämpa samtidigt som förordningen. Det behöver finnas tid för utveckling av digitala verktyg innan föreskrifterna måste tillämpas i planarbetet.

Boverket arbetar med att ta fram nästa version av ÖP-modellen. ÖP-modell 3.0 kommer att bestå av ÖP-katalogen, en GIS-databaslösning och övrig vägledning. De olika delarna av modellen kommer att levereras i omgångar. Under maj 2024 släpptes en testversion av ÖP-katalogen. GIS-databaslösningen planeras att tillgängliggöras hösten 2024 tillsammans med övrig vägledning. På PBL kunskapsbanken kan du läsa mer om ÖP-modell 3.0.

ÖP-modellen

Kring sommaren 2024 kommer en första version av den nationella specifikationen vara klar för att testas i praktiken. En beslutad specifikation beräknas i dagsläget bli klar under 2025. På Lantmäteriets webbplats kan du läsa mer om den nationella specifikationen.

Översiktsplan (på Lantmäteriets webbplats)

Ändringar i planen kräver en formell planprocess i enlighet med PBL. Det gå alltså inte att göra en ändring i en digital plan utan formellt beslut av kommunfullmäktige. Precis på samma sätt som idag.

Mindre justeringar som inte ändrar innehållet i planen, som stavfel, kan dock ändras utan en formell planprocess. Länsstyrelsen kan ge råd om vilken betydelse justeringen har.

Kravet i 2 kap. 5 a § PBF på digital information gäller även vid ändring av en översiktsplan. Det innebär att exempelvis en ändring för en viss del av kommunens yta ska uppfylla kraven på digital information, även om resten av planen inte är digital.

Det kan bli svårt att redovisa samband och konsekvenser på ett tydligt sätt om ändringen är digital enligt föreskrifterna och den kommunomfattande planen är analog. Boverket ser fördelar med att börja med en digital kommunomfattande plan istället för att fortsätta göra ändringar på en analog plan.

Ett digitalt verktyg ger möjlighet att presentera en digital översiktsplan och göra faktiska ändringar i den kommunomfattande planen och inte dela upp översiktsplanen i flera delar. Det krävs dock praktisk tillämpning för att komma fram till en bra form.

I ÖP-modell 3.0 kommer alla mark- och vattenanvändningar som finns definierade i föreskriften finnas med. Det är de mark- och vattenanvändningar som finns i föreskriften som kommer bli gemensamma för alla kommuner och som går att söka ut nationellt. Om det i framtiden identifieras ett behov av att ändra i föreskriften så måste även ÖP-modellen uppdateras.

ÖP-modell 3.0 ska användas vid ändring av översiktsplan på samma sätt som när kommunen tar fram en kommunövergripande ÖP. I ÖP-modellen kommer det finnas möjlighet att välja mark- och vattenanvändningar med olika detaljeringsgrad. Det kommer också vara möjligt för kommunen att göra egna preciseringar om man har behov av det.

Boverket tog under 2022 fram en teknisk specifikation för digital arkivering av detaljplan som beskriver krav på tekniska metadata. Den är gjord för detaljplan, men tanken är att den med mindre anpassningar även kan tillämpas för andra typer av geoinformation, som exempelvis översiktsplaner.

Arkivering av detaljplan

Arkivering av de handlingar som tas fram innan planen antas regleras inte i plan- och bygglagstiftningen. En antagen plan omfattas av kravet i plan- och byggförordningen om att den ska utformas så att den är lämplig för arkivering.  Arkivering av planer och planeringsunderlag ska ske enligt de regler som styr kommunal arkivering.

I översiktsplanen ska enbart de fakta från underlagen redovisas som behövs för att förstå exempelvis ett ställningstagande till ett förhållande av väsentlig betydelse. Övriga underlag utgör inte en del av översiktsplanen och bör då hanteras genom referenser.

Det pågår ett utvecklingsarbete när det gäller en gemensam nationell specifikation för riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet leder detta arbete. Den nationella specifikationen för översiktsplan kommer till viss del anpassas utifrån specifikationen för riksintressen för att riksintressena i framtiden ska kunna integreras i översiktsplanerna på ett smidigt sätt. Det kommer dock ta några år innan allt är på plats för att det informationsutbytet ska fungera i praktiken.

Lantmäteriet leder arbetet med att ta fram nationella specifikationer och ett flertal specifikationer för nationella informationsmängder håller på att tas fram.

Information om befintliga och påbörjade datamängder (på Lantmäteriets webbplats)

Den här problematiken finns redan idag med analoga planer. Det digitala formatet innebär dock att en gräns får ett exakt läge, men det innebär inte att gränsen i sig är mer exakt än tidigare. Hur en gräns visualiseras blir därför viktigt för att betraktaren ska tolka gränsen på rätt sätt. Här behöver befintliga programvaror utvecklas så att översiktsplanerna kan presenteras så att gränserna inte kan övertolkas. Kommunerna är här viktiga kravställare så att de programvaror som utvecklas möter kommunernas behov.

Det kommer inte att finnas någon begränsning av möjligheten till överlagring varken i föreskrifterna eller i ÖP-modellen. Kommunen behöver även fortsättningsvis bedöma vilka användningar som är förenliga med varandra. I ställningstagandet får kommunen redogöra för förutsättningarna för olika mark- och vattenanvändningar för det utpekade området. För att uppfylla tydlighetskravet behöver text och karta tillsammans beskriva kommunens ställningstagande avseende mark-och vattenanvändningen.

Varken föreskriften, den nationella specifikationen eller ÖP-modell 3.0 kommer ange hur översiktsplanen ska visualiseras. Det är upp till kommunen att bestämma hur planen ska visualiseras.

Det är kodningen av informationen som styr möjligheten till överföring. Redovisningen och manéret har ingen betydelse för att informationen ska kunna överföras.

Kommunerna är de som är bäst på att definiera sina behov och är beställare av programvaran. Kommuner kan också utveckla sina egna lösningar.

Inom arbetet med den nationella specifikationen har Boverket en tät dialog med flera systemleverantörer för att förbereda dem på de krav som föreskriften ställer och de ramar som den nationella specifikationen kommer ange.

Mark- och vattenanvändningarna kommer att mappas mot Hilucs-koder i ÖP-katalogen.

Föreskrifterna omfattar den antagna översiktsplanen. Planeringsstrategin är ett separat dokument.